Talare Eva Magnusson, Professor emerita, Institutionen för psykologi
Titel ”Contextualizing psychology: Critical perspectives and person-oriented approaches” — ett bokseminarium
Eva Magnusson och Jeanne Marecek (2026). Contextualizing psychology – critical perspectives and person-oriented approaches. Cambridge University Press.
I den här boken utforskar vi de bilder av människan som underbygger psykologiska teorier och tillämpningar, och vi erbjuder läsaren verktyg för att kunna göra egna granskningar. Boken utgår från insikten att forskares och praktikers människosyn ofrånkomligen påverkar den kunskap de skapar och de åtgärder de föreslår. Med bakgrund i våra egna erfarenheter som forskare och praktiker tar vi i boken ställning för en syn på människor som personer och undersöker förekomsten – eller frånvaron – av en sådan grundsyn i psykologiska teorier och praktiker. Ordet ”person” betecknar här en moralisk, juridisk och social kategori, inte en enbart biologisk kategori. En person har bestämda fysiska och psykologiska förmågor, tillhör ett eller flera sociala och kulturella sammanhang, och deltar i olika sociala aktiviteter. En person förstår sig själv och andra genom de linser som är kulturellt tillgängliga. En person har ömsesidiga moraliska relationer till andra personer, kan ange skäl för sina handlingar, och är ansvarig för sitt handlande.
Vi har använt vetenskapsteori och psykologihistoria för att undersöka i vad mån psykologiska teorier, tillämpningar och forskningsmetoder utgår från en syn på människor som personer. Det betyder att vi har undersökt vilka psykologier som åstadkommer verkligt kontextualiserad psykologisk kunskap – därav bokens titel. Huvuddelen av boken består av granskningar av psykologiska teorier och föreställningar om medvetande, tänkande, hjärnor, språk och psykiskt lidande, och av metoder för att studera sådana frågor. Vi identifierade karakteristika som försvårar eller omöjliggör hänsynstagande till en ”person”-uppfattning om människor. Ett par exempel är sökandet efter ”interna” och ofta även reduktionistiska förklaringar, och bristande överensstämmelse mellan vad som studeras och metoden för att studera det. Vi identifierade även karakteristika som möjliggör kontextualiserad kunskap om personer. Ett par exempel är teori om människors psykologi och aktiviteter i samspel med den sociala och kulturella omgivningen, och tolkande forskningsmetoder som gör det möjligt att väga in komplexiteten i personers samspel med omgivningen.
Boken avslutas med en lista med frågor att gå vidare med för den som vill göra egna granskningar av psykologilitteratur, och en kortfattad beskrivning av vanliga strategier i forskning som skapar kontextualiserad kunskap om personer. Allra sist diskuterar vi vad som kan krävas för den som vill flytta mellan psykologier med olika ”person”-bilder av människor.