Förvaltningskunskap, arbetsrätt, ledarskap, organisation och kommunikation (15 hp) 15 hp

Om kursen

Kursen kombinerar statsvetenskapliga och juridiska perspektiv på förvaltningskunskap. Lagar, regler, policy och teorier om offentliga organisationers funktionssätt och verksamhet studeras. Grunderna i lagstiftningsprocessen och förvaltningslagen ger här nödvändig grund. Särskilt fokus läggs på de utmaningar och den förståelse som är förknippade med att i en hierarkisk organisation inta en chefsposition. Offentlig rätt, förvaltningskunskap och arbetsrätt utgör de centrala kunskapsområdena. Reform och förändringsarbete i offentlig sektor behandlas, liksom omvärldsfrågor relaterade till samverkansfrågor och EU-rätten. Kursinnehållet är indelat på olika teman A-E.

A. Teorier om offentlig organisation och förvaltningspolitisk förändring
En överblick över olika förhållningssätt till offentlig sektor behandlas i ljuset av olika föreställningar om politiska institutioner, förvaltning och ledarskap. Strukturella och kulturella drag, systemförståelse, begränsad rationalitet, föränderliga omgivningar, osäkerhet och faktiskt handlande analyseras i relation till rollen som chef. Styrning genom utformning och utnyttjande av handlingsutrymme belyses ur ett teoretiskt förankrat ledningsperspektiv.

B. Förvaltningsrätt
Temat syftar till att ge kunskaper om förvaltningsrättens ställning inom rättsystemet och de allmänna principer som styr den offentliga förvaltningen samt utvecklingstendenser inom området. Tonvikten läggs vid den offentliga organisationen, förvaltningsförfarandet och beslutsprocessen inom myndigheter och förvaltningsdomstoler. Ett viktigt inslag gäller frågan om offentlighet och sekretess där stor vikt läggs vid principen om allmänna handlingars offentlighet och de inskränkningar i handlingsoffentlighet och i offentliga funktionärers yttrandefrihet, som följer av reglering i offentlighets- och sekretesslag.

C. Reformer; myndighetsutövning och samverkan
Ideologier, perspektiv, strategier, resurser och ledning antas oftast vara styrande för i vilken grad offentliga reformer betraktas som en utmaning för prestationer och förmåga till implementering. Skärningspunkter uppstår emellertid ofta mellan formella och informella krav på myndigheter samt på i myndigheter anställd personal. I detta sammanhang är chefsrollens verksamhetsansvar viktigt att beakta, men också andra aspekter av offentligt ledarskap.

D. Statlig styrning och tillsyn
För en chef är kunskap om individer, grupper, organisationsformer och samhällspåverkan inom den offentliga sfären nödvändig. Många gånger är det också tolkningar av verksamhetens uppdrag, inriktning, interna kultur och struktur som avgör vilka aspekter som blir centrala i verksamheten. Statsmakten ägnar sig därför i ökande grad av olika former av granskning i syfte att kommunicera med och påverka verksamheten vertikalt och horisontellt. Kombinationer av juridiska och politiska styrningsformer kommer därigenom att samspela och påverka normgivningen i systemet.

E. Arbetsrätt i stat och EU
Temat handlar om den arbetsrättsliga regleringens plats i förhållande till offentligrättslig lagstiftning som polislag, förvaltningslag, offentlighets- och sekretesslagen  m.m. Därefter behandlas frågor knutna till det enskilda anställningsavtalet. Särskilt behandlas frågor som bedömningsgrunder vid anställning, behörighetsvillkor, anställningsformer, bisysslor och skyldigheter och rättigheter vid anställning. Mångfaldsfrågor och diskrimineringslagstiftningen behandlas. Frågor väcks också kring polismannens straffrättsliga ansvar och anställningsavtalets upphörande och då särskilt handläggningsförfarande via personalansvarsnämnd. Inom temat ligger stor vikt vid rättspraxis från Arbetsdomstolen.