Pontus skapar mjukvara till trådlösa sensorer för inomhusklimat

På väggen bakom Pontus Hedenström syns Elsys produktgalleri, trådlösa sensorer som hjälper fastighetsbolag och industrier ha koll på temperatur, luftkvalitet och andra parametrar för inomhusklimat.

Bild: Anna-Lena Lindskog

Elsys eller Elektroniksystem i Umeå AB som är företagets fullständiga namn, ligger i Uminovahuset ett stenkast från Umeå universitets campus. Det startades 2005 som ett avknoppningsföretag från universitetet, grundarna var lärare och forskare vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Från början tog de diverse konsultuppdrag, till exempel byggde de styrsystem till Solifer Polars husvagnar. Men, det som skulle bli företagets nuvarande verksamhet tog fart 2015.

Strömsnål teknik med lång räckvidd

LoRaWAN, en trådlös teknik precis som wifi och bluetooth, men som är extremt strömsnål och har lång räckvidd, började just då bli het. Elsys såg chansen att utveckla en ny produkt, trådlösa sensorer som kan mäta till exempel temperatur, luftfuktighet och koldioxidnivå i byggnader.

– Det intressanta är vad man sedan kan göra av den informationen, säger Pontus Hedenström. Våra kunder kopplar ihop sensorerna med sina system och kan använda dem för att göra stora energibesparingar genom att hålla ett jämnare inomhusklimat och till exempel styra ventilation utifrån luftkvalitet eller hur många människor som är på plats.

Han visar runt i företagets lokaler. Alla deras sensorer tillverkas i fabriker i Sverige, Lettland och Litauen, men passerar alltid Elsys i Umeå för att programmeras och kontrolleras innan de skickas till kunder. Dessa är främst stora fastighetsbolag och industrier i Europa, men företaget har kunder över hela världen.

Små vita dosor

Vi går igenom ett prototyplabb, lagret, utvecklings- och säljavdelning innan vi landar vid en stor väggtavla som visar hela produktsortimentet. Det är små diskreta vita dosor, vissa med displayer. Allt är trådlöst och batteridrivet, vissa sensorer har inte ens batteri utan drivs helt av inomhusljus.

Pontus jobb är att utveckla mjukvaran i sensorerna. I varje dosa finns en pytteliten dator som hämtar information från sensorerna till kretskortet för att i nästa steg skicka den till externa styr- och reglersystem.

Bild:Anna-Lena Lindskog

Det är kul och utvecklande att jobba med programmering, tycker Pontus Hedenström som arbetar på Umeåföretaget Elsys utvecklingsavdelning. Hans jobb är att skapa mjukvaran i de sensorer för inomhusklimat som företaget utvecklat.

Pontus gillar programmeringen, att få vara systematisk och noggrann och bygga något från grunden. Utvecklingen drivs utifrån kundernas behov, att hitta lösningarna är lite som att lägga ett pussel där alla bitar ser nästan likadana ut, tycker han.

Hur såg din väg till det här jobbet ut?

– Jag började som konsult på ett litet bolag. Via Co-op under utbildningen kom jag in på Sigma Industry. Co-op är verkligen en toppenbra grej! Jag lärde känna min första chef och när jag närmade mig att bli färdigutbildad hade han bestämt sig för att hoppa av och starta eget. Jag följde med och jobbade ett år som elektronikkonsult på Volvo Lastvagnar och ritade hur kablaget skulle gå i lastbilshytterna.

”Jag lär mig väldigt mycket hela tiden”

Han kände dock att konstruktion inte riktigt var hans grej. Han ville hellre jobba med mjukvara, hörde talas om Elsys genom en tidigare lärare som jobbade där och sökte jobb på företaget.

I början jobbade han både med kundsupport, interna system och mjukvaruutveckling. På ett litet företag behöver man hjälpas åt med olika arbetsuppgifter, förklarar Pontus.

Jag jobbar i ett så fantastiskt team, har otroligt trevliga kollegor som är galet duktiga på det de gör

Vad är mest givande i ditt jobb?

– Jag jobbar i ett så fantastiskt team, har otroligt trevliga kollegor som är galet duktiga på det de gör. Jag lär mig väldigt mycket hela tiden, det är superviktigt för mig att man inte stannar av utan får fortsätta utvecklas på ett rent tekniskt plan.

Vad gjorde att du valde att gå högskoleingenjörsprogrammet i elektronik och datorteknik/medicinsk teknik?

– Det kom egentligen från mitt musikintresse till att börja med. Jag håller framför allt på med syntar. De har en stark koppling till elektronik och jag kände ett slags behov av att förstå hur saker fungerar.

Började med basåret

Att det blev en utbildning i Umeå hade främst praktiska orsaker, säger han. Han och hans fru flyttade hit när hon skulle plugga. När hon var klar blev det hans tur.

– Vi hade liksom börjat bygga ett liv här, hade lägenhet, katt och kompisar och trivdes jättebra.

Pontus läste först in behörighet på basåret innan han sökte till högskoleingenjörsprogrammet. Han har inte ångrat sitt val, utbildningen är bred, har högt tempo och hinner klämma in mycket på tre år, tycker han. Efter ett första orienterande år finns en hel del frihet att välja kurser.

– Jag tror att det är väldigt bra att få en botten-upp-förståelse för programmering, att man börjar i de minsta beståndsdelarna och gradvis går uppåt. Det är bra att få en koppling till hårdvaran också, att förstå elektronik i grunden. Jag valde att läsa ungefär hälften hårdvara, hälften mjukvara och är väldigt nöjd med det i efterhand.

Hur ser det ut för de som gick i din klass? Har de fått jobb i branschen?

– Ja, alla jag har koll på har jobb som är kopplade till utbildningen. Vissa jobbar med elektronik, vissa med mjukvara. De flesta fick jobb snabbt.

Vad skulle du säga till någon som funderar på samma utbildning? Varför ska man välja den?

– Om man har ett intresse för hur saker är uppbyggda och fungerar. Och om man vill möta en bra arbetsmarknad sedan.

Vad ska man vara beredd på krävs av en under utbildningen?

– Det är inte ett lätt program som man bara kan glida igenom, särskilt inte om man är ny inför elektronik. Mycket handlar om att bygga upp en grundförståelse innan man kan komma till en nivå där saker känns mer intuitiva. För att komma dit måste man lägga timmarna som krävs.