Källkritik på nätet i förskola och skola, 7,5 hp

Innehåll

I kursen behandlas kunskap och färdigheter som krävs för att i förskola och skola stötta barns och elevers utveckling av ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssät till digitalt medierad information, exempelvis via webbsidor och sociala medier. Centralt i kursen är medie- och kommunikationskunnighet (MIK) där kursdeltagarna får möjlighet att utveckla sin egen förståelse för mediers roll i samhället, sin förmåga till källkritik och källtillit samt sin färdighet att själv skapa digitalt innehåll i form av text och bild.

I kursen behandlas även aktuell forskning och rapporter om barn, unga och vuxna som både producenter och konsumenter av information. I kursen används teoretiska begrepp kopplade till det digitala informationsflödet som barn, unga och vuxna exponeras för, hur innehåll selekteras utifrån människors digitala interaktioner samt hur exempelvis konfirmationsbias uppstår och tar sig utryck.

Kursen är indelad i tre moduler:

Modul 1: Medie- och informationskunnighet, 2.0 hp
I modulen fokuseras medie- och informationskunnighet (MIK) och dess tre delar: Att förstå mediernas roll i samhället, att hitta, analysera och kritiskt värdera information samt att uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.
I modulen får den studerande tillfälle att utveckla sin egen MIK samt reflektera över MIK i relation till hur barn, unga och vuxna använder digitala källor. I modulen ges den studerande även tillfälle att tolka och granska förskolans och skolans uppdrag med avseende på barns och elevers utveckling av ett kritiskt förhållningssät till information.

Modul 2: Teoretiska begrepp, 2.0 hp
I kursens andra modul behandlas forskning och teoretiska begrepp kopplade till det digitala informationsflödet, såsom algoritmer, artificiell intelligens, filterbubblor, selektiv exponering och konfirmeringsbias. Den studerande reflekterar kritiskt över forskningsresultat och begreppsanvändning, samt över hur informationsflödet påverkas av individers val och interaktioner på sökmotorer och sociala medier. Reflektionerna kopplas till den egna
yrkespraktiken.

Modul 3: Pedagogisk tillämpning, 3.5 hp
I den tredje och sista modulen får den studerande möjlighet att konkretisera innehållet i Modul 1 och Modul 2 i en pedagogisk tillämpning för en vald målgrupp: förskola, fritidshem, grundskola, gymnasiet/vuxenutbildning eller yrkesfortbildning. I modulen får den studerande även fördjupa sina kunskaper om MIK, kursens centrala begrepp och relevant forskning. Vidare behandlas hur dessa komponenter tillsammans kan bidra till en fördjupad förståelse för vilka konsekvenser bristande källkritik och källtillit kan få – både på individnivå och för samhället i stort.

Förväntade studieresultat

Modul 1: Medie- och informationskunnighet, 2 hp

För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse
• redogöra för begreppet medie- och informationskunnighet (MIK) samt förklara dess praktiska betydelse för förskolans och skolans uppdrag i relation till barns och elevers utveckling av ett kritiskt förhållningssät till information.

Färdigheter och förmåga
• skapa digitalt innehåll i form av text och bild samt kritiskt granska detta utifrån aspekter som rör källors trovärdighet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• värdera digitalt medierad information utifrån perspektiven källkritik och källtillit.
• beskriva och reflektera kring hur barn, unga och vuxna navigerar och agerar i samtida digitala informationsmiljöer, med utgångspunkt i källkritik och källtillit.

Modul 2: Teoretiska begrepp, 2 hp

För godkänd modul ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse
• redogöra för och problematisera centrala begrepp och teorier som rör digitalt medierad information.

Färdigheter och förmåga
• identifiera och förklara hur algoritmer utnyttjar individens digitala interaktioner för att selektera och anpassa det informationsinnehåll som personen exponeras för i digitalt medierade informationslandskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• värdera konsekvenserna av algoritmers innehållsanpassning utifrån perspektiven källkritik och källtillit, både på individnivå och samhällsnivå.

Modul 3: Pedagogisk tillämpning, 3,5 hp

För godkänd modul ska den studerande kunna:

Färdigheter och förmåga
• utifrån styrdokument, relevanta teoretiska begrepp och aktuell forskning planera och motivera lärandeaktiviteter, i syfte att utveckla målgruppens förmåga till ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssät till digitalt medierad information.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
• utifrån styrdokument, teoretiska begrepp och forskning problematisera skolans möjligheter och utmaningar med att stötta barn och ungas MIK-utveckling för att navigera i dagens informationslandskap.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker på distans med IT-stöd och bedrivs i form av föreläsningar, litteraturläsning och individuella inlämningsuppgifter.

Examination

Kursen examineras fortlöpande efter varje sluförd modul.

Examination av modul 1 sker med individuell inlämningsuppgift i form av text och bild. Uppgiften examineras i en tvågradig skala, underkänd (U) och godkänd (G). Examination av modul 2 sker med individuell inlämningsuppgift i form av text och bild. Uppgiften examineras i en tvågradig skala, underkänd (U) och godkänd (G). Examination av modul 3 sker med individuell inlämningsuppgift i form av text och bild. Uppgiften examineras i en tregradig skala, underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG).

Hel kurs bedöms enligt skalan underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För betyget G på hel kurs krävs at betyget G erhållits i kursens samtliga moduler. För betyget VG krävs betyget G i kursens två första moduler samt att betyget VG erhållits i kursens tredje modul. Utöver de förväntade studieresultaten (FSR) läggs vid bedömningen för betyget VG särskild vikt vid den studerandes förmåga att reflektera över kursens centrala begrepp, exempelvis i relation till konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Vidare betonas förmågan att problematisera och analysera relevanta frågeställningar utifrån flera perspektiv, med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget G på kursen kan ej examineras för högre betyg.

För varje examinerande inslag ges den studerande som blivit underkänd möjlighet till omprov. Den som utan godkänt resultat på ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsätning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I de fall kursen upphör att gälla eller om kursplanen genomgår större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt denna kursplan under en tid av maximalt två år från att denna kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.