Genusvetenskap: Makt och kön A, 30 hp
Innehåll
Kursen ger en grundläggande introduktion till det genusvetenskapliga och feministiska kunskapsområdet och behandlar sociala, historiskt föränderliga konstruktioner av kön/genus. Maktrelationer mellan könen, som de tar sig uttryck i samhälle, vetenskap och kultur står i fokus, men även andra maktdimensioner baserade på klass, etnicitet och sexualitet behandlas i relation till kön/genus. Kursen innefattar tre tematiska moment som vart och ett spänner från dåtid till nutid: Ordet (9 hp), Arbetet (7,5 hp) samt Kropp och sexualitet (7,5 hp). I kursen som helhet läggs stor tonvikt på kritiskt tänkande och diskussion samt övning i olika former av muntlig och skriftlig framställning och det avslutande momentet behandlar Akademiskt skrivande (6 hp).
Förväntade studieresultat
Moment 1: Ordet (9 hp) Efter genomfört moment ska studenten - kunna beskriva och diskutera kulturella föreställningar om kvinnligt och manligt, historisk och i nutid - översiktligt kunna beskriva utvecklingen av västerländsk kvinnorörelse under 1900-talet - ha kännedom om huvuddragen i genusvetenskaplig och feministisk teoriutveckling från 1970-talet och framåt - kunna beskriva och diskutera skilda samband mellan språk och kön i arbetslivet och i offentligheten - ha utvecklat en viss förmåga att analysera skönlitterära texter ur ett genusperspektiv Moment 2: Arbetet (7,5 hp Efter genomfört moment ska studenten - kunna problematisera begreppen jämställdhet och mångfald - ha uppnått förståelse för mekanismer bakom genusarbetsdelning samt kunna ge exempel på konsekvenser av det svenska samhällets genusarbetsdelning över tid - ha kännedom om några teoretiska modeller och skilda sätt att organisera välfärd i olika länder samt kunna problematisera konsekvenser för olika grupper av kvinnor och män - ha kännedom om betydelser av kön i relation till organisationers struktur, kultur och ledarskap - ha kännedom om genusteorier kring familj samt kunna diskutera och analysera olika förståelser av familjen som social institution i relation till välfärdsstaten Moment 3: Kropp och sexualitet (7,5 hp) Efter genomfört moment ska studenten - översiktligt kunna beskriva samt diskutera konstruktioner av kön, kropp och sexualitet i ett historiskt perspektiv - kunna beskriva och diskutera centrala aspekter av kön, makt och våld, i såväl offentligt som privat sammanhang - översiktligt kunna beskriva samt diskutera grunddragen i utvecklingen av centrala queerteoretiska frågeställningar - genom att studera gestaltningar inom olika kulturella uttrycksformer ha utveckla förmåga att reflektera över sexualitet/er ur makt- och motståndsperspektiv Moment 4: Akademiskt skrivande (6 hp) Efter genomfört moment ska studenten - kunna sammanfatta centrala aspekter i vetenskapliga texter - i egna texter kunna referera till andra författare enligt vedertagna regler - ha tillägnat sig reflexivitet när det gäller egna skrivandeprocesser Efter genomförd kurs ska studenten utöver ovanstående - kunna delta aktivt i seminariediskussioner och genomföra kortare muntliga presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten - ha utvecklat sin förmåga till skriftlig framställning i olika former av uppgifter
Behörighetskrav
Grundläggande behörighetUndervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier med varierande uppläggning. Stor vikt läggs vid självständigt arbete, individuellt och i basgrupper. Den schemalagda undervisningen är till stor del obligatorisk. För studenter som inte har möjlighet att delta i ett obligatoriskt studietillfälle kan särskilda uppgifter ges.
Examination
Examinationen sker genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällena samt genom individuell skriftlig och muntlig prövning. På moment 1 sker examinationen dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen, dels genom en hemtentamen. Examinationen på moment 2 sker dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällena, dels genom en muntlig och skriftlig uppgift i form av hemtentamen. Moment 3 examineras dels löpande genom aktivt deltagande i seminarier, dels genom en mindre hemtentamen i momentets första del och en skrivuppgift i form av hemtentamen i slutet av momentet. Examinationen på moment 4 sker dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen, dels en individuell skriftlig uppgift i form av hemtentamen. På kursen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För betyget Godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delar är godkända. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs sammanlagt minst 21 hp med betyget Väl Godkänt på de olika momenten. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Rätt till förnyad examination erbjuds tidigast tio arbetsdagar och senast tre månader efter att resultatet av ordinarie examination meddelats. Ytterligare ett provtillfälle erbjuds inom ett år. Möjlighet till omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tillfälle ges under minst två år efter studentens registrering på kursen. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för ett kursmoment eller del av moment, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot. Tillgodoräknande Delmoment av kurs i genusvetenskap på A-nivå vid andra lärosäten kan, efter ansökan från studenten, tillgodoräknas efter individuell prövning. Ansökan görs i samband med ordinarie ansökningstillfälle till kursen och ska åtföljas av kursplan med litteraturlista från den tidigare utbildningen samt dokumentation över uppnådda poäng.
Övriga föreskrifter
Genusvetenskap omfattande totalt 90 hp (kurserna Genusvetenskap: Makt och kön A, B och C) kan räknas som huvudområde i kandidatexamen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.