Termin 6: Förvaltningsrätt och internationell rätt 30 hp

Om kursen

Förvaltningsrätt
Momentet behandlar den rättsliga regleringen av för­valtningsförfa­randet inom såväl statlig som kommunal verksam­het samt utvecklingstendenser inom området. Tonvikt läggs vid den offentliga organisationen, förvaltningsförfarandet och beslutsprocessen inom myndigheter och förvaltningsdomstolar. Vidare behandlas kommunernas kompetens och organisation och den statliga kontrollen över kommunerna. Ett viktigt inslag gäller frågor om offentlighet och sekretess där stor vikt läggs vid principen om allmänna handlingars offentlighet och de inskränkningar i handlingsoffentligheten och i offentliga funktionärers yttrandefrihet, som följer av regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. Här behandlas även datoriseringens betydelse för dessa områden. Vidare ger kursen en översikt över den speciella förvaltningsrätten men med fördjupning inom några områden, sär­skilt socialrätten där barnets perspektiv sätts i för­grunden, välfärds- och socialförsäkringsrätt, mark- och miljölagstiftningen samt offentlig upphandling.

Slutligen behandlas EU-rättens och den eu­ropeiska människorättskonventionens betydelse för svensk förvaltningsrätt.

Folkrätt
Här behandlas folkrättens funktion vid regleringen av internationella förhållanden. Framför allt behandlar kursen rättens natur och funktion, rättens källor och subjekt, det internationella och regionala skyddet för mänskliga rättigheter, FN:s system för kollektiv säkerhet och internationell straffrätt. Även andra områden av intresse kan tas upp. Momentet ger en fördjupning av process och straffrättskunskaperna från termin 4 genom att studenterna får genomföra ett processpel i en internationell brottmålstribunal på engelska.

Internationell privaträtt
Här behandlas den internationella privaträt­tens allmänna del samt internationell för­mö­genhetsrätt, familjerätt och processrätt. Inom ämnet studeras de rättsregler som bestämmer hur domstolar och andra rättstillämpande myndigheter skall förhålla sig i mål och ärenden av internationell ka­raktär. Därvid upp­märksammas särskilt:

svenska domstolars och myndigheters be­hörighet att befatta sig med utlandsan­knutna mål och ärenden,
valet av tillämplig lag i tvister med ut­lands­anknyt­ning,
verkställighet i Sverige av utländska av­gö­randen,
konventionssamarbetets betydelse för en interna­tionellt harmoniserad utveckling av regelsystemet.

Undervisningen syftar till att ge studenterna för­måga att identifiera internationellt pri­vaträttsliga fråge­ställningar, samt att analy­sera och söka lös­ningar på uppkommande rättsliga problem. Studenterna ska också ges förmåga att bearbeta de metodologiska olikheterna mellan autonoma nationella reg­ler, grundade i lagstiftning eller praxis och regler till­komna genom internationellt samarbete. Kursen ger en fördjupning av kunskaperna i civilrätt från terminerna 1 – 3 samt i processrätt jämfört med termin 4.

Integrerade studier och jämförande rätt
För­valtningsrättens gränser mot civilrätten kommer att studeras och särskilt ges en överblick av de regelverk som styr förfarandena vid offentlig upphandling, med speciell tonvikt på kommunal upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader.

Vidare behandlas hur svenska rättsreglers innehåll och tolk­ning kompletteras eller ersätts av folkrättsliga regler, exempelvis mänskliga rättighe­ter, EU-regler och hur interna­tionellt privat­rättsliga regler avgör dels det egna lan­dets behörig­het i internationella mål, dels vilken rättsordning som skall tillämpas i konkreta fall.

Under momentet problematiseras också flyktingars samt barns och kvinnors rättsliga ställning i ett internationellt perspektiv. Detta sker dels genom studier av centrala internationella dokument och implementeringen av dem i svensk rätt, dels genom analyser utifrån olika konkreta exem­pel på dessa gruppers möten med rät­ten, där skärningspunkter mellan olika rättsliga system kan behöva ifrågasättas.

I relation till tidigare terminer ökar kraven på tillämpningen av juridiska metoder och användningen av juridisk argumentation i samband med att man genomför s en individuell skriftlig promemoria om en diskrimineringsfråga såsom kön, ålder, eller etnicitet m.m.

Genom de integrerade momenten som nu nämnts samt ett processpel vad gäller en förhandling om omhändertagande av barn enligt lagen om vård av unga fördjupas och verklighets förankras studierna.