Paul Davis är docent vid Institutionen för psykologi. Hans forskning fokuserar på känslor och mellanmänskliga relationer inom idrott, motion och hälsa. Paul har bedrivit forskning och konsultarbete i olika grupper, exempelvis patienter med kronisk smärta, artister, militärer och elitidrottare.
Tillsammans med Henrik Gustafsson från Karlstad universitet, Nichola Callow och Tim Woodman från Bangor University i Storbritanninen har han skrivit artikeln ” Written Emotional Disclosure can Promote Athletes’ Mental Health and Performance Readiness during the COVID-19 Pandemic” som blivit publicerad i tidskriften ’Frontiers in Psychology’.
Paul Davis, Institutionen för psykologi
BildMattias PetterssonDet är en form av skrivterapi som har använts i över 30 år som en metod för att bearbeta känslor genom att deltagarna erbjuds möjligheten att på ett systematiskt sätt i ett protokoll uttrycka sina känslor. Oftast går det till så att deltagarna under en bestämd tidsperiod skriftligen uttrycker sina känslor omkring ett ämne som berör (t.ex. tidigare trauma). Skrivtiden är 15-20 minuter, vid 3-5 tillfällen under en veckas period, eller en gång i veckan under en månad. Terapiformen är flexibel och är därför väldigt användbar, då tiderna helt går att anpassa till deltagarnas önskemål. En rad positiva psykologiska resultat (t.ex. minskad stress och ångest) och fysiska fördelar (t.ex. immunologisk lungfunktion) har kunnat kopplas till genomförd skrivterapi.
Det föreslogs att idrottare kunde använda journalföring som ett sätt att bearbeta sina känslor under pandemin, vilket det finns visst stöd för att det skulle kunna fungera. Men det finns betydligt mer forskning som beskriver hur 'Written Emotion Disclosure' har gett positiva effekter när det har använts i olika situationer. Protokollet har använts för idrottare med skador och de känslor som idrottare upplever som ett resultat av pandemin är sannolikt desamma med tanke på konsekvenserna, t.ex. plötsligt avbrytande av tävling, tid borta från lagkamrater, osäkerhet när det gäller återgång till träning och tävling. Därför tänker jag att den här modellen skulle fungera bra som ett stöd.
En styrka med 'Written Emotion Disclosure' är att den är flexibel och kan utföras nästan när som helst och var som helst. Dock skulle jag rekommendera att idrottaren har stöd tillgängligt, antingen i form av professionell hjälp och/eller en god vän att prata med, ifall de upplever starka känslor i samband med genomförandet av skrivuppgiften. Tidigare resultat visar också på fler positiva effekter när idrottarna diskuterar sina känslor och upplevelser i samband med skrivandet.
När som helst. 'Written Emotion Disclosure' är väl lämpad för en rad olika omständigheter som uppstår till följd av pandemin. Metoden kan anpassas för olika situationer, såsom bearbetande av känslor under idrottsstopp (t. ex tristess och ensamhet) eller stress inför att idrottsaktiviteterna startar upp igen (t. ex. rädsla för resor eller osäkerhet på egna prestationsförmågan inför att börja tävla igen).
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2020.599925/full
