Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 17 feb, 2022

Att utforma skattesystemet på bästa sätt

PORTRÄTT Hur konstruerar vi skatte- och transfereringssystem som når ekonomisk-politiska mål på effektivast möjliga sätt? Hur ska välfärdsstatens medel fördelas baserat på dessa mål? De här frågorna, som alla världens politiker brottas med, undersöker Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.

Text: Elin Andersson

Inom ”teorin för optimal beskattning” undersöks hur skattesystemet bör utformas för att uppnå ett antal målsättningar, till exempel vad gäller hur inkomster ska omfördelas eller skatteintäkternas storlek, på effektivast möjliga sätt. I den utmaningen kan också ligga att påverka människors beteenden och marknadernas funktionssätt. Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har under många år studerat de avvägningar som hela tiden måste göras när skattesystemet utformas.

Det är önskvärt att de som har förmåga att tjäna hög inkomst också väljer att göra det. På det sättet kan ju de personerna bidra mer till skatteintäkterna och därmed till de medel som finns att omfördela.

– En utmaning är att skattesystemet påverkar människors beteenden och därmed också deras inkomster. Det är därför viktigt att utforma beskattningen så att människors val och beteenden inte påverkas på ett sätt som går stick i stäv med de mål skatte- och transfereringssystemen ska uppfylla. Det är önskvärt att de som har förmåga att tjäna hög inkomst också väljer att göra det, till exempel genom utbildningsval och val på arbetsmarknaden. På det sättet kan ju de personerna bidra mer till skatteintäkterna och därmed till de medel som finns att omfördela. Delar av min forskning har gått ut på att studera den här balansakten. 

Ett annan viktig utmaning är så kallade marknadsmisslyckanden.

– Vid ett marknadsmisslyckande fungerar inte marknaden på bästa sätt, och man kan ofta motverka dessa problem via skattesystemet. Ett exempel på marknadsmisslyckande är när människor genom sina handlingar direkt påverkar andras välfärd. Konsumtion av en miljöfarlig vara kan till exempel leda till miljöförstöring som i sin tur påverkar andra negativt. Ett liknande problem uppstår när konsumtion av statusvaror leder till statusförluster för andra människor. I min forskning undersöker jag hur skattesystemet kan användas för att motverka de negativa effekterna av marknadsmisslyckanden.

Vi har lyckats skapa en framgångsrik forskningsmiljö i nationalekonomi vid Umeå universitet och det tror jag mycket beror på en kultur av öppenhet, högt i tak och bra seminarieverksamhet.

Når världen från Umeå

Thomas Aronsson disputerade i nationalekonomi vid Umeå universitet 1990. Efter det har han fortsatt att bedriva sin forskning vid Umeå universitet.

– Forskning är mitt stora intresse, det är lika roligt idag som för 30 år sedan. Vi har en bra forskningsmiljö i nationalekonomi vid Umeå universitet. Dessutom samarbetar jag med kollegor i andra länder och vid andra universitet, och saknar därför inte intryck från andra forskningsmiljöer. Jag har också haft turen att få vara gästforskare vid flera universitet utomlands: University College London, University of Wisconsin–Madison och vid Otto von Guericke University Magdeburg. Vi har lyckats skapa en framgångsrik forskningsmiljö i nationalekonomi vid Umeå universitet och det tror jag mycket beror på en kultur av öppenhet, högt i tak och bra seminarieverksamhet. Det gör att många vill stanna kvar vid enheten.

Forskning måste få ta tid

Trots att hans forskning berör ämnen som i hög grad är politiska tycker inte Thomas Aronsson att det är svårt att skilja på forskarens och politikerns roll.

– Samhällsvetenskap har naturligtvis en tydlig koppling till politik. Men vårt uppdrag som forskare är att bedriva forskning med vetenskapliga metoder. De artiklar vi publicerar har dessutom genomgått ett professionellt granskningsförfarande. Det är något helt annat än politiskt arbete. Jag kan se att min forskning har haft ett vetenskapligt genomslag, men om den också har påverkat den ekonomiska politiken har jag svårare att bedöma. Jag tror att nationalekonomisk forskning i stort har haft stor påverkan på den ekonomiska politiken, men då menar jag insatsen från hela den nationalekonomiska forskarkåren och under en längre tidsperiod. Det kan dessutom vara bra att forskningen inte påverkar politiken direkt. Forskning är en process som måste få ta tid och som ska kunna granskas och prövas. 

Det är ändå doktoranden som ska utföra forskningen och bra forskning kommer ur den egna drivkraften. Därför ska man fånga upp doktorandens egna intressen och nyfikenhet.

Lyhördhet som handledare

Genom åren har Thomas Aronsson varit huvudhandledare till nitton doktorander och bihandledare till sju. Alla har försvarat sina avhandlingar med godkänt resultat.

– Som handledare tror jag att det är väldigt viktigt att vara lyhörd. Det är ju ändå doktoranden som ska utföra forskningen och bra forskning kommer ur den egna drivkraften. Därför ska man fånga upp doktorandens egna intressen och nyfikenhet. Sen måste man naturligtvis ta sin uppgift på allvar - ta sig tid och läsa deras arbeten noga, ställa många frågor, och diskutera. En väl fungerande forskarutbildning är dessutom avgörande för en framgångsrik forskningsmiljö.