Nationalekonomi B100 30 hp

Om kursen

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i metoder för nationalekonomiskt arbete och nationalekonomisk forskning. Momentet inleds med en kort vetenskapsteoretisk diskussion. I samband med detta berörs även området forskningsetik.

De metoder som presenteras under momentet kan delas upp i främst två delar - matematik och ekonometri. Under momentets första del diskuteras och praktiseras matematiska begrepp och metoder som är relevanta för arbete med nationalekonomiska teorier och ekonometri. Exempel på sådana begrepp och metoder är funktionsformer, ekvationssystem, logaritmer, derivator och optimering. Momentet övergår sedan till att behandla ekonometri där betoningen ligger på begrepp, tolkning och praktisk användning av den klassiska regressionsmodellen (OLS). De ekonometriska verktyg som presenteras motiveras också kort teoretiskt.

Störst fokus ligger på OLS, men även andra metoder diskuteras och tillämpas för att hantera ekonometriska problem relaterade till främst typer av variabler och data. Exempel är beroende variabler av binär typ samt tidsseriedata. Under momentet arbetas det med empiriskt material samt presentation av resultat.

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och empiriska kunskaper om marknadsstrukturer, företags beteenden och välfärdsekonomiska utfall (effektivitet) vid monopol, oligopol, prisdiskriminering, produktdifferentiering, företagssamarbeten och karteller, in- och utträde från marknader, samt strategiskt beteende.

Momentet tar sin utgångspunkt i förekomsten av friktioner av olika slag såsom begränsad information, transaktionskostnader, kostnader i samband med prisförändringar, offentliga ingrepp och inträdeshinder på olika marknader. Under momentet studeras hur företag organiseras och hur de konkurrerar som en konsekvens av dessa olika friktioner.

Det empiriska inslaget på detta moment bygger i huvudsak vidare på de metoder som studeras under första momentet med tillämpning på för momentet relevanta frågeställningar.

Moment 3: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Momentets mål är att ge en insikt i samhällsekonomisk analys av hushållningen med naturresurser i vid mening samt att ge en djupare analys av miljöpolitiska styrmedel. Med naturresurser avses dels förnyelsebara naturresurser som exempelvis skog, dels icke förnyelsebara resurser som exempelvis olja. Resursanvändningen analyseras dels inom ramen för en perfekt marknadsekonomi, dels då uttaget eller nyttjandet av en resurs inte uppfyller de kriterier en perfekt marknadsekonomi ställer, exempelvis i form av negativa sidoeffekter. Den genomgångna teorin tillämpas på ett antal miljöpolitiska problem av olika karaktär. Centrala frågeställningar är: Hur mycket bör satsas på att förbättra vår miljö? Hur effektiva är olika typer av miljöpolitiska styrmedel? Vidare förklaras och analyseras begrepp som uthållig utveckling och miljöräkenskaper.

Under momentet studeras ekonometriska metoder som kommer till användning för att bestämma pris på ickemarknadsprissatta naturresurser, t ex sällsynta fågelarter. För att utforma och utvärdera miljöpolitik på bästa möjliga sätt behövs oftast empiriska uppskattningar av skador på miljö och hälsa samt av kostnader för att undvika miljöförstörelse. Under momentet studeras därför enklare former av ekonometriska tillvägagångssätt för att ta fram sådana uppskattningar i en policyrelevant kontext.

Moment 3: Offentlig ekonomi (Public Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Momentet behandlar centrala frågeställningar inom den offentliga sektorns ekonomi och fokuserar såväl på den offentliga sektorns utgiftssida som inkomstsida. En första del av kursen behandlar teorier för offentligt tillhandahållande av varor och tjänster och teorier för att förklara institutioner som syftar till ekonomisk effektivitet och rättvisa. I en andra del studeras vilken betydelse beskattning av inkomster och varor har på enskilda aktörers beteende och omfördelning i samhället, samt hur skatter bör vara utformade för att uppnå ekonomisk effektivitet och önskvärd omfördelning.

Moment 4: Penningpolitik och finansiell ekonomi (Monetary and Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet studerar dels pengars roll i en ekonomi samt ger en introduktion till området finansiell ekonomi. Kursen börjar med en beskrivning och analys av centralbankens roll i en ekonomi och betydelsen av privata banker för transmissionsmekanismen. Därefter behandlas räntebärande instrument. Här definieras olika skuldinstrument och grundläggande koncept för värdering av finansiella tillgångar. Ett särskilt fokus ligger på obligationer och obligationsmarknaden. Slutligen ges en introduktion till modern portföljvalsteori. Här presenteras Markowitz portföljvalsmodell samt CAPM modellen. Det ekonometriska inslaget på momentet består av tidsserieanalys på finansiella dataserier.

Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Momentets mål är att ge fördjupade kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på marknaden. Momentet behandlar bl a utbud av och efterfrågan efter arbetskraft, hur arbetslöshet uppstår i ekonomin, hur löne- och inkomstskillnader uppstår. Olika teorier samt de empiriska tillämpningarna av dessa kommer att presenteras under momentet. Exempel på teorier är humankapitalteorin, diskrimineringsteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och olika fackföreningsmodeller. Olika studiers resultat vad avser skillnader i tillgång till arbete, i löner och inkomster i allmänhet men också mellan regioner, mellan kvinnor och män och mellan olika utbildningsgrupper kommer att behandlas. Momentet kommer också att ge en internationell utblick vad gäller utvecklingen på svensk arbetsmarknad i förhållande till andra länder inom och utom EU.

Lönemodeller är ofta baserade på individdata och frågor kring s k selektion uppkommer ofta. Selektionseffekter kan t ex uppkomma när vissa individer inte har löneinkomst därför att lönen varit för låg för att deltagande i arbetskraften skall vara ekonomiskt motiverad. De behandlade redskapen utgör en viktig del av mikroekonometrin. Undervisningen består av ett antal föreläsningar och seminarier. Eftersom ett syfte är att de studerande skall skriva en uppsats inom ramen för ämnesområdet är självstudier centrala under detta avsnitt.