Emma fastnade för energiteknik direkt efter gymnasiet

Emma Björ kände att hon hittat rätt direkt när hon började på högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik. Här i programmets labb, där pumpar, generatorer, motorer och annan utrustning de behöver för praktiska uppgifter finns.

Bild: Anna-Lena Lindskog

– Jag trodde inte att det skulle lyckas så bra på första försöket. Jag var inställd på att hoppa emellan olika program, men jag gillar det här programmet väldigt mycket, säger hon.

Inför sin ansökan såg hon även teknisk fysik som en möjlighet. Emma stod också och vägde mellan att läsa energiteknik tre eller fem år. Hon bestämde sig för det kortare programmet för att komma mer direkt in i ämnet, i stället för att som blivande civilingenjörer inleda första året med en lång rad mattekurser.

Hade du några förväntningar på utbildningen innan du började?

– När jag läste på om programmet på universitetets hemsida trodde jag att det skulle handla mycket mer om el än vad det faktiskt gör. Vi har läst mycket om värmeöverföring och termodynamik och det tycker jag är roligt, så det blev ju bra. Energi i materia är det som intresserar mig mest, hur det funkar på atomnivå.

Fri – med eget ansvar

Att börja på universitetet är ett stort steg, men Emma Björ tycker att övergången från gymnasietillvaron gick smidigt. Hennes känsla var att hon släppts fri – hon flyttade hemifrån i samma veva och fick ansvar för sin egen vardag och studierna.

– Det sociala blev också ännu bättre på universitetet. Man har mer liknande intressen som de som går samma program, man får en gemenskap och ”bondar” över att vara fattiga studenter tillsammans.

Emmas klass består av runt 25 studenter, det gör att alla lär känna varandra bra, tycker hon. De sitter ofta och pluggar tillsammans, de har tillgång till en lektionssal intill sitt labb och där hänger flesta på programmet. Emma trivs bäst med att göra det mesta kring studierna på campus, för henne funkar det inte så bra att sitta hemma och plugga.

Inför första tentan i energiteknik var jag nervös, men sedan släppte det och efter det har det gått bra

Vad läste ni för kurser i början?

–  Vi hade en introduktionskurs i energiteknik som var ganska lätt, man kände igen grejer från gymnasiet och det gav en grund. Sedan kom två mattekurser, algebra och analys och mellan dem läste vi Energiteknik 1 där man kommer in på termodynamik och värmeöverföring.

– Inför första tentan i energiteknik var jag nervös, men sedan släppte det och efter det har det gått bra.

Co-op-plats på pappersfabrik

En vanlig dag börjar oftast med en föreläsning. Vissa dagar följs den av räkneuppgifter och labbar.

–  Vi gör mätningar på olika generatorer, motorer och pumpar och sedan sitter man mycket och räknar på det. När man närmar sig tenta pluggar man mycket på gamla tentor.

Kontakten med arbetslivet sker genom att företag kommer och presenterar sig. På programmet finns också Co-op. Genom Co-op kan studenterna söka plats på ett företag i branschen där de får sommarjobb under utbildningen, samt möjlighet att göra projekt och examensarbete.

Emma har en sådan plats, hos pappersbruket Mondi i Kramfors. Fabriken som har drygt 300 anställda tillverkar specialpapper av olika slag.

– Det är papper som ska ersätta plast, till exempel en colaback brukar vara inplastad runt om sidorna, det vill vi byta ut till papper. Vi gör också till exempel papperspåsar och är kända för våra kompostpåsar.

Emma pratar redan om företaget som ”vi”. Under sin första sommar jobbade hon i labbet med att testa olika egenskaper hos papperet, till exempel dragstyrka, hur mycket energi som krävs för att trycka hål i papperet och hur fukt respektive torka påverkar materialet. Det är väldigt givande att vara på företaget, tycker hon.

–  Vi har diskuterat lite vad jag ska göra nästa sommar, vad jag tyckte var roligast och vad jag var bäst på och så ska vi utveckla det så att jag får göra något svårare.

”Nästan som om jag hade flyttat hit”

Hur trivs du med studentlivet?

– Bra, utmaningen är att få ihop allting ekonomiskt. Kursböcker kostar väldigt mycket, man behöver dator och samtidigt vill man gärna gå ut på helgerna, ha kul och träffa folk.

Emma har engagerat sig i en av studentkåren NTK:s sektioner, InSekt. Den samlar bland annat studenterna i energiteknik, byggteknik och maskinteknik. Hon har tagit på sig att vara kommunikationsansvarig. I sektionen ordnar studenterna en hel del event som skidvecka och examenssittningar.

Vad tycker du som är umebo från början om Umeå som studentstad?

– Alltså, det är nästan som om jag hade flyttat hit för att plugga. Jag bodde väst på stan förut, men är nästan aldrig där nu, mina föräldrar har dessutom flyttat. Man är liksom i sin studentbubbla och det är gångavstånd överallt dit man ska.

Vad tycker du om lärarna och undervisningen?

– Vår programansvariga Anders Åstrand är fantastisk! Han bryr sig på riktigt, det är som om han var en mentor på gymnasiet, han finns alltid att snacka med och lita på.

– En sak som jag inte var beredd på är att det är många lärare som inte pratar svenska. Det funkar, jag kan ju engelska, men det hade kunnat vara tydligare om det på universitetets hemsida.

Sugen på att plugga vidare

Är det något annat du önskar att du hade haft koll på innan?

– Vet inte, jo förresten, hur jobbigt det är med matlådor. Jag kan sakna matsalen från gymnasiet.

Vad är det i dina matlådor?

– Något enkelt, det ska gå snabbt att fixa och vara billigt, så potatis, pasta eller ris och så slänger man ihop något till det.

Hur ser dina framtidsplaner ut?

– Jag ska först ta ett sabbatsår och resa eftersom jag inte gjorde det efter gymnasiet. Sedan är jag lite sugen på att plugga mer, kanske ta en masterexamen eller läsa ett till högskoleingenjörsprogram.

Vad skulle vara ett drömjobb för dig?

– Det skulle vara att man tog hela Mondifabriken och flyttade den till Umeå! Jag gillar labbdelen och skulle gärna jobba med något sådant, men det också vara i något annat företag. Många företag behöver egna labb för att testa sina produkter.