Katharina gillade blandningen av undervisningsmetoder

Katarina Schmid är nöjd med sina studier på masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet. Det var viktigt för henne att få med samhälleliga och politiska aspekter i sin utbildning.

Bild: Anna-Lena Lindskog

– Jag vill åka utanför Europa för att bredda och utveckla mina kunskaper genom att lära från andra utgångspunkter och perspektiv, säger hon. 

Under sina skolår var Katharina Schmid intresserad av naturvetenskap, särskilt biologi, och gradvis hennes intresse för klimatförändringar och miljöfrågor. Hon tog sin kandidatexamen i miljövetenskap vid sitt hemuniversitet i Braunschweig. 

– Det gav en jättebra bakgrund. Först studerade vi grunder som biologi, matematik och kemi, sedan mer specialiserade ämnen, till exempel markvetenskap och hydrologi, säger hon. Jag gjorde min kandidatuppsats i limnologi.

Föredrog en längre utlandsvistelse 

Hon hade funderat på att åka utomlands som utbytesstudent, men hennes studier i Tyskland skedde under covidpandemin, så det var inget alternativ. 

– Jag kände också att ett halvår utomlands skulle vara för kort för mig, så jag bestämde mig för att läsa en hel masterutbildning utomlands i stället. Jag hade gått några språkkurser, varav en på svenska, och jag hade rest till Sverige tidigare och njöt av naturen och kulturen, så det kändes som en bra idé att välja Sverige.

Katharinas första tanke var att flytta till Göteborg eller Stockholm, men hon bestämde sig för att en mindre stad skulle passa henne bättre. När hon letade runt på webbplatsen universityadmissions.se hittade hon miljövetenskapsprogrammet vid Umeå universitet, nästan av en slump. 

– Det kändes rätt. Jag ville får med fler samhälleliga och politiska aspekter av naturvetenskap i min utbildning, jag kände att det saknades i min kandidatexamen.

Små grupper 

Hur var det att komma hit och börja dina studier? 

– Jag är alltid lite nervös inför nya situationer. Men vi var en liten grupp som träffades för den första föreläsningen och vi kom varandra nära väldigt snabbt. Jag gick också med i universitetets fadderprogram under första terminen och gick med i en kör utanför universitetet.

På fritiden gillar Katharina att vandra. Hon tar ofta bussen till områden runt Umeå för långa promenader tillsammans med sin hund. 

– Det är vår familjs hund och mina föräldrar tog med honom hit efter första kursen, när jag hade installerat mig och visste att det skulle vara möjligt att ta hand om honom vid sidan av studierna.

På programmet var det bara fyra studenter som började det året och i de flesta kurser var det sällan fler än sex till tio studenter. Det var en av skillnaderna jämfört med Tyskland, säger Katharina. 

En av de saker jag gillade mest med programmet var det projektbaserade lärandet

– Den första kursen var seminarie- och diskussionsbaserad, det hade jag inte alls haft i Tyskland. Det var riktigt trevligt, vi förberedde artiklar och hållbarhetsrapporter och diskuterade sedan olika aspekter och tillvägagångssätt.

– En av de saker jag gillade mest med programmet var också det projektbaserade lärandet.

Familjärt och uppskattande 

I stället för att läsa upp till fem kurser samtidigt uppskattade Katharina att kurserna togs en i taget. Det gav en chans att fördjupa sig i ämnena och hon gillade blandningen av föreläsningar, seminarier med diskussioner, grupprojekt, exkursioner, fältarbete och laborationer. 

Vad tyckte du om dina lärare? 

– I Tyskland tilltalar man sina lärare med titel och efternamn, så de kändes mer distanserade. Här är atmosfären mer familjär och jag märkte att alla är väldigt uppskattande mot en. Feedbacken man får är alltid väldigt hjälpsam och konstruktiv, så det har varit en väldigt trevlig upplevelse, säger hon. 

I sitt masterprojekt fördjupade Katharina sig i frågor kring miljökonsekvenser av gruvdrift. Hon studerade metallkoncentrationer i sjösediment i Skellefteåområdet och deras påverkan på ryggradslösa djur som är kopplade till sedimenten. 

Gjorde du ditt projekt i en forskargrupp? 

– Ja, det var del av ett doktorandprojekt och jag hade två handledare, en doktorand och en professor. Tidigare tänkte jag att jag definitivt inte ville forska, men nu funderar jag lite på det.

Projektet gav också Katharina chansen att fortsätta som laboratorieassistent vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Hon avslutar just två månader då hon arbetat med att förbereda prover och utföra sedimentanalyser.

Ansöker om praktikplats 

När vi ses har Katharina bara några veckor kvar i Umeå. Hon ska återvända till Tyskland, resa runt för att träffa vänner och familj, gå språkkurser och förbereda sig för sitt nästa steg. 

– Jag har sökt praktikplatser hos olika icke-statliga organisationer (NGO) och institut i Öst- och Sydostasien. Jag kommer förmodligen att åka till Thailand och en NGO som arbetar mot människohandel och handel med vilda djur. De samarbetar också med parkvakter för att hjälpa dem att skydda livsmiljöer för tigrar och andra vilda djur, så det är det jag skulle kunna delta i. Jag har inte sagt det definitiva ja till dem än, men det skulle bli i ett halvår.

Och efter det? 

– Kanske kommer jag att doktorera, men jag kommer också att söka andra jobb. Mitt ideal är något där jag kan göra både fältarbete och kontorsarbete.