Arkeologi A - Europas och Nordens forntid , 30 hp

Innehåll

Kursen ger grundläggande kunskaper och färdigheter inom arkeologi med en nordisk inriktning med utblickar i Europa och resten av världen. Kursen omfattar fem moduler om sammanlagt 30 högskolepoäng.

Kursen introducerar arkeologins centrala begrepp, teoribildningar och vetenskapshistoriska utveckling samt metoder för att lokalisera, undersöka, analysera och tolka materiella spår av människans förflutna. Kursen behandlar huvuddragen i materiell kultur, lämningstyper, miljö- och samhällsförändringar, samt föreställningsvärldar under forna tider i Europa och Norden, liksom frågor om källkritik och arkeologins samhälleliga sammanhang.
Modul 1. Introduktion till arkeologi (5 hp)

Modulen introducerar arkeologins mångsidiga karaktär och långtidsperspektiv på människan. Innehållet omfattar ämnets historiska utveckling samt dess roller i praktiska och teoretiska sammanhang. Grundläggande förutsättningar för arkeologisk kunskapsproduktion samt metodologi och tolkning av materiella spår behandlas, liksom översiktliga perspektiv på fältarkeologi, materiell kultur och källkritik. Modulen innehåller en fältexkursion där studenterna ges möjlighet att arbeta med arkeologiska frågeställningar i praktiska sammanhang. Exkursionen ger en introduktion till arkeologiska arbetssätt samt till frågor om tolkning, källkritik och kulturmiljö.

Modul 2. Stenåldern i Europa & Norden (7,5 hp)

Modulen behandlar den nordiska stenåldern med utblickar mot Europa, Mellanöstern och andra delar av världen. Tonvikt ligger på centrala drag i stenålderns materiella kultur, fornlämningstyper och bosättningsmönster. I modulen lyfts variationer över tid och rum fram genom översiktliga exempel, tillsammans med forskningsfrågor och tolkningar av levnadssätt, försörjning, samhällsformer och föreställningsvärldar. Modulen innehåller en föremålslaboration där studenterna ges möjlighet att bekanta sig med stenåldersmaterial och grundläggande identifiering av föremålstyper. Laborationen kopplas i övergripande former till diskussioner om materiell kultur och stenålderns samhällen.

Modul 3. Bronsåldern i Europa & Norden (5 hp)

Här studeras den nordiska bronsåldern med fokus på övergripande drag i materiell kultur, lämningstyper och långväga kontakter. Inslag av internationella perspektiv, främst i relation till Europa och Mellanöstern, lyfts fram. Social organisation, försörjningsstrategier, handelsnätverk och samhällsutveckling utgör centrala teman. Modulen innehåller en föremålslaboration där studenterna bekantar sig med bronsåldersmaterial och grundläggande identifiering av föremålstyper. Laborationen kopplas i översiktliga former till diskussioner om bronsålderns materiella kultur, hantverk och handel.

Modul 4 Järnåldern & antiken i Europa & Norden (7,5 hp)

Modulen behandlar järnålderns samhällen i Norden med särskilt fokus på materiell kultur, fornlämningstyper och kulturmiljöer, samt hur dessa speglar samhällsstrukturer, försörjningsstrategier, maktförhållanden och idévärldar. Utblickar görs mot Europa och antikens kultur och samhällsliv, med syfte att belysa kontakter, influenser och samtidiga utvecklingslinjer. Studenterna arbetar även praktiskt i en föremålslaboration där de ges möjlighet att bekanta sig med järnåldersmaterial och öva grundläggande identifiering av föremålstyper. Laborationen kopplas till diskussioner om materiell kultur, hantverk och samhällsorganisation under järnåldern och i relevanta delar av den antika världen.

Modul 5. Historisk arkeologi & kulturmiljö i Norden (5 hp)

I den avslutande modulen behandlas Nordens historiska tid, från medeltid till modern tid. Innehållet fokuserar på övergripande drag i materiell kultur, lämningstyper och kulturmiljöer. Centrala utvecklingslinjer i historiska kulturlandskap i Norden introduceras, liksom översiktliga perspektiv på den historiska arkeologins relation till närliggande ämnen såsom historia, etnografi och museologi. Modulen innehåller en laboration där studenterna ges möjlighet att bekanta sig med historiskt arkeologiskt material och öva grundläggande identifiering av lämningstyper och föremål. Laborationen kopplas i övergripande former till diskussioner om materiell kultur och historiska miljöer.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala begrepp, teoribildningar och den vetenskapshistoriska utvecklingen inom arkeologi
• beskriva grundläggande arkeologiska metoder
• redogöra för huvuddragen i Nordens förhistoria från stenålder till historisk tid och sätta dessa i relation till samtida europeiska processer och antikens kulturer
• översiktligt beskriva materiell kultur, fornlämningsbestånd och kulturmiljöer i Norden under förhistorisk och historisk tid
• känna till centrala arkeologiska forskningsfrågor och tolkningar av samhällsformer, försörjningsstrategier och idévärldar

*Färdighet och förmåga*

• identifiera, klassificera och analysera arkeologiskt material från olika perioder
• söka, samla och värdera arkeologisk information
• presentera och diskutera arkeologiska problemställningar i skriftlig och muntlig form

*Värderingsförmåga och förhållningssätt*

• reflektera över arkeologins roll i kulturarvsförvaltning, samhällsdebatt och forskningsetiska frågor
• visa ett källkritiskt förhållningssätt till arkeologins primära källmaterial, informationskällor och kulturhistoriska tolkningar
• reflektera över kontakter och påverkan mellan Norden och övriga världen

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och gruppövningar. Obligatoriskt deltagande gäller inom samtliga undervisningsformer med undantag för föreläsningarna. Undervisningsmoment på engelska kan förekomma.

Examination

Varje modul examineras för sig. Examination sker i form av individuell salstentamen samt aktivt deltagande i seminarier, laborationer och gruppövningar.

Studerande som inte har möjlighet att delta i samtliga obligatoriska kursinslag har möjlighet att erhålla betyget godkänd på dessa delar av examinationen genom att fullgöra ersättande examinationsuppgifter enligt anvisningar av betygsättande lärare. För seminarier, laborationer och gruppövningar ges något av betygen underkänd eller godkänd. Med aktivt deltagande på seminarium avses till exempel att studenten genom viss förberedelse till respektive seminarium formulerar relevanta frågor och diskussionsinlägg. På skriftliga tentamina ges något av betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd.

Betygsskalan för hela kursen består av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska inslag på samtliga fem moduler är minst godkända. För betyget väl godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov på modulerna är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på sammanlagt fyra av fem moduler (alltså minst 22,5 högskolepoäng).

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 arbetsdagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.