Samhällsorientering åk 4-6 30 hp

Om kursen

Kursen innehåller fem moment: Samhällskunskap och introduktion till de samhällsorienterande ämnena i skolan (7,5 hp), Historia och samhälle (5 hp), Religion och samhälle (5 hp), Geografi och samhälle (5 hp), samt De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp). 
 
Moment 1: Samhällskunskap och introduktion till SO i skolan, 7,5hp 
Momentet behandlar lärares samhällsorienterande undervisningsuppdrag i grundskolans mellanårskurser som det kommer till uttryck i gällande styrdokument. Innebörden och betydelsen av kunskapsbildning i samhällsorienterande ämnen analyseras och diskuteras liksom frågan om de samhällsorienterande ämnenas betydelse för skolans värdegrundsuppdrag. Vidare problematiseras relationen mellan universitetsämnen och skolämnena för de samhällsorienterande ämnena. Särskilt behandlas syftet med ämnet samhällskunskap i grundskolan. 
 
Momentet behandlar vidare innebörden i begreppen samhälle, kultur och ideologi och sambanden däremellan. Olika beståndsdelar och funktioner i samhället samt relationer däremellan studeras och analyseras, främst: 
Ekonomiskt liv: Produktion, konsumtion, försörjning, fördelning, samhällsresurser och hållbar utveckling. 
Socialt liv: Individ, grupp och identitet, jämlikhet och migration. 
Politiskt liv: Politiska idéer, beslutsfattande och demokrati, rättigheter, lagar och rättsskipning. 
Media, information, digitalisering och källkritik. 
Samhällsvetenskapliga begrepp som exempelvis konflikt, konsensus, aktör och struktur används som analysverktyg vid granskning av samhällets beståndsdelar och funktioner. 

Moment 2: Historia och samhälle (5 hp) 
Momentet behandlar översiktligt den historiska utvecklingen i Norden med fokus på tidsperioden 800-1900. I centrum står de breda utvecklingslinjerna och förändringsprocesserna i Norden: politiskt handlar det om statsbyggnadsprocessen och utvecklingen mot ett demokratiskt samhälle; socialt om olika socialgruppers levnadsvillkor liksom villkoren för kvinnor, män och barn och villkoren för nationella minoriteter; kulturellt om religion och folklig kultur och ekonomiskt om förändrade förutsättningar för människors arbete. Under momentet analyseras även vad som driver historien framåt. Historiska metodövningar genomförs där källkritik övas och historievetenskapliga begrepp behandlas. 

 
Moment 3: Religion och samhälle (5 hp) 
Momentet behandlar religionernas betydelse i det svenska samhället i historia och nutid. Fokus ligger på levd religion inklusive centrala tankegångar, religiösa praktiker och uttrycksformer, så som religiösa berättelser och levnadsregler, ritualer samt heliga platser i världsreligionerna kristendom, judendom och islam. Dessutom behandlas huvuddragen inom världsreligionerna hinduism och buddhism. Inom ramen för momentet kommer innehåll och uttryck för dessa religioner att jämföras. Vidare behandlas utvecklingen från ett kristet enhetssamhälle till dagens mångkulturella samhälle som karaktäriseras av mångfald, pluralitet och interkulturella uttryck samt positioner. Kursen problematiserar dessutom ett flertal religionsvetenskapliga grundbegrepp, hur religioner framställs medialt och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv bland annat från ett jämställdhetsperspektiv. Vidare behandlas olika livsfrågor, moraliska frågor och etiska begrepp. I kursen ingår också att reflektera över sin egen roll i att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla inlevelseförmåga, dvs. förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Grundläggande didaktiska frågor av relevans för detta uppdrag analyseras och diskuteras, bland annat frågor om ämnets syfte, centralt innehåll, kunskapskrav, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet religionskunskap. 

 
Moment 4: Geografi och samhälle (5 hp) 
Momentet behandlar geografiämnets teoretiska och metodologiska grunder. Människors skilda levnadsvillkor relaterade till såväl naturgivna som av människan skapade förhållanden på olika platser och i olika regioner står i fokus. Geografiska perspektiv på aktuella utmaningar från det lokala till det globala behandlas. Det svenska kulturlandskapets utveckling, speciellt med hänsyn till hur naturen har och kan nyttjas som resurs och ingå i människors försörjning, ges utrymme och problematiseras utifrån perspektivet hållbar utveckling. Teoribildningar kring lokal och regional utveckling diskuteras, samt hur dessa relaterar till globala processer. Momentet behandlar även geografins metoder och verktyg, i form av kartografins grunder, samt hur kartor, fältstudier och geografiska modeller och begrepp bidrar till vår förståelse av vår omgivning och omvärld. Under momentet behandlas även grundläggande geografididaktiska frågor. 
 

Moment 5: De samhällsorienterande ämnenas didaktik (7,5 hp) 
Didaktiska frågor av betydelse för respektive samhällsorienterande ämne behandlas liksom möjligheter till ämnesövergripande undervisning i skolans mellanårskurser. Planering av arbetsområden/teman inom de samhällsorienterande ämnena genomförs. Olika modeller för didaktisering av ämnesinnehållet för de samhällsorienterande ämnena studeras. Metoder av relevans för undervisningen i de samhällsorienterande ämnena behandlas liksom frågan hur kunskap medieras inom berörda skolämnen. Studenterna ska även kritiskt granska analoga och digitala läromedel.