EGILL SNAEBJÖRNSSON ARNLJOTS - Rationell antibiotikaanvändning vid urinvägsinfektioner hos vuxna

Projektbeskrivning

Ospecifika symtom hos äldre personer, utan samtidiga symtom från urinvägarna, misstolkas ofta som urinvägsinfektion. Därför är det viktigt att utveckla och vetenskapligt utvärdera interventioner för att minska onödig användning av urinvägsantibiotika till äldre.

Det finns ett svagt men otillräckligt vetenskapligt stöd för metenaminhippurat som förebyggande behandling vid återkommande urinvägsinfektioner.

2013 introducerades nya behandlingsstrategier vid akut cystit hos män där man i första hand använder pivmecillinam eller nitrofurantoin istället för kinoloner. Eftersom denna förändring gjorts utan föregående behandlingsstudie behöver komplikationer studeras.

Att undersöka om förändrade riktlinjer avseende antibiotikaval vid akut cystit hos män har resulterat i förändrad andel som får efterföljande terapisvikt, recidiv och infektionskomplikationer. Att identifierade faktorer som bidrar till beslut om att förskriva urinvägsantibiotika till äldre samt att utveckla och utvärdera en intervention för att främja en rationell antibiotikaanvändning till äldre. Att ta reda på om metenaminhippurat kan förebygga återkommande urinvägsinfektioner.

Första delarbetet är en registerstudie där uppgifter om vårdkontakter för män ≥ 18 år i Västra Götalandsregionen hämtas för perioden december 2011 till och med januari 2020. Diagnoskoder för urinvägsinfektioner, såväl primära infektioner som eventuella efterföljande urinvägsrelaterade infektioner och sepsis inom 30 dagar registreras liksom uthämtade antibiotikarecept. Regressionsanalys görs för att ta redan på om det finns samband mellan komplikationer och antibiotikaval vid primärinfektionen.

Semistrukturerade intervjuer genomförs i det andra delarbetet för att undersöka vilka faktorer som påverkar beslut att förskriva urinvägsantibiotika till äldre. Särskilt fokus läggs på vårdtagares, anhörigas och informella vårdgivares uppfattningar. Utifrån dessa resultat utvecklas en intervention med ”verktygslåda” av hjälpmedel och instrument som stöd för åtgärder riktade mot de faktorer som påverkar antibiotikaförskrivningen.

I det tredje delarbetet randomiseras äldreboenden till att genomgå den i delarbete två nyutvecklade multifaktoriella interventionen, alternativt tillhöra en kontrollgrupp. Utvärdering sker med avseende på diagnostik och antibiotikaanvändning vid misstänkt urinvägsinfektion samt uppföljning av komplikationer.

Fjärde delarbetet är en trippelblind randomiserad klinisk läkemedelsprövning med avseende på säkerhet och effekt vid profylaktisk behandling med metenaminhippurat hos äldre kvinnor med återkommande urinvägsinfektioner. Kvinnor ≥ 70 år med recidiverande urinvägsinfektioner randomiseras till placebo eller metenaminhippurat 1g x 2 under 6 månader. Totalt inkluderas 400 patienter. Primär effektvariabel: Antal behandlingar med urinvägsantibiotika dag 2-180. Sekundära effektvariabler: Antal behandlingar med urinvägsantibiotika under sex månader efter avslutad behandling samt biverkningar och komplikationer.

Första delarbetet bidrar med viktig kunskap genom uppföljning av terapiskiftet från kinoloner till pivmecillinam/nitrofurantoin vid behandling av akut cystit hos män.

Om den nyutvecklade multifaktoriella interventionen ökar följsamhet till riktlinjer för diagnostik och behandling av urinvägsinfektioner hos äldre kan implementering leda till en mer rationell användning av antibiotika.

Oavsett utfall kommer resultatet från fjärde delarbetet att vara viktigt: om metenaminhippurat (som inte är ett antibiotikum) kan förebygga urinvägsinfektioner får detta stor betydelse. Har det å andra sidan inte effekt kan man istället ge tydliga rekommendationer om att avstå från användning av metenaminhippurat.