Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Välkommen till Bildmuseet

Solens energi och Einsteins teori

sön
10
feb
Tid Söndag 10 februari, 2019 kl. 14:00 - 15:00
Plats Bildmuseet

Populärvetenskap i anslutning till Bildmuseets pågående utställning Entangle / Konst och fysik. Lyssna på korta föreläsningar av fysiker från Umeå universitet som förklarar fundamentala fenomen som styr vår värld. Den här söndagen möter du Thomas Wågberg och Michael Bradley, båda professorer i fysik. Varje kortföreläsning tar 20–25 minuter, och efteråt finns tid för frågor.


Energi från Einstein till vätgas
Thomas Wågberg, professor i fysik 

I solen sker fantastiska processer där lätta grundämnen, framförallt väte, slås ihop till tyngre grundämnen som helium. Den energi som frigörs kan beskrivas med Einsteins mest kända ekvation: E=mc2. Energin från solen driver i princip alla processer på vår jord, men ändå har mänskligheten svårt att utnyttja solens energi till att tillfredsställa vårt energibehov, i synnerhet för industriella processer och transporter.

På Bildmuseet kommer Thomas Wågberg att berätta om olika energislag som solljuset kan omvandlas till. Han beskriver hur processer kan förfinas så att vi med hjälp av solen och rent vatten kan framställa vätgas, ett utmärkt drivmedel som kommer att vara en del av lösningen för ett framtida hållbart samhälle.

Thomas Wågberg är professor i fysik vid Umeå universitet och inriktad mot nanofysik och material. Han leder forskargruppen "Nano for Energy" som fokuserar på nanomaterial för tillämpningar inom förnyelsebar energi. 

Svarta hål, gravitationsvågor och GPS 
Michael Bradley, professor i fysik 

I den allmänna relativitetsteorin beskrivs gravitationen som en krökning av rum och tid. För svaga fält och låga hastigheter ger den ungefär samma resultat som Newtons gravitationsteori, men den moderna fysikens beskrivning av gravitation förutsäger också flera nya fenomen. Under extrema förhållanden kan gravitationen bli så stark att till och med ljus stoppas, och det bildas ett svart hål. Himlakroppar i relativ rörelse sänder ut gravitationsvågor som på sin färd genom rummet drar ut och trycker ihop det.

Observatorier har nyligen uppmätt gravitationsvågor som bildades när gigantiska svarta hål slukade varandra på en miljard ljusårs avstånd från jorden. Avvikelserna från Newtons teori är oftast så små att vi kan bortse från dem i vardagen, men vid positionsbestämningar med hjälp av GPS behöver man till exempel ta hänsyn till att tiden går olika fort på olika höjder.

Michael Bradley är professor i fysik vid Umeå universitet. Hans forskning har huvudsakligen rört problem inom allmän relativitetsteori, som till exempel modeller för roterande stjärnor och utbredning av gravitationsvågor i kosmologiska modeller.

Arrangör: Bildmuseet
Evenemangstyp: Föreläsning