Från rötter till framtider: historia, trosuppfattningar och miljöer i norr, 30 hp

Innehåll

Kursen ger dig en tvärvetenskaplig introduktion till Norden och det cirkumpolära området genom perspektiv från historia, arkeologi, idéhistoria och religionsvetenskap. Du får följa utvecklingen från vikingatidens samhällen och arktiska kulturmiljöer till vår tids diskussioner om religion, energi, klimat och hållbar samhällsutveckling. Vi undersöker hur människor i norr har levt, organiserat sina samhällen och tolkat sin omvärld.

Under kursen studerar vi hur naturresurser, tekniska innovationer, trosföreställningar, politiska processer och kulturella uttryck har påverkat människors liv och format regionens historia och samtid. Kursen passar dig som vill bredda din kunskap om Norden och Arktis och deras betydelse för att förstå både historiska förändringsprocesser och aktuella samhällsutmaningar.

**Modul: Det cirkumpolära området: arkeologi och kulturhistoria i norr**
Modulen introducerar arkeologi genom studier av det cirkumpolära områdets förflutna. Modulen behandlar hur arkeologisk kunskap skapas genom analys och tolkning av materiella lämningar samt introducerar grundläggande arkeologiska metoder och källmaterial. Med utgångspunkt i arktiska och subarktiska samhällen diskuteras långsiktiga förändringar i bosättning, resursutnyttjande, teknologi, mobilitet och social organisation. Modulen behandlar även kulturarv, urfolksperspektiv och arkeologins betydelse i samtida samhällsdebatter.
**Modul: Sveriges historia**
Modulen fokuserar på viktiga teman i svensk historia under de senaste tusen åren: slutet av vikingatiden och förvandlingen till en suverän protestantisk stat, stormaktstiden och de geopolitiska och kulturella konsekvenserna av Napoleontiden, 1800-talets industrialisering och masspolitik, demokratisering och utveckling av välfärdsstaten, Sverige under andra världskriget och kalla kriget och slutligen minoriteter i Sverige.
**Modul: Föreställningar om kraft: energi, miljö och Norden**
I modulen får studenterna lära sig att förstå energi som en idé med en historia, präglad av föränderliga föreställningar om natur, framsteg och nation, med särskilt fokus på 1900-talet. Med Norden som utgångspunkt, och Sverige i synnerhet, visar modulen hur oljan blev en avgörande energikälla för moderniseringen och det belyses hur skogar och älvar kom att uppfattas som grunden för ett oberoende energisystem. Mot denna bakgrund behandlas även hur energisystem, som fossila bränslen, vattenkraft, kärnkraft och förnybar energi, har burit med sig sina egna framtidsvisioner och specifika föreställningar om vem eller vad energin är till för. Studenterna lär sig att förstå framställningar av nordliga energilandskap som uttryck för dessa idéer, och hur Norden har föreställts som en tom front och ett ”framtidsland” under omformningen för ett industriellt samhälle. Modulen lyfter fram olika samhälleliga och idémässiga perspektiv på energisystem, och att bevarande, protester och konkurrerande naturuppfattningar alltid har varit en del av energifrågor snarare än ett hinder som står i vägen. Studenterna introduceras också till idéhistoriskt tänkande kring den pågående energiomställningen. De lär sig att i dess löften och konflikter känna igen samma långvariga spänning mellan framstegsidén och dess kostnader som historiskt har präglat makt och natur i Norden.
**Modul: Religion, andlighet och sekularitet i Sverige**
Modulen fokuserar främst på Sveriges religiösa, andliga och sekulära karta idag och till viss del på de historiska förutsättningarna för denna. Centrala fokuspunkter är förståelsen och utövandet av religion, andlighet och icke-religion i Sverige. I modulen kommer vi att problematisera idén om att Sverige är ett sekulärt land utifrån religionsvetenskapliga perspektiv på religion, andlighet och sekularitet. Vi kommer att behandla religion, andlighet och sekularitet som oskiljbara från sociala normer och andra samhälleliga faktorer. En stor del av modulen handlar om att få möjlighet att tillgodogöra sig en religionsvetenskaplig begreppsapparat för att förstå religion, andlighet och sekularitet i Sverige idag.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten kunna:

Modul: Det cirkumpolära området: arkeologi och kulturhistoria i norr

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande arkeologiska källmaterial, metoder och forskningsfrågor inom det cirkumpolära området,
• redogöra för centrala drag i arktiska och subarktiska samhällens långsiktiga utveckling från förhistorisk till historisk tid.

