Elin Manker

Jag är biträdande universitetslektor i Konst- och bildvetenskap. Min forskning rör designhistoria och designteori, samt olika aspekter av modernitet från ca 1850 och framåt. I ett pågående forskningsprojekt undersöker jag textildesign, hantverk och handelsrörelser i Sverige mellan 1885–1915. Syftet är att belysa hur textilt hantverk då fungerade som ett mönsterskapande i skärningspunkten mellan flera rådande rörelser: internationalitet och nationalitet; hantverk, handel och konstnärsideal; tredimensionell och tvådimensionell design; samt kvinnors möjligheter/begränsningar till yrkesutövning kring sekelskiftet i efterverkningarna av 1800-talets emancipation. Selma Giöbels (1843-1925) verksamhet som såväl textilformgivare som textilentreprenör (med våra dagars termer) är studiens utgångspunkt och exempel. 

Bland mina kommande publikationer finns ett bokprojekt om svensk designhistoria ämnad blinda läsare: Design i Sverige 1870-2020. Texten kommer att publiceras som punktskrift med taktila illustrationer utförda av Annica Norberg. Projektet är finansierat av De blindas bokfond och drivs genom Mälardalens Högskola och Myndigheten för tillgängliga media.

Jag disputerade hösten 2019 i Konstvetenskap vid Stockholms Universitet. I mitt avhandlingsprojekt, Förlagd form. Designkritik och designpraktik i Sverige 1860–1890, (Gidlunds förlag 2019) undersökte jag designprocesser kopplade till 1800-talets fabrikstillverkning. Avhandlingen analyserar relationen mellan den dåtida estetiska diskussionen och fabrikstillverkningen; hur form, formspråk och vardagsföremålens betydelse hanterades praktiskt i produktionen samt hur de diskuterades ur estetisk synvinkel. Avhandlingen uppehåller sig framför allt kring den typ av varuproduktion som framställs i ett eklektiskt formspråk (till skillnad från olika avant-gardekulturers mer stringenta formidéer) och framhåller tidens formstrategi som en elementdesign verkande genom olika motivrepertoarer. Centralt för undersökningen är det flödande utbud av bilder som karaktäriserar moderniteten, här med mönsterblad publicerade i illustrerad press, handböcker och priskuranter som exempel. Starkt betydelsebärande för det svenska sammanhanget var också den tyska filosofiska estetiken i sin populariserade variant, vilken här identifieras och skrivs fram som populär estetik.