Bra kommunikation – A och O i vården

Åsa Carlsund, distriktssköterska och disputerad universitetslärare, har ett särskilt intresse för kommunikation och pedagogik – hur vi uttrycker oss i tal och skrift så att det blir korrekt och begripligt. Inom vården rör det allt från kommunikationen kollegor emellan till att på ett korrekt sätt dokumentera i omvårdnadsjournalen eller ge patienten råd som denne förstår.

– Det kan exempelvis vara att inför hemgång ge en patient som fått en urostomi råd och instruktioner som patienten förstår och kan följa. Numer kan patienter skrivas hem tidigt vilket kan innebära att de har ett omfattande eget ansvar för sin omvårdnad, säger Åsa Carlsund.

Det kan också vara att skriva en epikris, en slutanteckning i patientens journal så att det inte blir fel i nästa steg i kedjan, till exempel om patienten ska gå hos fysioterapeut.

Förnya och ompröva

Åsa Carlsunds intresse för pedagogik väcktes redan när hon jobbade med barn på förskola och hon började söka sig till litteratur om akademiskt läsande och skrivande. Intresset har sedan följt henne genom sjuksköterskeutbildning, specialistutbildning och doktorandstudier till rollen som lärare och forskare.

Jag fick många tankar kring hur vi skulle kunna förnya och ompröva våra arbetssätt

Tidigare jobbade Åsa som lärare på Mittuniversitetet och var då ansvarig för distriktssköterskeutbildningen som strax innan pandemin blev helt digital.

– När vi bedrev undervisning på distans och träffade studenter utan att träffa dem fysiskt, fick jag många tankar kring hur vi skulle kunna förnya och ompröva våra arbetssätt.

Det kunde vara reflektioner kring situationer med många kurser, många studenter, många lärare och brister i transparensen mellan kurser.

Vart vill vi komma?

När Åsa deltog projektet Skrivlyftet vid Mittuniversitetet såg hon möjligheten att försöka se bortanför brister för att i stället titta på nuläge och framtida önskat läge – vad har vi och vart vill vi komma?

Och när hon hösten 2022 kom till Umeå universitet öppnades möjligheten att fortsätta det påbörjade arbetet i projektet Skrivum.

Viktigt med progression

Åsa och tre av hennes kollegor på Institutionen för omvårdnad deltog i Skrivum för att fördjupa sina kunskaper om hur de kan stötta studenters skrivande och läsande genom hela utbildningen.

Hon betonar att det är oerhört viktigt att det byggs in en progression av både akademiskt skrivande och yrkesskrivande - vilka Åsa Carlsund anser är sammanflätade och beroende av varandra - så att studenterna kan möta samhällets krav på kompetenta sjuksköterskor när de är kommer ut i vården.

Målet är att stärka studenterna inom såväl det akademiska som det yrkesrelaterade läsandet och skrivandet.

– Hur kan vi under sjuksköterskeutbildningen skapa en progression vad gäller både yrkes- och akademiskt skrivande? Det handlar om att kunna dokumentera på ett sätt som är förståeligt för patienter och för kollegor inom akademin och inom vården.

Kartläggning av nuläge

I det här arbetet tittar kollegorna på vilka krav som ställs i olika kurser inom sjuksköterskeutbildningen.

Vi kunde se att kamratåterkoppling är sällsynt

Med en enkät till kursansvariga har de ringat in hur arbetet med och progressionen för läsande och skrivande ser ut inom kurserna. Vilka skrivuppgifter som finns inom kursen, inramningen runt uppgiften, lärarens förberedelser, planering och genomförande av skrivuppgiften och sedan hur uppgiften följs upp och bedöms.

– Vi kunde exempelvis se att kamratåterkoppling är sällsynt, att lärare läser och återkopplar summativt och att vissa bedömningsmatriser möjligen kan vara svåra att följa för studenter.

Det framkom också i svaren att merparten av kurserna i nuvarande sjuksköterskeutbildning behöver utveckla förväntade studieresultat med inriktning akademiskt skrivande och att alla kurser behöver utveckla förväntade studieresultat med inriktning yrkesskrivande.

Plan för progression

Ett resultat från projektet är att lärandemål kring läs- och skrivmoment förslagsvis läggs in i den nya utbildningsplanen och i kursplanerna för att på så sätt skapa progression genom hela programmet. En arbetsgrupp håller på att utforma detta.

Och i exempelvis en av kurserna på termin 1 behöver arbetet och instruktionerna inför examinationen bli tydligare för studenterna, det gäller både struktur och ordalydelser.

Målsättningen på längre sikt är att utveckla en progressionsplan för både akademiskt och yrkesskrivande genom hela utbildningen och att ta fram förväntade studieresultat för dessa.