Ville visa sig själv att han klarar en tuff utbildning

Shohruh Tohirov i teknisk fysiks korridor i Naturvetarhuset. Han går femte året på programmet och funderar som bäst på vad hans examensarbete ska handla om.

Bild: Anna-Lena Lindskog

– Hon tyckte att det var en jättebra utbildning, så jag tänkte att den ville jag också gå, säger han.

När Shohruh var nio år flyttade familjen till Stockholm och han fick börja i internationella skolan på Lidingö. Första åren handlade mycket om att lära sig svenska och han fortsatte sedan på grundskolan i Kungsholmen. Senare följde NTI-gymnasiet i Sundbyberg och ett program med inriktning på IT.

– Jag var inte så duktig i skolan. Efter att jag nästan fick ett F i matte första året på gymnasiet, började jag inse att det faktiskt var väldigt svårt och att jag måste kämpa. Det var första gången jag verkligen satsade hårt och upptäckte att det var kul i skolan.

Ville bli mer självständig

Efter första året fick han också en ny lärare i matematik och fysik, en ambitiös lärare som inspirerade ytterligare och det hjälpte honom att höja betygen.

–  Han hade gått teknisk fysik i Uppsala och tyckte att det var en svår utbildning, men kanske det bästa man kunde läsa i Sverige. Det krävdes höga betyg för att komma in och jag ville ju bli något, så jag tänkte att då ska jag också läsa teknisk fysik.

Shohruh Tohirov sökte till universitetet direkt efter gymnasiet. Han hade satt KTH överst, Umeå i andra hand, det var den studieort han insåg att betygen skulle räcka till.

– Och jag ville ju samtidigt till Umeå, för då skulle jag få bo själv och bli mer självständig.

Det är inte så lätt att hitta bostad som ny student. Fick du flytta in hos syrran i början?

–  Nej, jag fick tips från henne att ställa mig i så många bostadsköer jag kunde, så det gjorde jag redan på gymnasiet.

”Mysigt att bo i korridor”

Köpoängen räckte till ett litet studentrum på Fysikgränd, Ålidhem.

– De andra i min korridor var jättetrevliga och hittade alltid på saker. Det var korridorsfest nästan varje vecka och man snackade med dem varje morgon och när man kom hem efter skolan. Att stå i kö för att använda spisen är kanske lite jobbigt ibland, men har man bra folk omkring sig är det mysigt att bo i korridor. Då är man inte ensam.

Senare flyttade han ihop med sin flickvän i lägenhet på Carlshem. Med tiden har intresset för studentaktiviteter och fester avtagit. Nu träffas kompisarna mer för att gå ut och käka eller spela kort hemma hos någon, säger Shohruh.

– Men det var kul i början och man är bara student en gång i livet.

Hittade sin studieteknik

Studierna var krävande från start och Shohruh ansträngde sig för att hitta en studieteknik som passade honom.

– Jag gick alltid på föreläsningarna och gjorde alla uppgifter samma dag eller innan, så att jag alltid var i kapp innan nästa föreläsning. På helgerna repeterade jag det vi gått igenom under veckan. Två veckor före varje tenta, körde jag tentaplugg. Då repeterade jag allt och gjorde jättemycket gamla tentor.

Bland de kurser han hittills läst tycker Shohruh att de som handlat om elektronik, teoretisk fysik, robotik, beräkningsfysik och rymdteknik varit mest intressanta. Mycket hänger på lärarna, tycker han. Lärare som är strukturerade, har pedagogiska powerpoints, ger mycket exempel och visar upp verktyg och apparatur gör att man som student blir mer motiverad.

Jag gick alltid på föreläsningarna och gjorde alla uppgifter samma dag eller innan, så att jag alltid var i kapp innan nästa föreläsning

Projektledare för robottävling

Under sitt fjärde år har han varit anställd på 25 procent som IT-amanuens för programmet. Han har haft hand om hemsidan tekniskfysik.se, kursdatabasen Röda tråden och projektlett teknisk fysiks årliga robottävling.

– Det är en tävling där vem som helst får vara med och bygga sin robot. Efter kvaltävling har vi en stor finaltävling i MIT-place, där robotarna ska utföra vissa uppgifter i en arena vi gjort. Det är en stor show och det kommer jättemånga studenter och tittar.

Har du själv varit med och tävlat?

– Nej, men jag tänker vara med i år när jag inte är arrangör.

Uppdraget har inneburit mycket jobb och Shohruh har fått tänka till i sitt val av kurser, för att få tid och ork att hinna med.

Vad har uppdraget som amanuens gett dig?

– Jag har lärt mig att vara projektledare. Jag har också blivit bättre på att prata inför publik. Och jag har visat mig själv att jag kan både plugga och jobba samtidigt, att jag kan hålla alla bollarna i luften. Det har varit kul.

Nu ska du snart göra ditt examensarbete. Vet du vad det kommer att handla om?

– Ingen aning, men jag ska söka till Vattenfall och ABB. Jag försöker vara strategisk när det gäller att hitta exjobb. Det är en ganska stor sannolikhet att man får fortsätta jobba på det företaget efteråt.

Hur har du pluggat, på egen hand eller mest tillsammans med andra?

– Lite olika. När jag tycker att en kurs är jättesvår pluggar jag ensam mycket, sätter mig med hörlurar i bibliotekets tysta avdelning. Men, har jag en fråga går jag till mina kompisar. På sistone har jag ofta pluggat tillsammans med kompisar. Då sitter man och socialiserar samtidigt som man löser problem. Det är inte lika effektivt, men det är roligare.

Är det något du önskar att du hade vetat mer om innan du började programmet och i så fall gjort annorlunda?

– Ja, kanske. Jag gick först öppen ingång och var ganska säker på att jag skulle välja teknisk fysik, men ville också veta hur energiteknik var, så jag lämnade dörren öppen litegrann. Det gjorde att jag fick jättemycket kontakter på öppen ingång, men inte från teknisk fysik. När jag sedan hoppade in på teknisk fysik var det lite svårt att komma in i klassen.

Du ångrar inte att du valde öppen ingång?

– Nej, för där fick jag träffa min sambo. Hon tänkte också välja teknisk fysik, men bytte spår helt och pluggade till jurist i stället.

Blev utbildningen som du trodde?

– Ja, jag trodde att det skulle vara jättesvårt och det var det de tre första åren. Efter det har tempot saktat ner lite grann.

Vill söderut efter examen

Hur ser dina planer efter examen ut?

– Jag vill söderut. Jag älskar Umeå, det är nästan den perfekta staden. Allt är bra utom vädret, det är lite för kallt för mig. Vi vill också komma närmare familjen, så Västerås skulle vara bra, mindre än Stockholm och billigare bostäder. Jag vill jobba på ett företag där jag kan göra skillnad, kanske Vattenfall för att jobba med energifrågor som till exempel kärnkraft, ABB eller något annat större företag.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att läsa teknisk fysik? Varför ska de välja det programmet?

– Jag skulle säga att det passar både de som inte vet till 100 procent vad de vill göra efteråt och de som är säkra. Första åren läser man grunderna och sedan är det lättare att veta vad man vill inrikta sig på. De som redan vet kan välja väg direkt.

Vad ska man vara beredd på?

– Att man behöver vara lite strukturerad för att inte hamna efter i studierna. Ser man till att vara i kapp med föreläsningarna och har tålamod löser det sig i slutänden.