Julia föredrog 3-årigt program som kan byggas på med en master

Julia Eklund gillar att tonvikten i utbildningen ligger på teori, men att de praktiska momenten knyter ihop säcken och gör att man förstår bättre.

Bild: Anna-Lena Lindskog

– Det är mycket teknik, men jag insåg att jag gillar teknik, så det gör inget. Det passar faktiskt min personlighet att hålla på med teknik!

Julia Eklund gick naturvetenskapligt program på gymnasiet, plugget kombinerades med en satsning på ishockey i Modo. Julia som hållit på med ishockey sedan hon var sju år valde en NiU-utbildning (möjlighet att kombinera ett nationellt gymnasieprogram med elitidrott). Det innebar långa dagar i skolan, oftast med träning både morgon och eftermiddag – ibland till och med tre pass per dag.

Gick du direkt från gymnasiet till universitetet?

– Ja, jag hade bestämt att jag ville bli ingenjör. Det kändes som en självklarhet, det var bara fråga om vilken inriktning jag skulle välja.

Jobbade som processoperatör

Vägen till en utbildning är inte alltid spikrak. Julia valde civilingenjörsprogrammet i bioteknik, men hoppade av efter ett år. Hon insåg att hon inte var så intresserad av kemi, att stå i labbet med pipetter och kolvar var inte riktigt hennes grej.

I stället jobbade hon några år, på café, som lokalvårdare och som processoperatör på Metsäs fabrik i Husum. Det senare var ett väldigt roligt jobb, tyckte hon. Det var intressant att få se hur en industri fungerar och är uppbyggd och hon gillade variationen av övervakning från kontrollrummet och arbetsuppgifter i fält ute i fabriken.

Sedan ville du plugga vidare i alla fall, hur gick dina tankar då?

– Jag var fortsatt inne på att bli ingenjör, jobbet på Metsä gjorde mig snarare mer intresserad. Jag funderade på teknisk fysik, men kom fram till att jag hellre vill gå tre år och sedan ha valmöjligheten att lägga till två år på ett masterprogram i stället för att ha ett helt ”paket” på fem år.

Att det blev just elektronik och datorteknik var lite en slump, säger Julia. Hon fick höra att det var en bra utbildning, läste på lite och kände att den nog skulle passa henne.

Bild:Anna-Lena Lindskog

Julia justerar inställningar på ett oscilloskop i elektroniklabbet. Studenterna har tillgång till labben när de behöver.

Ville inte tappa det teoretiska

Hade du några förväntningar på utbildningen innan du började?

– Jag gillar teoretiska ämnen, så jag hade en liten rädsla för att utbildningen mest skulle vara praktisk. Visst är det kul med praktiska moment, men jag var orolig att det skulle slå över till det. Men, där blev jag motbevisad, programmet är ju inte en yrkeshögskola liksom.

Hur var det att börja plugga igen?

– Det var tufft i början. Det var väldigt mycket jag glömt med tanke på att det hann gå några år emellan. Med simpla matteregler kände jag ”gud, det här har jag ju kunnat, varför kommer jag inte ihåg”. Det var mycket att repetera.

– Första gången jag pluggade var jag yngre och ville vara med på alla aktiviteter vid sidan av studierna, det typiska studentlivet. Nu känner jag mer att jag är här bara för studierna. Mitt liv ser annorlunda ut, jag pendlar och vi har ett hus.

– Jag är med på alla moment på campus, men uppgifter och det som ska pluggas, det gör jag hemma. Jag trivs bra med att sitta själv och bara nöta på.

Bild:Anna-Lena Lindskog

I många kurser ingår praktiska moment, till exempel kan studenterna simulera kretsar i ett CAD-program för att sedan testa om de fungerar som det är tänkt.

Dagpendlar med tåg

Att dagpendla till universitetet från Husum har sina utmaningar. Det kan bli långa dagar, väckarklockan ringer halv sex och vissa dagar är Julia inte hemma förrän vid 19-tiden. Vintertid är tåget ibland försenat och avgångar ställs in.

– Det har hänt ibland att min pappa fått komma och hämta mig med bilen.

Vilka kurser tycker du har varit mest intressanta hittills?

– Jag gillar elektronikkurserna mer än datakurserna, att hålla på med analog elektronik och beräkningar. I de kurserna är det mycket ellära, att beräkna kretsar och förstå uppbyggnaden av olika komponenter.

I många kurser ingår praktiska moment, till exempel kan studenterna först simulera en krets i ett CAD-program och sedan bygga kretsen på en så kallad kopplingsbräda för att kontrollera att den funkar i praktiken.

– Man förstår teorin bättre genom de praktiska momenten. Det praktiska tar inte över, det är snarare så att det knyter ihop säcken, säger Julia.

Sommarjobb och exjobb på medicintekniskt företag

I utbildningen sker en del kontakt med näringslivet, bland annat genom Co-op. Julia sökte och fick en Co-op-plats på Cytiva, ett företag i Umeå som tillverkar medicinteknisk utrustning. Där har hon sommarjobb under två somrar, samt får göra sitt examensarbete i företaget.

– I fjol somras fick jag vara montör för att få kunskap om företaget och de system de bygger. Till sommaren kommer jag att få jobba tillsammans med testingenjörerna på Cytiva.

Hur tycker du att din utbildning hittills motsvarar dina förväntningar?

– Över förväntan faktiskt. Det finns förutfattade meningar om att civilingenjörer liksom är mer värdefulla och en del tänker kanske att högskoleingenjör är en slags B-variant. Men, det är inte så, det vi lär oss är kvalificerat och jag ser det mer som en annan väg att gå. Det är inte så fyrkantigt som jag tänkte tidigare.

”Framtiden ser ljus ut”

Julia tycker att hon under andra året kommit in mer i studierna och hänger med bättre under kurserna. Klassen är liten, de är bara tio personer. Det är enbart en fördel, tycker hon. Studenterna kommer både närmare varandra och lärarna.

–  Man vågar ställa även de små frågorna, det skulle man kanske inte om vi var 30 personer. Vi har många väldigt kunniga lärare, tycker jag. Det var också en sådan grej jag tänkte innan, att det skulle vara högre kvalitet på lärarna på ett civilingenjörsprogram jämfört med högskoleingenjörsprogram, men det är inte alls så.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Jag är väldigt sugen på att ta en master, vi får se när och om det blir. I så fall blir det inom robotik. Jag skulle gärna vilja jobba inom research and development på något företag.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att välja samma utbildning?

– Att det är väldigt eftertraktat med elektronikingenjörer och att framtiden ser ljus ut. Det är en kompetens som behövs i de flesta företag i industrin, så det är ett brett val.