Ord och begrepp
I högskolesektorn finns det många termer som kan vara svåra att förstå sig på. Här får du svar på vanliga frågor om ord och begrepp som används och som kan göra det enklare att förstå hur det funkar:
Vad betyder studietakt?
Kurser och program kan ha olika studietakt. Studietakt betyder hur intensiv utbildningen är, om den är på heltid eller deltid. Heltid kallas också helfart. Vanliga former av deltid är 75 %, 50 % (halvfart), och 25 % (kvartsfart). Studietakten påverkar alltså hur många högskolepoäng du läser per vecka.
Vad menas med 30 högskolepoäng?
Hur lång din kurs eller program är anges i högskolepoäng (hp). Högskolepoäng är ett sätt att mäta hur lång och omfattande en utbildning är. En hel termin med heltidsstudier är 30 högskolepoäng. Terminen är uppdelad i fyra perioder och kurserna kan vara 7,5, 15 eller 30 högskolepoäng.
1,5 högskolepoäng är 1 veckas heltidsstudier (40 timmar).
30 högskolepoäng är 20 veckors heltidsstudier, som är en termin.
Vad är en tenta?
En tenta är en form av examination. Alla kurser du läser avslutas med någon form av examination. En examination är när din lärare testar dina kunskaper genom en uppgift eller tenta, och sedan betygsätter den.
Läs mer om tenta och examination
Han tycker att det är mycket roligare på universitetet än på gymnasiet eftersom du har valt ett område som du har större intresse av.
Kurser och program
Skillnaden mellan kurser och program och hur du kan få ut en examen kan tyckas krångligt. Här hittar du några frågor och svar som förklarar vad en kurs och ett program är, vilket är särskilt bra om du planerar att designa din egen examen:
Ska jag läsa en kurs eller ett program?
En kurs är den minsta delen i en utbildning. All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Du kan läsa kurser inom ett program eller själv välja fristående kurser. Generellt kan sägas att ett program är mer fast och mer överskådligt, medan fristående kurser kan vara mer flexibelt och ge möjlighet till fördjupning.
Läs mer om att läsa program eller kurs
Kan jag få en examen även om jag inte läser ett program?
Med fristående kurser kan du designa din egen unika utbildning och få examen antingen på grundnivå eller avancerad nivå. Vilka kurser du väljer till din examen beror på vad som intresserar dig och hur dina framtidsplaner ser ut. Kurserna kan du sen läsa i den ordning du vill, så länge du uppfyller förkunskapskraven för nästa kurs.
Läs mer om att bygga din egen utbildning
Hur vet jag vilka kurser som går att kombinera till en examen?
Ibland kan det vara lite knepigt att veta vilka kurser som går att sätta ihop till en examen. Funderar du på att kombinera fristående kurser till en egen utbildning är det bra att prata med en studievägledare. De hjälper dig att planera dina studier. Tillsammans reder ni ut hur du kan sätta ihop kurser som passar just den examen du är intresserad av.
Ta hjälp av en studievägledare
Till dig som inte har bestämt än vad du ska välja, hälsar Julia att du ska tänka på dig själv. Nu har du chansen att lära dig mer om vad just du tycker är intressant.
Behörighet och ansökan
Det är inte helt enkelt att veta hur ansökan går till och vad som gäller kring behörighet. Men vi hjälper dig genom de här frågorna och svaren om behörighet och hur det fungerar med ansökan till universitetet:
Hur vet jag om jag är behörig?
För att vara behörig till ett program eller kurs behöver du uppfylla den grundläggande behörigheten och eventuell särskild behörighet.
Hur räknas mitt meritvärde ut?
Du använder ditt meritvärde för att du ska kunna konkurrera om en plats på den utbildningen du vill gå. Du kan själv räkna ut ditt meritvärde om du har betyg från gymnasium, komvux eller folkhögskola. För den typ av utbildning du genomgått finns information om behörighet, meritpoäng och hur betygen räknas ut.
Läsa också mer om hur dina betyg från bland annat gymnasiet, komvux och IB funkar när du ska söka en högskoleutbildning
Så här funkar dina betyg när du ska söka till en högskoleutbildning (antagning.se)
Om du saknar fullständigt betyg från gymnasial eller folkhögskoleutbildning och ansöker om att bli behörig genom reell kompetens så får du inget meritvärde. Du kan behöva göra högskoleprovet för att ha chans att få en plats.
Vilken poäng krävs för att bli antagen?
Antagningsstatistik visar den lägsta poängen som krävdes för att bli antagen till en utbildning i olika urvalsgrupper tidigare år. Statistiken kan hjälpa dig att bedöma dina chanser att komma in, men poängen varierar från år till år beroende på antal sökande och deras meriter.
Hur funkar det om jag gjort högskoleprovet?
Om du skriver högskoleprovet deltar du i fler urvalsgrupper i antagningen. Det ökar dina chanser att komma in på de flesta utbildningar.
När kommer antagningsbeskedet
Antagningsbeskedet inför höstterminen kommer i början av juli och antagningsbeskedet inför vårterminen kommer i början av december. Kom ihåg att tacka ja senast sista svarsdag för att behålla din plats eller reservplats.
Kan jag byta utbildningsort?
Om du vill byta till ett liknande program på en annan ort, söker du som vanligt via antagning.se under den ordinarie ansökningsperioden.
Många lärosäten erbjuder möjlighet att hoppa in i ett program senare – men exakt vilken termin du kan söka till varierar. Kontakta studievägledaren för det program du är intresserad av för att få koll på vad som gäller.
Tänk på att om programmen skiljer sig åt i upplägg eller innehåll, kan det påverka hur lång din utbildning blir.
Läs mer om att börja på senare del av programmet
Det går att plugga på många olika sätt och det är bra, tycker Alexander när han delar med sig av hur det är att plugga.
Hittar du inte svar på din fråga?
Ingen fara! Du kan alltid kontakta oss eller prata med en studievägledare för att få mer hjälp.
Kontakta oss
Ditt meddelande går till Infocenter som ser till att det hamnar hos rätt person – så att du får ett så bra och relevant svar som möjligt.
