Kursplan, Våra matvanor ur ett sociologiskt perspektiv, 2023-01-16

Innehåll

Det finns mer information om mat och näring än någonsin tidigare i vårt samhälle, och ändå avviker ofta matvanor från vetenskapliga råd. Trots att intentionen är god kan försök att påverka människors matvanor mötas av starka reaktioner. Det kan förekomma kulturkrockar och det finns över huvud taget en tendens till konflikt kring mat. För att bättre förstå dessa konflikter och dilemman behöver människor som arbetar med mat och/eller hälsa veta hur matvanor skapas och vilka faktorer som påverkar dem.

I denna kurs undersöks matval och ätbeteende med utgångspunkt från klass, genus, etnicitet, ålder, socio-ekonomisk status, livsstadium, religion och geografisk region. Det komplexa samspelet mellan agentskap och struktur tillämpas på verkliga situationer genom uppgifter som handlar om tillgång, diskurser kring mat och hälsa samt personlig/professionell utveckling.

Kursen riktar sig både till yrkesgrupper och individer som möter matrelaterade vardagsdilemman. I kursen ingår att identifiera problem och förstå olika synsätt på mat, vilket ökar möjligheten att fungera som medlare eller bollplank i svårlösta situationer. Möjliga målgrupper för kursen är förskolelärare, psykologer, restaurangpersonal och olika yrkesgrupper inom vård och omsorg.
Kursen består av två moduler:

Modul 1. Mat som symbol, substans och socialisation (Food as Symbol, Sustenance and Socialization), 5 hp
Denna del av kursen täcker faktorer som påverkar matvanor, såsom genus, ålder, etnicitet, social status, livshändelser, religion, tillgänglighet och kontext. Dessa faktorer betraktas i relation till symboliska betydelser, maktrelationer och normer.

Modul 2. Matkultur och yrkesmässig eller personlig utveckling (Food Culture and Professional or Personal Development), 2.5 hp
I denna del av kursen analyserar studenten verkliga situationer, aktuella diskurser och sin egen yrkesmässiga eller personliga syn på mat och ätande med hjälp av de sociologiska verktygen från modul 1.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Mat som symbol, substans och socialisation, 5 hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

använda sociologiska termer för att förklara hur normer påverkar matvanor och smak

Färdighet och förmåga

identifiera sociala strukturer och normer som påverkar matval
analysera hur normer skapar positiva och negativa attityder till mat och ätare

Värderingsförmåga och förhållningssätt

visa en öppensinnad attityd till olika matvanor genom att problematisera förgivettagna sanningar och förklara vad som kan ses som avvikande matvanor genom att använda ett sociologiskt angreppssätt

Modul 2. Matkultur och yrkesmässig eller personlig utveckling, 2.5 hp
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Värderingsförmåga och förhållningssätt

reflektera över ett matrelaterat dilemma inom ett professionellt eller familjerelaterat ramverk genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv

Behörighetskrav

Kurser om minst 90 hp i ett ämne. Dessutom krävs Engelska A/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Föreläsningar, litteraturstudier och seminarier är webbaserade. Tillgång till internet, webbkamera och headset/mikrofon är ett krav. All undervisning är på engelska.

Examination

Examinationen sker genom muntliga och skriftliga individuella uppgifter (gruppdiskussioner, rapporter och ett individuellt projektarbete). Examinerande uppgifter ska skrivas på engelska med ett par undantag där svenska är acceptabelt. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända. För betyget Väl Godkänd krävs VG på det individuella projektarbetet samt en av de skriftliga individuella redovisningarna.

I följande text avser prov de examinationsformer som angivits ovan. Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av ordinarie prov har meddelats och studenten delgivits återkoppling på provet, exempelvis kopia av studentens tentamen. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Prov baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyad examination. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets regelverk och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på universitetet e-tjänst för tillgodoräknande. Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet.

Litteratur

Giltig från: 2023 vecka 30

VÅRA MATVANOR UR ETT SOCIOLOGISKT PERSPEKTIV 7.5 hp

Articles

"He just has to like ham" - The centrality of meat in home and consumer studies
Bohm I, Lindblom C, Åbacka G, Bengs C, Hörnell A
Appetite : 2015 :
Läsanvisning: 101-112

School meal sociality or lunch pack individualism? Using an intervention study to compare the social impacts of school meals and packed lunches from home.
Andersen S, Holm L, Baarts C
Social Science Information : 2015 :
Läsanvisning: 54(3), 394-416

Why healthy eating is bad for young people’s health: Identity, belonging and food.
Stead M, McDermott L, MacKintosh A. M, Adamson A
Social science & medicine : 2011 :
Läsanvisning: 72(7), 1131-1139. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.12.029

From fatness to badness: The modern morality of obesity
Grønning I, Scambler G, Tjora A
Health : 2012 :
Läsanvisning: 1363459312447254

Symbolic interactionism and critical perspective: divergent or synergistic?
Burbank P.M, Martins D.C
Nurs Philos : 2010 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 11(1), 25-41. doi: 10.1111/j.1466-769X2009.00421.x.

"But it's all true!" commercialism and commitment in the discourse of organic food promotion
Cook G, Read M, Twinner A
Text & Talk : 2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 29(2), 151-173

Food and eating as social practice – understanding eating patterns as social phenomena and implications for public health
Delormier Treena, Frohlich Ketherine L, Potvin Louise
Sociology of Health & Illness Volume 31, Issue 2, pages 215–228, March 2009 :
Obligatorisk
Läsanvisning: doi: 10.1111/j.1467-9566.2008.01128.x.

Hausermannt T
I can’t eat that: The sociology behind the rise in food allergies and intolerance
Current Sociology : 2015 :
Läsanvisning: 63(3) 369-386

Higgs S
Social norms and their influence on eating behaviours
Appetite : 2015 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 86: 38-44. Doi: 10.1016/j.appet.2014.10.021

Democracy versus Distinction: A Study of Omnivorousness in Gourmet Food Writing
Johnston J, Baumann S
American Journal of Sociology : 2007 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 113(1), 165-204

Nutritional health messages in women's magazines: a conflicted space for women readers
Madden H, Chamberlain K
Journal of health psychology : 2004 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 9(4), 583-597

Murcott Anne
Introducing the sociology of food & eating
London : New York : Bloomsbury Academic : 2019 : xii, 223 pages :
ISBN: 9781350022027
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst

"Eat like a man". A social constructionist analysis of the role of food in men's lives
Newcombe M, McCarthy M.B, Cronin J.M, McCarthy S.N
Appetite 59 : 2012 :
Obligatorisk
Läsanvisning: p 391-398

Wills W
"The framing of social class distinctions through family food and eating practices"
The Sociological Review : 2011 :
Obligatorisk
Läsanvisning: 59(4): 725-740

Artiklar kan tillkomma

Referenslitteratur

de Garine I
Views about food prejudice and stereotypes
Social science information : 2001 :
Läsanvisning: 40(3), 487-507

Ward P
Editorial: A sociology of food and eating: Why now?
Journal of Sociology : 2010 :
Läsanvisning: 46; 347-351

Obesity, health, and physical activity: Discourses from the United States
Zieff S.G, Veri M.J
Quest : 2009 :
Läsanvisning: 61(2), 154-179

Giltig från: 2022 vecka 31