Oral Biologi, 20 hp

Innehåll

Kursen Oral biologi, som ges under tredje terminen på tandläkarprogrammet, är ett tvärvetenskapligt moment som ger en integrerad förståelse för de biologiska, etiska och samhälleliga faktorer som påverkar oral hälsa. Genom teoretiska och praktiska moment utvecklas studentens vetenskapliga förmåga, etiska reflektion och förståelse för sambandet mellan biologi och klinisk tillämpning. Kursen fungerar som en viktig grund inför kommande studier om orala sjukdomstillstånd.

Den första modulen behandlar oral mikrobiologi med fokus på mikroorganismernas roll i munhålans ekosystem, biofilmens struktur och funktion, inklusive deras roll i relation till dysbios, samt metoder för mikrobiell identifiering och infektionskontroll. 

Den andra modulen fördjupar sig i medicinsk etik, människosyn och mångfald i vården, och lyfter fram samverkan mellan vårdprofessioner samt antibiotikaresistens som en aktuell utmaning.

Den tredje modulen omfattar huvud- och halsregionens anatomi, histologi, fysiologi, embryologi och cellbiologi, samt introduktion till radiologisk avbildning av anatomiska strukturer. Fokus ligger på förståelsen för normala biologiska funktioner som grund för senare studier om sjukdomstillstånd. Modulen innehåller även vetenskaplig skolning med koppling till aktuell forskning.

Den fjärde modulen introducerar tändernas anatomi, funktion och utvecklingsvariationer. Ett praktiskt moment med uppvaxning av tand ingår för att fördjupa förståelsen av tandens morfologi.

Förväntade studieresultat

Oral mikrobiologi och infektion, 3 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• redogöra för det orala ekosystemet, dess funktioner och påverkan av olika faktorer
• redogöra för hur oral mikrobiota etableras och påverkas samt beskriva normalflorans funktion
• beskriva den dentala biofilmens uppkomst, struktur och funktion samt dysbios 
• förklara hur traditionella och molekylärbiologiska metoder används för att identifiera orala mikroorganismer inom diagnostik och forskning

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska kunna

• tillämpa grundläggande laboratoriemetoder för mikrobiell analys samt följa hygienrutiner för att förebygga smittspridning
• presentera, diskutera och värdera utvalda vetenskapliga originalartiklar, experimentella resultat och nya frågeställningar inom oral mikrobiologi

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• kunna reflektera över hur ny kunskap inom oral mikrobiologi kan tillämpas i klinisk praxis
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens inom ämnesområdet

Professionell utveckling och Hållbar utveckling, 2 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• redogöra för grundläggande medicinetiska begrepp
• redogöra för begreppet diskriminering, diskrimineringsgrunderna och principer för likabehandling inom professionen
• redogöra för Sveriges nationella minoriteter och deras rättigheter i relation till hälso- och sjukvård
• redogöra för mångfaldsperspektiv och hur diskriminering kan yttra sig inom vården

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska kunna

• göra etiska reflektioner kring enklare fiktiva patientfall
• reflektera kring människosyn och etiska värderingar i vården
• analysera hur interprofessionell samverkan inom och utanför hälso- och sjukvården bidrar till förbättrad hälsa utifrån ett hållbarhetsperspektiv
• reflektera kring antibiotikaresistens som en global hälsoutmaning med koppling till hållbar utveckling
• reflektera över diskriminering och frånvaro av mångfaldsperspektiv samt deras konsekvenser i vårdmiljöer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• kunna visa ett hälsofrämjande och professionellt förhållningssätt med särskild hänsyn till etiska principer och mänskliga rättigheter
• visa ett professionellt förhållningssätt gentemot studenter, lärare och medarbetare.

Oral och kraniofacial biologi, 13 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna

• beskriva de orala och kraniofaciala vävnadernas embryonala utveckling och postnatala tillväxt
• identifiera och namnge orala och kraniofaciala strukturer/organ samt beskriva deras histologiska uppbyggnad och topografiska relationer, inklusive radiologisk avbildning
• redogöra för cellulära och biokemiska egenskaper hos vävnaderna
• förklara vävnaders och organs funktioner i relation till deras struktur, från cellnivå till organsystem
• beskriva hur olika organs samverkan styr orala och kraniofaciala funktioner
• visa kunskap om det vetenskapliga området och insikt i aktuell forskning samt dess betydelse för yrkesutövningen

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska kunna

• tillämpa anatomisk kunskap vid identifiering av strukturer på dissekerade kroppar och modeller samt via palpation på levande människa
• identifiera och beskriva vävnader i histologiska preparat
• identifiera hals- och huvudregionens strukturer på radiologiska bilder
• integrera och tillämpa kunskap kritiskt och systematiskt för att förstå hur sjukdomar påverkar oral och kraniofacial funktion

