Doktorandprojekt som deltar i Nationella forskarskolan i Allmänmedicin.
KOL är en folksjukdom med ökad mortalitet. Riktlinjer för vård och behandling uppdateras fortlöpande med efterföljande intensivt implementeringsarbete nationellt och internationellt. Det är därför av stort intresse att utvärdera hur detta omsätts i praktiken och därmed gagnar patienterna.
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en folksjukdom med en prevalens på ca 10 % i den vuxna befolkningen. Den står för en betydande sjuklighet och är globalt den tredje största dödsorsaken. Sjukdomen ska diagnostiseras med hjälp av spirometri, och bör graderas som underlag för optimala behandlingsinsatser.
Enligt de internationella riktlinjerna GOLD (Global initiative for Obstructive Lung Disease) från 2017 graderas KOL utifrån dels lungfunktion och dels exacerbationer/hälsostatus. Sedan den senaste ändringen av denna GOLD- klassificering utförts finns det sparsamt med data om hur predikteringen av mortalitet påverkats i jämförelse med tidigare klassificeringsmetoder. Vikten av korrekt och tidig diagnos poängteras i både nationella och internationella riktlinjer. Idag förekommer både en över- och underdiagnostik av KOL. Tidigare studier har även visat att KOL-diagnos sätts utan att spirometri utförts i upp till 70 %. Det är mycket viktigt att se om korrekt diagnostik sker i högre grad nu. Det är också vanligt med dubbel diagnos astma och KOL fast patienterna sannolikt oftast bara har den ena sjukdomen. Denna ”dubbeldiagnos” astma/KOL är vanligt i kliniken men dåligt studerat. Socialstyrelsens senaste riktlinjer för vård vid KOL poängterar vikten av ett strukturerat omhändertagande vid sjuksköterskeledda astma/KOL-mottagningar. Dessa mottagningar rekommenderas och är associerade med minskad risk för exacerbationer. Det är dock inte klarlagt vilka komponenter i den strukturerade astma-KOL-sjuksköterskemottagningen som väger tyngst.
Det övergripande syftet är att studera förändringar i diagnostik över tid i patientgruppen, vilket multidimensionellt graderingsinstrument som bäst predikterar mortalitet och vilka strukturella faktorer i vården av KOL-patienter som bäst förebygger exacerbationer.
Observationsstudie i form av kohortstudie.
Studiepopulationerna är hämtad från PRAXIS-studiens båda KOL-kohorter PRAXIS I och PRAXIS II.
PRAXIS-studien skapades år 2005 i Uppsala-Örebroregionens sju landsting och innefattar data från patientenkäter, journalgranskning av patienter med KOL, samt strukturdata från vårdgivare, vid 14 sjukhus och 56 vårdcentraler. År 2014 gjordes en ny datainsamling från en ny kohort av KOL-patienter från samma enheter förutom två vårdcentraler. Poweranalys estimerade att 15 KOL-patienter från varje primärvårdsenhet och 25 patienter från varje sjukhusklinik behövdes för 80 % power Vid varje vårdenhet gjordes ett slumpvist urval av samtliga patienter 18-74 år som hade KOL-diagnos (ICD-kod J44) satt av läkare under perioden 2000-2003 (PRAXIS I) respektive 2007-2010 (PRAXIS II). En enkät skickades till patienterna tillsammans med förfrågan om deltagande, information om studien samt ett samtycke till journalgranskning. Antal patienter i respektive kohort blev 1089 (PRAXIS I) och 1329 (PRAXIS II).
Samtliga planerade delarbeten är således ”real-world”- studier av ett oselekterat patientmaterial från klinisk verklighet. Frågeställningarna har stark klinisk förankring och direkt betydelse för KOL-vård i praktiken.
Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro Universitet.
Josefin Sundh, Överläkare, Docent. Hjärt-lungfysiologiska kliniken Örebro Universitetssjukhus, Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Fakulteten för medicin och hälsa, Örebro Universitet
