Hoppa direkt till innehållet
printicon
bild på universitetsdammen och träd

Öppna föreläsningar på Kunskapsveckan

tis
29
okt
Tid Tisdag 29 oktober till onsdag 30 oktober, 2019 kl. 09:30 - 16:00
Plats Aula Nordica

Kunskapsveckan är Umeå universitets årligen återkommande konferens för skolans personal. De föreläsningar som är förlagda till Aula Nordica är även öppna för allmänhet, anställda och studenter.  De öppna föreläsningarna hittar du nedan. Klicka på rubriken för mer information om föreläsningens innehåll och föreläsaren.

TISDAG 29 OKTOBER

09.30-10.15 Barnkonventionen som svensk lag 2020 – vad innebär det för förtroendevalda och tjänstepersoner? 

Bedömningen om barnets bästa kommer vara vägledande i alla beslut som rör barn. Liksom barns rätt att delta och göra sina röster hörda. Men hur kan det här göras? Vilka dilemman uppstår och vilka verktyg finns för förtroendevalda och tjänstepersoner?

Elisabeth Dahlin utsågs till barnombudsman i maj 2018, har en bakgrund som  Ambassadör vid utrikesdepartementet och som generalsekreterare för Rädda Barnen. Hon har varit ordförande för den internationella styrelsen för det globala partnerskapet MIT våld mot barn i FN. Hon har en masters från Hanois universitet och har tjänstgjort vid de svenska ambassaderna i Zambia, Brasilien och Hanoi.

10.15-11.00 Barn och ungas hälsa globalt och i Västerbotten - läget och vägen framåt

Varje barn har rätt till en så god start i livet som det bara är möjligt utifrån landets förutsättningar. Detta slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter, även kalllad Barnkonventionen. Hur är läget när det gäller barns livsvillkor och hälsa globalt, i Sverige och i Västerbotten? Vad kan vi lära från historien, där Sverige på några hundra år lämnat en hög barnadödlighet bakom sig? Nu är det istället psykisk ohälsa och övervikt som hotar barns hälsa och riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Agenda 2030 med de  ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna kan vägleda såväl globala som lokala insatser. Med den offentliga verksamheten som bas behövs också ideella organisationer och företag för att bygga ett hållbart samhälle med goda uppväxtvillkor för alla barn och unga globalt så väl som i Västerbotten.

Anneli Ivarsson är professor i folkhälsovetenskap och leder internationaliseringen av medicinska fakulteten  vid Umeå universitet. Hon är överläkare vid Region Västerbottens folkhälsoenhet och barnläkare med lång klinisk erfarenhet. Hon forskar med fokus på barn- och unga i ett samhälls- och hälsoperspektiv. Hon är också ordförande för Rädda Barnens Västerbottensdistrikt.

12.30-14.00 Ungdomar och främlingsfientlighet – betydelsen av familj, skola vänner och det omgivande samhället 

Främlingsfientlighet är ett problem som har konsekvenser för såväl samhället som för enskilda individer. Främlingsfientlighet försvårar en lyckosam integration och har negativa konsekvenser för individer som utsätts i form av till exempel sämre  välmående. Hundra år av forskning har lärt oss mycket om främlingsfientlighet. En viktig insikt är att det är under ungdomsåren som attityder gentemot andra människor formeras och kristalliseras. Även vuxna människor förändrar sina attityder, men i  avsevärt mindre grad. Följaktligen är kunskapen om av vad som påverkar ungdomars attityder gentemot andra människor viktig för att förstå hur vi kan motverka och minimera effekterna av främlingsfientlighet. Föreläsningen sammanfattar forskning om främlingsfientlighet där tonvikten ligger på ungdomar. Vilken  betydelse har familj och vänner? Vilken roll har skolan? Hur spelar faktorer i omvärlden in?

Mikael Hjerm är professor i sociologi vid Umeå universitet. Han forskar primärt om främlingsfientlighet där han och fler kollegor bland annat försöker förstå främlingsfientlighet bland ungdomar där skola och utbildning är av särskilt intresse. Hjerm är också ansvarig för Comparative Research Centre (CORS) som har sitt säte vid Umeå universitet. 

14.30-16.00 Minne och lärande: Lärande för alla – elevers förutsättningar, strategier för inlärning och kognitiv träning

Oavsett vad du förväntas lära dig och hur det ska gå till så spelar dina kognitiva förutsättningar en stor roll. Idag har vi stora möjligheter att via standardiserade och datoriserade kognitiva uppgifter ringa in individers kognitiva styrkor likväl som svagheter. Information som vi använder för att utveckla kognitiva träningsprogram. Vidare så finns det tydliga vetenskapliga evidens för vilka (kognitiva) inlärningsstrategier som är effektiva. Strategier som är lätta att förstå, lätta att implementera och kan användas med eller utan datorstöd. Vi har under många år studerat kognitiva tränings och inlärningsstrategier. Våra föredrag kommer fokusera på vetenskapliga evidens för- och nyttan av kognitiv träning och kognitiva inlärningsstrategier. Evidens som inkluderar både beteende och hjärnavbildningsstudier.

