Energieffektivisering i byggnader, 15 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i två moduler som tillsammans ger förutsättningar för att uppnå kursens förväntade studieresultat. Modul 1 fokuserar på teoretisk grund och metodintroduktion inom byggnaders energiprestanda, klimathållning och energieffektivisering, medan modul 2 genom ett självständigt projektarbete ger möjlighet till fördjupad tillämpning, analys och värdering av komplexa frågeställningar.

Modul 1, Teori, 8 hp
Inom modulen behandlas hur byggnaders energianvändning och inomhusklimat samverkar med tekniska system för ventilation, värme och kyla. Fokus ligger på byggnaders energiprestanda och klimathållning samt hur olika tekniska lösningar påverkar komfort, energianvändning och effektbehov. I modulen introduceras även metoder för att uppskatta och analysera energianvändning och termisk prestanda i byggnader, både genom beräkningar och med utgångspunkt i uppmätta data.
Vidare behandlas strategier för energieffektivisering i byggnader där ekonomiska, miljömässiga och fukttekniska aspekter ingår i bedömningen. Analys av olika byggnadstyper och deras energianvändning sätts i relation till gällande samhällskrav och hållbarhetsmål. Inom modulen behandlas även hur teknisk och vetenskaplig litteratur kan användas för att analysera och värdera resultat samt för att formulera och diskutera relevanta problemställningar inom området energieffektiva byggnader.

**Modul 2, Projekt, 7 hp **
Modulen omfattar projektbaserade och analytiska aktiviteter som ger förutsättningar att utveckla fördjupad förståelse för komplexa frågeställningar inom energieffektivisering i byggnader. Genom arbete i projektform behandlas planering, genomförande och dokumentation av tekniska analyser, där muntlig och skriftlig redovisning ingår som integrerade moment, och där engelska används i relevanta sammanhang.
Kursaktiviteterna inkluderar analys och utvärdering av energieffektiviserande åtgärder med avseende på ekonomisk och ekologisk hållbarhet centrala för byggnads- och fastighetssektorn. Dessutom ingår att göra en bedömning av koldioxidekvivalenter från såväl drift som från inbyggda material.
Med utgångspunkt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete ges utrymme för jämförelse och diskussion av olika angreppssätt, metoder och resultat, vilket skapar förutsättningar för att relatera, planera och kritiskt värdera såväl det egna projektarbetet som andras i ett vetenskapligt sammanhang.

Förväntade studieresultat

För att uppfylla målen för kunskap och förståelse ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
• redogöra för principer och krav relaterade till byggnaders
klimatsystem ur ett energi och effektperspektiv (FSR 1),
• redogöra för olika nyckeltal för byggnaders energiprestanda och
termiska egenskaper samt hur dessa kan påverkas (FSR 2),
• förklara hur energianvändning i byggnader relaterar till gällande
samhällskrav och övergripande hållbarhetsmål (FSR 3).

För att uppfylla målen för färdighet och förmåga ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
• tillämpa tekniska och analytiska metoder för att jämföra och
utvärdera olika lösningar för klimathållning i byggnader (FSR 4),
• analysera och jämföra energieffektiviserande åtgärder i
byggnader utifrån ekonomiska, miljömässiga och
byggnadstekniska aspekter (FSR 5),
• använda teknisk och vetenskaplig litteratur som underlag för
analys och metodval (FSR 6).

För att uppfylla målen för värderingsförmåga och förhållningssätt ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
• kritiskt värdera byggnaders energiprestanda och föreslagna
tekniska lösningar med avseende på hållbar utveckling (FSR 7),
• kritiskt analysera och värdera resultat från tekniska och
vetenskapliga studier inom området samt använda dessa som
underlag för bedömningar och beslut (FSR 8),
• formulera och diskutera relevanta frågeställningar utifrån ett
vetenskapligt och ingenjörsmässigt förhållningssätt (FSR 9),

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs minst 120 hp tidigare studier som skall inkludera Värme och masstransport 15 hp, Termodynamik 15 hp, Energikällor 7,5 hp, Statistik för teknologer 7,5 hp eller motsvarande, samt engelska och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Undervisningens upplägg är studentcentrerat med fokus på att träna både ämneskunskaper och generiska kunskaper.

Examination

Kunskapsredovisningen sker enligt följande.

Modul 1 (Teori)
Modul 1 examineras genom muntlig tentamen som genomförs i form av tre delexaminationer. Vid tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Bedömningen grundas på en samlad värdering av studentens muntliga prestationer i delexaminationerna, där såväl korrekthet som förmåga att föra för kursen relevanta och sammanhängande resonemang bedöms. För betyget Godkänd (G) krävs att studenten i delexaminationerna i huvudsak redovisar korrekta kunskaper och på ett begripligt sätt kan redogöra för kursens centrala begrepp och samband. För betyget Väl godkänd (VG) krävs därutöver att studenten sammantaget visar förmåga till självständig analys genom att utveckla, fördjupa eller problematisera resonemang utifrån uppgifterna För godkänt betyg på Modul 1 krävs att studenten genomfört samtliga muntliga examinationer med godkänt betyg. För betyget VG på Modul 1 krävs utöver detta att minst två av tre delexaminationer genomförts med betyget VG.

Modul 2 (Projekt):
Modul 2 examineras i form av en skriftlig projektrapport, muntlig presentation och opponering. Redovisningen betygsätts med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För betyget Godkänd (G) krävs att projektuppgiften genomförts inom givna ramar och redovisats i enlighet med kursens anvisningar. Den skriftliga projektrapporten ska visa på korrekt och relevant innehåll, en ändamålsenlig struktur samt en tydlig problemlösning kopplad till kursens innehåll. Studenten ska i såväl skriftlig som muntlig redovisning kunna problematisera resultat och relatera dessa till aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. Den muntliga presentationen och tillhörande opponering ska genomföras på ett sakligt och begripligt sätt.

För betyget Väl godkänd (VG) krävs därutöver att projektarbetet präglas av hög grad av självständighet och analytisk fördjupning. Projektrapporten ska visa på välgrundade metodval, kritisk värdering av resultat samt tydliga avvägningar mellan tekniska, ekonomiska, miljömässiga och samhälleliga aspekter. Presentation och tillhörande opponering ska genomföras med hög kvalitet och med ett reflekterande resonemang.

Hela kursen:
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Slutbetyget på kursen baseras på en samlad bedömning av resultaten från kursens båda moduler. För betyget Godkänd (G) på kursen krävs att båda modulerna är godkända. För betyget Väl godkänd (VG) på kursen krävs därutöver att studenten uppnått betyget Väl godkänd (VG) på modul 2 (projekt), som utgör kursens huvudsakliga bedömningsgrund för betyget VG.

Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1-574-22). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds i stället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22 §, HF).

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

För student som har beslut om rekommenderat stöd på grund av funktionsnedsättning kan Examinator besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov och kursens förväntade studieresultat. För mer information se Handläggningsordning för stöd till studenter med funktionsnedsättning samt Regel för betyg och examination.

Övergångsbestämmelser

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.