Mer om programmet
Masterprogrammet i bioinformatik
Bastian Schiffthaler lämnade akademin för läkemedelsindustrin för säkrare anställningsvillkor och ett jobb närmare verklig nytta för patienter.
Bild: Björn SchiffthalerBeslutet att gå från akademin till industrin kom inte plötsligt. För Bastian växte det fram successivt. En viktig faktor var den långsiktiga osäkerhet som ofta präglar en akademisk karriär, med ett ständigt krav på att säkra finansiering och publicera resultat. En annan stark drivkraft var möjligheten att arbeta närmare verklig samhällsnytta.
– I läkemedelsindustrin förbättrar det jag gör mer direkt människors liv, förklarar han. Även om det tar många år att utveckla ett läkemedel vet jag att vårt arbete kan hjälpa patienter. Det känns väldigt meningsfullt.
Även om hans doktorandforskning handlade om växtbiologi fanns medicinsk forskning hela tiden i bakhuvudet.
– Jag ville egentligen studera medicin, men efter att ha arbetat som ambulanssjukvårdare i ett år insåg jag att jag inte är en person som passar för att arbeta patientnära, säger han. Men att på något sätt bidra till medicinen var alltid något jag hade med mig.
Doktorandutbildningen som förberedelse för industrin
När han ser tillbaka beskriver Bastian sin doktorandtid vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre, UPSC, som en utmärkt förberedelse för dagens arbete. Eftersom han arbetade med träd och andra icke-modellorganismer saknades ofta standardiserade metoder, vilket tvingade honom att tänka kreativt och utveckla egna angreppssätt.
– Under min doktorandtid var det ingenting som fungerade direkt, säger han. Jag var hela tiden tvungen att lösa nya problem, både experimentella och beräkningsmässiga. Den typen av problemlösning är exakt vad jag gör i dag.
Mina handledare gav mig mycket frihet, vilket var fantastiskt. Men det tvingade mig också att lära mig att planera min tid, prioritera och ta ansvar.
En annan viktig del av doktorandutbildningen var den grad av självständighet han fick.
– Mina handledare gav mig mycket frihet, vilket var fantastiskt, säger han. Men det tvingade mig också att lära mig att planera min tid, prioritera och ta ansvar. Den typen av självledarskap är ovärderlig i industrin.
Arbete med biologiska data i tvärvetenskapliga team
I dag arbetar Bastian inom data science och kvantitativ biologi på AstraZeneca. Hans arbete innebär att analysera komplexa biologiska datamängder, utveckla nya beräkningsmetoder och samarbeta i stora tvärvetenskapliga team.
– Jämfört med akademin är det mycket fler möten, säger han. Idealet är att vi kopplas in innan ett projekt startar, så att vi kan bidra till experimentell design och identifiera potentiella fallgropar. Vi utvecklar metoder, gör praktiska dataanalyser och fortsätter vara involverade när projekten utvecklas.
– I akademin ansvarade jag främst för mitt eget arbete. Nu påverkar mitt arbete tiotals andra personer. Det innebär mer press och mindre utrymme för ren nyfikenhetsdriven forskning.
Från komplexa data till patientnytta
En av de mest givande aspekterna av arbetet är att veta att forskningen i slutändan kan förbättra livskvaliteten för personer med allvarliga och kroniska sjukdomar. Samtidigt är de vetenskapliga utmaningarna stora.
– Det mest utmanande är komplexiteten, säger han. De lågt hängande frukterna är borta. Projekten är numera multimodala och innefattar många samverkande faktorer. Vi måste ta hänsyn till säkerhet, träffsäkerhet och nedströmseffekter, vilket är anledningen till att projekten ofta kräver att 50 eller fler personer arbetar parallellt.
För dagens studenter som funderar på en industrikarriär lyfter Bastian vikten av starka data- och beräkningskunskaper. Han uppmuntrar också studenter att bygga upp en synlig portfolio, till exempel genom att bidra till öppna kodprojekt eller att analysera öppna datamängder.
– Öppen kod, projekt – allt som visar vad du faktiskt kan göra gör stor skillnad, säger han. Publikationer är viktiga, men det är ofta svårt att se vad någon har bidragit med om inte koden finns tillgänglig.
Mänsklig expertis behövs i ett AI-drivet fält
För framtiden tror Bastian att bioinformatiker kommer att fortsätta spela en central roll i life science-forskningen, även när artificiell intelligens blir allt mer använd.
– AI kan redan göra många av de saker som yngre forskare brukade göra, säger han. Men den är fortfarande inte bra på att upptäcka ny biologi eller förstå komplexa experimentella begränsningar.
– Det som ligger i framkant – att hitta nya mekanismer, utveckla nya metoder, förstå störfaktorer – kräver fortfarande mänsklig expertis, tillägger han. Bioinformatiker behövs för att förstå data på djupet, se dess begränsningar och utforma analyser som är vetenskapligt hållbara.
FAKTA Bastian Schiffthaler
Ålder: 35 år
Kommer från: Altenmarkt bei St. Gallen, Österrike
Bor: i Göteborg med familj och två barn
Doktorsexamen: 2020
Nuvarande arbete: Associate Principal Scientist vid AstraZeneca
Fritidsintressen: Musik, spel, programmering (även på fritiden)
Umeå med tre ord: Natur, nära, subarktiskt.
Mig själv med tre ord: Nyfiken, tävlingsinriktad, kaotisk.
Om tio år: Är fortfarande kvar och leder utvecklingen av nästa generations läkemedel.