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens inom ämnesområdet

Tandanatomi, 2 hp
Kunskap och förståelse
Den studerande ska kunna 

• redogöra för tändernas anatomi, funktion och placering i käkarna
• beskriva de vanligaste tandutvecklingsstörningarna

Färdigheter och förmåga
Den studerande ska kunna

• återge de olika tändernas anatomi 
• identifiera bettets tänder och placera dem i rätt i bettets kvadranter
• använda terminologin inom området tandanatomi

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Den studerande ska visa

• grundläggande förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom tandanatomi

Behörighetskrav

För de som börjar på termin 3 krävs minst 30 högskolepoäng inom programmet. För att påbörja kursen krävs att samtliga föregående kurser inom programmet är genomgågna.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs studerandeaktivt i form av föreläsningar, grupparbeten, lärarledda seminarier och gruppdiskussioner. Dessutom ingår moment, som ger tillfälle till praktisk tillämpning av kunskapsinnehållet, t ex laborationer och demonstrationer. Obligatoriska kursmoment anges under rubriken "obligatoriska moment" i schema. Undervisningen sker på svenska men i vissa kursmoment kan den ges på engelska.

Vid frånvaro eller underkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs.

Undervisningen ges på svenska eller engelska och den kan ske med användande av Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) via tandläkarprogrammets webbaserade utbildningsplattform. Inlärningsstöd för självskattning av kunskapsnivå kan förekomma.

Examination

Studentens kunskaper och färdigheter bedöms genom skriftliga och praktiska prov, case, obligatoriska moment med eller utan närvaro och seminarier, vilka betygsätts som godkänd eller underkänd. 
På skriftliga och praktiska prov samt på de obligatoriska undervisningsmomenten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Betyget utgör därmed en sammanfattande bedömning av studieprestationen och sätts först när alla delar inom modulerna är godkända. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
Vid frånvaro eller underkänd prestation på obligatoriska moment har studenten rätt till ett förnyat tillfälle eller bli hänvisad en alternativ ersättningsuppgift. Sådana ska i första hand erbjudas under pågående kurs.
Den studerande som underkänts vid prov eller ej deltagit vid första ordinarie provtillfälle ska beredas tillfälle att deltaga i ytterligare prov inom två månader. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Den studerande som underkänts två gånger har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Om studenten efter tre prov fortfarande är underkänd kan studenten rekommenderas, eller på eget initiativ, ansöka om att gå om kursen. Ansökan inges till berörd fakultetsnämnd eller det organ som fått nämndens delegation. Den studerande som genomfört sammanlagt fem prov men inte blivit godkänd ges inget ytterligare provtillfälle. Därefter kommer inga ytterligare resurser att erbjudas. Den studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Undantag från denna regel kan t.ex. vara då kursen har genomgått grundläggande förändringar.
Student som förbrukat de i kursplan angivna maximala antalet examinationstillfällen erhåller inga nya examinationstillfällen vid en eventuell omregistrering på kursen eller ny antagning till det aktuella utbildningsprogrammet. 
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination, och som har erhållit ett beslut om rätt till stöd från samordnare för studenter med funktionsnedsättning vid Studentcentrum, ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.
Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare och verksamhetschef besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall studenten uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget underkänd på den aktuella kursen. Detta innebär att ett praktiktillfälle är förbrukat.

I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt då kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att hen tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sin praktiktillfällen. Om det i kursplanen anges att det finns begränsningar av antalet provtillfällen och studenten har förbrukat dessa har studenten inte rätt till nytt provtillfälle.

Vid verksamhetsförlagda lärandeaktiviteter gäller att krav på professionellt förhållningssätt inklusive klädsel och hygien följs enligt mottagande verksamhetsdirektiv.

Övriga föreskrifter

Hälso- och vaccinationsprogram
Inför det verksamhetsintegrerade lärandet erbjuds studenter vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet vaccination mot Hepatit B. Därtill erbjuds studenter som inte vaccinerats mot COVID-19 eller mässling, påssjuka och röda hund (MPR) att komplettera med detta. Medicinska fakulteten står enbart för de kostnader som uppkommer inom hälso- och vaccinationsprogrammet i de fall det skett inom ramen av de av programmen organiserade tillfällena.

Tillgång till verksamhetsintegrerat lärande
Verksamhetsintegrerat lärande (inklusive VFU och klinisk praktik) genomförs inom respektive utbildnings avtal i samverkan med regioner, primärkommuner och ett antal privata aktörer. Om student inte uppfyller praktikplatsens krav utifrån exempelvis arbetsmiljö eller patientsäkerhetsaspekter, kan universitetet inte garantera tillgång till verksamhetsintegrerat lärande. Universitetet ska då undersöka möjligheten att studenten kan erbjudas annan praktikplats inom ramen för universitetets avtal.