Ny utbildning i offentlig upphandling - ett banbrytande initiativ

Sofia Lundberg och Tom Madell.

BildMalin Gronborg

Programmet är det första i sitt slag i Sverige och kommer att leda till en filosofie magisterexamen i offentlig upphandling. Det riktar sig både till yrkesverksamma och utexaminerade från exempelvis civilekonom-, civilingenjörs- eller samhällsvetenskapliga kandidatprogram, och ges med både hel- och halvfart för att möta olika behov. Det nya magisterprogrammet är tvärvetenskapligt och vilar på vetenskaplig grund och en stark forskningsmiljö där bland annat nationalekonomi, juridik och informatik ingår. Bakom utvecklingen av programmet står bland annat Sofia Lundberg, professor i Nationalekonomi, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, som även är programansvariga.

På vilket sätt tror ni att detta program kommer att påverka kompetensförsörjningen inom offentlig sektor och näringsliv?

– Nationellt och internationellt är efterfrågan på upphandlare hög och fortsätter att växa. Anledningen till den ökande efterfrågan är att offentlig upphandling är ett växande område där upphandlarnas strategiska roll får ökad betydelse och kraven på att professionalisera rollen ökar. Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots saknar Sverige program i offentlig upphandling på universitetsnivå. Bland praktiker och branschorganisationer har frågan om utbildning i offentlig upphandling lyfts vid upprepade tillfällen samtidigt som undersökningar visar att leverantörssidan efterfrågar att kompetensen på upphandlarsidan behöver blir bättre. Sveriges offentliga inköpare (SOI) har tagit fram en kompetensprofil för offentliga inköpare. Profilen spänner över 13 vetenskapliga områden och speglar en komplex och utmanade roll som är av alltmer central betydelse i offentliga organisationer. När komplexiteten och kraven ökar följer höjda kompetensbehov. Programmet täcker inte alla de 13 områden som anges av SOI, men ger en bredare kompetens än vad de kurser som finns idag gör. Inrättandet av huvudområdet är en förutsättning för den breda ingången till programmet. Omkring 4 000 organisationer i Sverige omfattas av lagstiftningen och de organiserar regelbundet offentliga upphandlingar eller valfrihetssystem, svarar Sofia och Tom.

Offentlig upphandling, som regleras av EU-direktiv och svensk lagstiftning, är strategiskt viktigt område. Det motsvarar omkring 900 miljarder kronor årligen i Sverige - nästan 18 procent av BNP och omfattar allt från relativt standardiserade produkter till komplexa tjänster och byggentreprenader. Genom programmet får studenterna fördjupad kunskap om upphandlingens juridiska, samhällsekonomiska och digitala dimensioner, och hur den kan användas som ett politiskt styrmedel för hållbar utveckling, innovation och inkludering.

Vilka behov eller luckor i dagens utbildningsutbud identifierade ni som gjorde att detta program blev aktuellt att utveckla?

– Över åren har vi, som sagt, blivit uppvaktade med förfrågningar om utbildning i offentlig upphandling. Vi har också själva sett behovet genom våra kontakter med näringsliv och offentlig sektor. Det föranledde initiativ i form av fristående kurser (som slagit väl ut). När Tom kom tillbaka till Umeå universitet föll det sig naturligt att skaka liv i en idé till ett program på avancerad nivå som vi utvecklade redan 2012. Av olika skäl och att vi både gjort andra saker, blev idén vilande, berättar Sofia.

Programmet bygger på aktuell forskning och praktisk relevans. Det är ett imponerande exempel på hur Handelshögskolan vid Umeå universitet tar ansvar för samhällsutvecklingen och möter arbetsmarknadens behov med högkvalitativ, forskningsbaserad utbildning. Att universitetet nu etablerar sig som nationell pionjär inom offentlig upphandling är inget mindre än fantastiskt och ett bevis på akademisk framsynthet likväl som strategisk handlingskraft.

Vad har varit mest utmanande i processen att inrätta ett helt nytt huvudområde och program, och hur har ni löst det?

– Processen är i sig rigorös och det av goda skäl. Att inrätta ett huvudområde och ett program får inverkan på organisationen. En del av processen var att motivera inrättandet på ett sätt som kan tas emot av personer utanför forskningsgruppen kring offentlig upphandling. Att vi har två, framgångsrika, fristående kurser med samhällsekonomisk inriktning och kunde visa på konkurrenskraft i förhållande till det utbud som finns inom upphandlingsområdet (primärt kurser i juridik) är nog bidragande orsaker till att vårt förslag mottagits väl. Liksom att vi har upparbetade nätverk inom och utanför Umeå universitet inom vilka dialoger och forskning om offentlig upphandling pågår, berättar Sofia och Tom vidare.

Vad är ni mest stolta över med det här programmet – och vad hoppas ni att studenterna tar med sig efter examen?

– Enligt Konkurrensverket samlar Umeå universitet lärare från Sveriges starkaste forskningsmiljö i offentlig upphandling och på ett personligt plan känns det tillfredsställande att kunna bygga vidare på detta och erbjuda ett utbildningsprogram i ämnet. Vi hoppas därigenom stärka Umeå universitets utbildningsutbud och göra något som är bra för verksamheten. Genom att (vidare)utbilda experter inom offentlig upphandling område kan Umeå universitet bidra till att upphandlande organisationers resurser används mer effektivt och hållbart, vilket i sin tur kan leda till betydande ekonomiska och samhälleliga vinster. Kunskaperna från programmet kan ge studenter insikter i hur man utvecklar upphandlingsstrategier om hållbar utveckling och som stärker samhällets beredskap.