Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon

Kunskapsveckan 2-3 nov 2021

Kompetensutveckling under vecka 44 för dig som är lärare eller ledare i skolan.

Planering pågår!

På grund av pandemin har vi beslutat att konferensen ska ges digitalt. 

Programmet

Konferensen ges under tisdag och onsdag vecka 44. 2-3 november 2021. Du kommer att få möjlighet att både lyssna på föreläsningar och delta vid workshops.

Ur programmet

EPIDEMIERNAS HISTORIA

EPIDEMIERNAS HISTORIA

Per Axelsson kommer att berätta hur pandemier påverkar samhällsutveckling och politik men också kultur, konst, litteratur och folkliga föreställningar. Per är kursansvarig för en ny kurs om epidemier som fick mer än 800 sökande. Han är vicedekan vid humanistiska fakulteten. Bild: Elin Berge

DITT INRE ZOO – VAD HÄNDER NÄR DU FÅR COVID-19?

DITT INRE ZOO – VAD HÄNDER NÄR DU FÅR COVID-19?

Kroppen får hela tiden utstå attacker från virus och bakterier och har därför ett formidabelt försvarssystem. I det här föredraget ger Johan Henriksson, forskare vid Institutionen för molekylärbiologi en överblick över de många celler som är involverade när du råkat få i dig ett virus som SARS-CoV2 (covid-19).

 

STORMAR I RYMDEN – FRÅN SOLSYSTEMET TILL EXOPLANETERNA

STORMAR I RYMDEN – FRÅN SOLSYSTEMET TILL EXOPLANETERNA

När det stormar i rymden brukar man tala om ”rymdväder”. Fysikern Maria Hamrin berättar om några kända stormar och deras konsekvenser, och hur rymdvädret är i dag. Hon förklarar en del av de processer i rymden som orsakar stormarna och hur dessa i sin tur påverkar vår miljö och infrastruktur, även på lång sikt i form av det så kallade rymdklimatet. Avslutningsvis diskuteras hur en bättre förståelse av rymdvädret i vårt solsystem kan hjälpa oss att förstå mer om exoplaneter.

Digitala läromedel

Digitala läromedel

Ola J Lindberg är professor i pedagogik och forskar om lärande och IT.

Tillgänglig lärmiljö

Tillgänglig lärmiljö

Kim Wickman universitetlektor vid pedagogiska institutionen

Offentlighet och sekretess i förskola och skola.

Offentlighet och sekretess i förskola och skola.

Presentationen ger en översikt av vad allmänna handlingar är, förskolans och skolans sekretessregler men även hur sekretessen i vissa situationer kan brytas. Vad måste lämnas ut på förfrågan?

Nina Nilsson Rådeström är universitetsadjunkt vid juridiska institutionen. Nina arbetar även som rektorsutbildare för Centrum för skolledarutveckling och utbildar framförallt inom området förvaltningsrätt där offentlighet och sekretess hör hemma.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa

Anneli Ivarsson är professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap, samt leder internationaliseringen av medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Hon är överläkare vid Region Västerbottens folkhälsoenhet och barnläkare med lång klinisk erfarenhet. Forskningen är numera fokuserad på barn- och unga i ett samhälls- och hälsoperspektiv. Ordförande i Rädda barnens Västerbottendistrikt och genom detta involverad i barnrättsfrågor.

Hur digitaliseringen påverkar oss och vad vi kan göra åt saken

Hur digitaliseringen påverkar oss och vad vi kan göra åt saken

Jonny Holmström är professor i informatik, grundare och föreståndare för Swedish Center for Digital Innovation. Hans forskningsintressen är digital innovation, digital transformation samt digital entreprenörskap. Han fokuserar på hur digitalisering påverkar företag och offentlig sektor, och hur man bäst kan etablera värdeskapande processer från till exempel AI för organisationer och samhälle.

Din Kemi – ett nytt digitalt läromedel för högstadiet

Din Kemi – ett nytt digitalt läromedel för högstadiet

Karolina Broman, universitetslektor i kemididaktik presenterar Din Kemi, ett nytt digitalt läromedel främst för högstadiet. Din Kemi utgår från olika sammanghang som ska vara relevanta och intressanta för ungdomar, och kemin knyter på så sätt an till olika vardagliga kontexter. Texterna är helt nyskrivna av ett 40-tal kemiforskare. Med ett digitalt läromedel ges möjligheter att kombinera bilder, ljud, animeringar och filmer, samt att materialet kontinuerligt kan uppdateras.

Svampar – från mikroorganism till världens största individ!

Svampar – från mikroorganism till världens största individ!

Svampar varierar enormt i livsformer och är ofta svåra att studera då många lever mesta delen av sitt liv i marken eller inne i andra substrat. Denna mångfald och att de är svåra att studera för blotta ögat är kanske en av anledningarna till att svampar behandlas ganska översiktligt i läroböcker i biologi, till exempel finns det sällan ens en bild på en svampcell. Ulla Carlsson-Granér, universitetslektor, ekologi, miljö och geovetenskap, presenterar några av de saker som är unika för svampar, till exempel deras sätt att inta föda som kan ha både positiva och negativa följder för oss människor.

Artmångfald – negativa och positiva trender!

Artmångfald – negativa och positiva trender!

Många ungdomar tänker att arter dör ut utan att vi kan påverka det, vilket kan leda till handlingsförlamning eller hopplöshet inför problemet. Artmångfald har direkt eller indirekt varit i fokus för medias rapportering om natur under ett antal år. Nästan alltid fokuseras på minskningen av artdiversitet, utrotningen av arter. Det är dock inte så att alla arter är konstanta eller minskar, utan vissa arter, som tidigare varit nära eller väldigt nära utrotning, har ökat till nivåer där de i nuläget inte är hotade, visar Bent Christensen, universitetslektor, ekologi, miljö och geovetenskap, i sin föreläsning.

Malariaparasiten – en pytteliten och urgammal, men svårbesegrad motståndare

Malariaparasiten – en pytteliten och urgammal, men svårbesegrad motståndare

Malaria är en sjukdom som plågat mänskligheten sedan urminnes tider. Vi har försökt utrota malaria sen 1950 talet och har inte ännu lyckats, varför? I molekylärbiologen Ellen Bushells föredrag tittar vi på hur denna otroliga lilla parasit har påverkat människans DNA, lyckats utveckla resistens mot de malariamediciner vi bekämpar den med, och hur är det nu – har vi ett fungerande malariavaccin eller inte? Hon knyter också an till de forskningsfrågor som dagens malariaforskare tacklar.

Snacka går ju, men förstår robotarna vad jag säger?

Snacka går ju, men förstår robotarna vad jag säger?

Människor använder både tal, gester och kroppsspråk för att kommunicera. Vid institutionen för datavetenskap forskas om hur robotar kan och bör bete sig på ett sånt sätt att dom både känns naturliga att interagera med, och utför arbetsuppgifter på ett effektiv och säkert sätt, ofta i samarbete med människor. I sitt föredrag kommer professor Thomas Hellström att beskriva hur vi kan konstruera robotar som förstår vad vi säger till dom. Han kommer också att ge flera exempel på de problem som måste hanteras, till exempel hur innebörden av det man säger ofta beror på sammanhanget.