Kommunikation och språkutveckling för fritidshem, 7,5 hp

Innehåll

I kursen bearbetas hur formellt och informellt lärande i omsorg, lek och aktiviteter i den dagliga verksamheten bidrar till elevers språk- läs- och skrivutveckling. Vikten av pedagogens/lärarens ledarskap och förhållningssätt för elevers språk-, läs- och skrivutveckling fokuseras. Fritidshemmet som kommunikativ och språklig arena behandlas liksom samtalets betydelse för elevers språkutveckling. Vidare studeras hur barns kommunikation och språkutveckling kan utgöra grunden för val av innehåll och arbetsformer i fritidshemmets verksamhet. Kursen behandlar även barns tidiga läs- och skrivinlärning både i ett första- och andraspråksperspektiv. Litteraturens betydelse för barns språkutveckling betonas varvid det vidgade textbegreppet belyses. Röst och talvård ingår i kursen.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• med stöd i aktuell forskning föreslå innehåll och arbetsformer som stöd för elevers kommunikations- och språkutveckling i fritidshemsverksamhet
• redogöra för teorier som ligger till grund för barns läs- och skrivutveckling
• beskriva och kritiskt reflektera över hur medier kan främja innehåll och arbetsformer för elevers läs- och skrivutveckling

Färdighet och förmåga

• visa hur elevers läs- och skrivutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv kan stödjas i fritidshemmet
• använda och didaktiskt tillämpa olika medier för fritidshemmets verksamhet
• visa samtalsmetodiska färdigheter och beskriva hur samtal med elever kan genomföras samt reflektera över ledarens förhållningssätt

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• redogöra för och värdera hur olika medier kan användas i fritidshemmets verksamhet
• beskriva och reflektera över kommunikationen och samtalets betydelse för elevers språk - läs och skrivutveckling

Behörighetskrav

Univ: Barnet, omvärlden och fritidshemmets uppdrag,15 hp, Att vara grundlärare 1,5 hp, Grundlärare som profession, 6 hp, eller motsvarande-

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturstudier, praktiska tillämpningar, seminarier och grupparbeten. Seminarier är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs.

Examination

Examination sker genom redovisning, skriftlig uppgift och seminarier.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Betyget för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska inslag är betygsatta. Hel kurs betygsätts enligt betygsskalan väl godkänd (VG), godkänd (G) och underkänd (U).

Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp.

Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Övergångsbestämmelser

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.