Vård, samhälle och hälsoekonomi 15 hp

Om kursen

Kursen behandlar frågor rörande hälso- och sjukvårdens resursanvändande och hur detta kan studeras utifrån exempelvis ekonomiska utvärderingsmodeller, komparativa studier och produktivitetsstudier. Hur står sig den svenska hälso- och sjukvården i ett internationellt perspektiv? Hur har den svenska hälso- och sjukvårdens effektivitet förändrats över tid? Vilka svårigheter står man inför då produktivitet och effektivitet ska beräknas i hälso- och sjukvården? Även frågor om patientsäkerhet i relation till knappa resurser kommer att behandlas. Metodfrågor är viktiga inslag på kursen för att förstå och tolka statistik rörande hälsoekonomi. Hur ekonomiska utvärderingar av olika interventioner i hälso- och sjukvården görs är ett annat viktigt område i kursen. De vanligaste hälsoekonomiska utvärderingsmetoderna studeras och hur man kan tolka resultaten från olika utvärderingar analyseras.

Kursen är uppdelad i följande två moment
Moment 1 Att mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet, 7,5 hp
Under momentet behandlas frågan om vilka metoder som kan tillämpas för att genomföra komparativa studier av olika länders hälso- och sjukvård. I sammanhanget diskuterar och problematiseras den svenska sjukvårdens effektivitet och kvalité i ett internationellt sammanhang. Ett annat centralt problemområde som behandlas är hur man kan mäta hälso- och sjukvårdens effektivitet och produktivitet över tid och de problem som man står inför gällande den typen av undersökningar. Slutligen behandlas frågor rörande de krav på effektivitet och produktivitet som ställs på sektorn utifrån patientsäkerheten. Här behandlas frågan om ansvar utifrån system och individ utifrån en rad olika teorier.

Moment 2 Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder, 7,5 hp
I inledningen av momentet diskuteras moralfilosofiska frågeställningar i relation till ekonomiska principer gällande prioritering av resurser till, och i, hälso- och sjukvården. Därefter presenteras och analyseras de fyra vanligaste hälsoekonomiska metoderna för utvärdering av interventioner med syfte att förbättra hälsan. Dessa metoder är kostnadsanalys, kostnads¬ effektanalys, kostnadsnyttoanalys och kostnadsintäktsanalys.

Metoderna används för att analysera frågeställningar av följande typ: Ska en ny medicin ersätta en äldre? Är det kostnadseffektivt? Ska ett förebyggande program för en viss sjukdom startas? Är det värt kostnaderna? Hur görs prioriteringar i hälso- och sjukvården och vilket bidrag till beslutsprocessen kan hälsoekonomisk analys ge i detta sammanhang?

Metoder för att kritiskt analysera vetenskapliga studier av hälsoekonomiska utvärderingsfrågor och hur sådana studier ska presenteras diskuteras. Dessutom behandlas folkhälsovetenskapliga mått på sjukdomsbördan i ett samhälle och relateras till det i hälsoekonomisk analys gängse måttet på hälsorelaterad livskvalitet. Frågor om rättvisa ges särskild uppmärksamhet liksom diskussionen huruvida hälsoekonomins teoretiska bakgrund bör vara welfarism eller extra¬ welfarism.