*Färdighet och förmåga*

• söka, sammanställa och använda vetenskaplig information för att belysa arkeologiska frågeställningar,
• muntligt och skriftligt jämföra och diskutera arkeologiska exempel från olika delar av det cirkumpolära området.

*Värderingsförmåga och förhållningssätt*

• reflektera över arkeologins betydelse för förståelsen av kulturarv och identitet i cirkumpolära områden,
• värdera betydelsen av källkritiska och etiska perspektiv i arkeologiska sammanhang.

**Modul: Sveriges historia **

Kunskap och förståelse:

• Visa en grundläggande kunskap om milstolparna i Sveriges historia,
• Visa en grundläggande förståelse för de olika yttre och inre historiska krafter som orsakat förändringar i svensk historia.

Färdigheter och förmågor:

• Kunna diskutera viktiga sociala, politiska och kulturella förändringar i Sverige,
• Enskilt eller i grupp kunna sammanfatta, diskutera och presentera ämnesrelevanta problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Enskilt eller i grupp kunna ta ställning till enklare historiemoraliska frågor i svensk historia,
• På ett grundläggande sätt förstå historiens på dess egna villkor - undvika anakronismer.

**Modul: Föreställningar om kraft: energi, miljö och Norden **

Kunskap och förståelse:

• redogöra för centrala drag i energins idéhistoria under 1900-talet, med särskild tonvikt på nordiska och svenska förhållanden,
• redogöra för hur olika energisystem har förknippats med skilda framtidsvisioner och föreställningar om natur, framsteg och nation.

Färdigheter och förmågor:

• analysera framställningar av nordliga energilandskap som uttryck för historiskt föränderliga idéer om natur och samhälle,
• tillämpa idéhistoriska begrepp och perspektiv på ett avgränsat material och presentera analysen i skriftlig form med korrekt hantering av källor och referenser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• kritiskt granska föreställningen om Norden som en tom front för energiutveckling, och diskutera vilka perspektiv och intressen sådana framställningar synliggör respektive osynliggör,
• diskutera den pågående energiomställningens löften och konflikter mot bakgrund av längre idéhistoriska spänningar mellan framstegstanken och dess kostnader.

**Modul: Religion, andlighet och sekularitet i Sverige **

Kunskap och förståelse:

• Visa en grundläggande kunskap om religiösa, andliga och sekulära aspekter i det svenska samhället idag och historiskt.
• Visa en grundläggande förståelse för de religionsvetenskapliga begrepp som används för att vetenskapligt undersöka religiositet, andlighet och sekularitet.
• Visa en grundläggande förståelse för att både vardagliga och vetenskapliga idéer om religion, andlighet och sekularitet konstrueras i en social och politisk arena.

*Färdigheter och förmågor:*

• Att kunna diskutera, analysera och redogöra för religiositet, andlighet och sekularitet i Sverige idag.
• Att kunna använda religionsvetenskapliga begrepp för att kunna diskutera, analysera och redogöra för religiositet, andlighet och sekularitet i Sverige idag.

*Värderingsförmåga och förhållningssätt:*

• Att på ett grundläggande sätt skilja mellan religionsvetenskapliga och vardagliga förhållningssätt till religion, andlighet och sekularitet i Sverige.
• Att på ett grundläggande religionsvetenskapligt sätt förhålla sig till att begreppen religion, andlighet och sekularitet är historiskt, socialt och politiskt konstruerade.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Kursen hålls på engelska och består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, muntliga presentationer och individuellt arbete. När deltagande på föreläsningar eller övningar är obligatoriskt, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta specifikt i schemat. Vid frånvaro vid obligatoriskt tillfälle tillhandahålls kompletterande uppgifter av läraren.

Examination

Kursen examineras fortlöpande genom muntliga uppgifter i form av obligatoriska seminarier och gruppuppgifter samt genom skriftliga inlämnings- och examinationsuppgifter samt tentamen. Seminarier, presentationer och andra gruppuppgifter bedöms med betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Individuella examinationsuppgifter och tentamen bedöms med betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För att klara en enskild modul med minst betyget Godkänd krävs att alla obligatoriska seminarier och gruppuppgifter samt de individuella skriftliga uppgifterna har getts betyget Godkänd. För att få betyget Väl godkänd på en modul krävs att betyget på alla gruppuppgifter har getts betyget Godkänd, samt att alla individuella skriftliga uppgifter har getts betyget Väl godkänd. För att erhålla Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst tre av fyra delkurser samt Godkänd på övriga delar.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studenternas tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övriga föreskrifter

Regel för betyg och examination reglerar vad som gäller för omprov i de fall en kurs avvecklats eller en kursplan genomgått större förändringar.

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.