Bert Jonsson är docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet. I hans forskargrupp studeras lärandestrategier och metoder i relation till kognition och personlighet. 

Anna Stigsdotter Neely är professor i psykologi vid Karlstads universitet. Hon studerar människans mentala förmågor, framförallt minnes och uppmärksamhetsprocesser och hur dessa förändras under livsspannet. Ett stort fokus har legat på att utveckla metoder för att stärka kognitiv funktionsförmåga och studera effekter av kognitiva träningsprogram hos unga och äldre personer samt vid stressrelaterade sjukdomar. 

ONSDAG 30 OKTOBER

9.30-11.00 Kärlek och lycka

Under passet erbjuds två föreläsningar:

Romantisk kärlek – en metafor?

Hur skulle du uttrycka din förståelse och upplevelse av romantisk kärlek? Som en ägodel? Som en sjukdom? Som ett dött tåg? Hur uttrycker vi egentligen förståelse och upplevelser av romantisk kärlek? Och framförallt, vilka metaforer förekommer i talad svenska? I den här föreläsningen, på tema kärlek, metaforer och språkande, kommer jag att prata om olika sorters kärlekar, hur metaforer hjälper oss att sätta ord på våra känslor och hur vårt språk, språkande och tänkande baseras på vardagliga kroppsliga erfarenheter.

Per Boström är universitetslektor i svenska vid Umeå universitet. I sin forskning undersöker han, med grund i kognitiv lingvistik, bland annat vilka metaforer för romantisk kärlek som förekommer i talad svenska.

Vad gör oss lyckliga? 

Människors välfärd och livskvalitet har länge mätts med hjälp av olika ekonomiska indikatorer. Under den senaste tiden har emellertid diskussionen om alternativa välfärdsmått rönt allt större uppmärksamhet. Organisationer som OECD och FN har nyligen publicerat rapporter där en mängd ”mjukare” indikatorer på mänsklig välfärd presenteras och diskuteras. I synnerhet har intresset för lyckoforskning och subjektiva livskvalitetsindikatorer som mäter människors livstillfredsställelse och välbefinnande rönt stor uppmärksamhet. Föreläsningen syftar till att ge en introduktion till ett spännande forskningsfält. Exempel på  frågeställningar som kommer att beröras är: Vad är lycka? Hur kan man mäta och utvärdera lycka hos olika grupper? Vilken roll spelar ekonomiska, sociala och psykologiska faktorer för människors lycka? Vilka grupper mår sämst respektive bäst i samhället? 

Filip Fors Connolly jobbar som forskningssamordnare vid Umeå Universitet. Hans forskning är främst inriktad på subjektivt välbefinnande och vilka faktorer som förklarar människors livstillfredsställelse och välbefinnande.

12.30-14.00 Livet på nätet – hot eller möjlighet

Svarta rubriker kring unga och samtida medier är vardagsmat; media larmar och
varnar så snart en ny app blir populär eller när ett nytt spel släpps. Varför är det så när vi samtidigt vet att de flesta unga får ut väldigt mycket av sin nätanvändning? I föreläsningen ger jag forskningsbaserade förklaringar till detta och föreslår ett rimligare förhållningssätt. Jag berättar om min forskning utifrån mina böcker Vad gör unga på nätet? och Nätmobbning, näthat och nätkärlek med målet att ge tankeverktyg till alla som har en personlig eller professionell relation till unga. Jag kommer att ta upp skärmtid, filter, mobilförbud, selfies, Wikipedia, järnvägssjuka, juvenism och inte minst att leka med kottar. Du får också ta del av de nätsäkerhetsråd jag tagit fram tillsammans med Bamsetidningen.

Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete och arbetar som lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet. Hon är flitigt anlitad som föreläsare och expert inom sina forskningsområden och har skrivit ett flertal böcker. Läs mer på kulturer.net

14.30-16.00 Klimatet, hälsan och barnen

Under de senaste årtiondena har kunskapen och medvetenheten ökat om hur klimatförändringen kan påverka vår hälsa. Hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdom, infektionssjukdom och psykisk ohälsa; att hälsan påverkas av klimatförändringen ser vi internationellt, men också i Sverige. Det finns cirka 2,3 miljarder barn i världen. Eftersom små barn saknar kontroll över miljön de lever i och är beroende av vård och  skydd av vuxna, så är barn i allmänhet mer sårbara för klimatrelaterade konsekvenser. I vårt land, men än mer i resurssvaga miljöer i låg- och medelinkomstländer där fattigdom förvärrar utsattheten. Vi behöver ha modet att förstå allvaret med klimatförändringen och dess konsekvenser, men samtidigt tala om möjligheterna och vinsterna med att agera. I föredraget ger Maria exempel från Sverige och andra delar av världen. 

Maria Nilsson är docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar om klimatförändringens effekter på människors hälsa, vad man kan göra för att minska hälsoriskerna samt om hälsans roll som motivation i arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser.

 

Välkommen

Umeå universitet
Konferens