Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 08 sep, 2020

Det bästa med Företagsforskarskolan är blandningen av discipliner

PORTRÄTT Johan Iraeus disputerade på Umeå universitets Företagsforskarskola 2015. Nu jobbar han på Chalmers tekniska högskola där han forskar inom biomekanik med inriktning att förhindra och mildra skador i fordonskollisioner.

Text: Nicolina Viklund

Johan Iraeus är civilingenjör i grunden och har arbetat som konsult större delen av sin karriär. Redan hos sin första arbetsgivare CARAN kom han i kontakt med fordonsindustrin, ett verksamhetsområde han aldrig lämnat. Där började han arbeta med konsulting på företaget Saab Automobile. Det var även där resan inom Företagsforskarskolan började. 

– Jag lärde känna Mats Lindkvist som är forskare på på Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet. Jag hjälpte honom med att göra simuleringar, och det var det som så småningom ledde till att han och jag sökte pengar från Vinnova och kompletteringsfinansiering från Företagsforskarskolan, säger Johan Iraeus.

Till en början var det Saab som tillsammans med ingenjörs- och konsultföretaget ÅF som gick in som extern part i projektet. Trafiksäkerhetsföretaget Autoliv hade också en roll i projektet. Men när Saab gick i konkurs rekonstruerades projektet och Autoliv fick ta över Saabs roll och blev Företagsforskarskolans externa företagspartner de sista åren av projektet.

Doktorsarbetet handlade om krocksäkerhet. Mer specifikt var målet att bygga datormodeller som ska hjälpa till att förutsäga hur nya skyddssystem skulle komma att fungera i verkliga olyckor.

– I vanliga fall provar man nya skyddssystem och bilar i speciella, väldefinierade krockscenarier, där man kör in en bil i en barriär och mäter skaderisken på en krockdocka. Man kan säga att det motsvarar en form av krock som kan ske i verkligheten.

Men Johans arbete var lite annorlunda då de försökte karaktärisera hur alla typer av krockar ser ut.

– Vi använde oss av datorsimuleringar och försökte bygga en modell som skulle representera alla typer av krockar. På så sätt kan man prova olika tilltänkta skyddssystem på ett bredare sätt, inte bara i barriärkrockar.

Den stora delen av doktorandarbetet innebar att bygga upp modellen och karaktärisera hur krockar ser ut. Arbetet hann inte komma så pass långt att de undersökte ett nytt skyddssystem men blev en metod över hur man skulle kunna karaktärisera krockar i framtiden. Därför var Autoliv en väldigt bra extern partner, menar Johan Iraeus, eftersom de arbetar just med att ta fram nya skyddssystem. Än i dag har Johan Iraeus i princip daglig kontakt med Autoliv.

Än så länge har han inte sett någon användning av modellen i utvecklandet av nya skyddssystem, men Johan Iraues har spridit resultaten från avhandlingsarbetet och modellen runt om i världen. Modellen används bland annat inom EU-projektet OSCCAR, som utvecklar en ny strategi för att förbättra säkerheten för personer i fordonsolyckor. Modellen används även av en forskargrupp på Virginia Polytechnic Institute and State University för att göra rekonstruktioner av olyckor som finns i databasen CIREN, Crash injury research.

Johan Iraeus har i viss mån användning av sitt doktorsarbete i sitt nuvarande arbete som forskare på Chalmers. Under doktorsarbetet användes färdiga humanmodeller för att bedöma skaderisken, men nu arbetar han med utvecklingen av nya humanmodeller.

– Det har svängt lite, från att jag framför allt fokuserat på bilen och skyddssystem till människans skaderisk och hur man ska modellera det. Jag använder mig fortfarande av modellen av bilen som jag skapade under doktorsarbetet. Dels som en del av valideringen av humanmodellerna och dels i undervisning när jag till exempel låter studenter köra modellen. Forskningen är så mycket bredare än den modellen vi tog fram, så givetvis använder jag mig av generiska kunskaper från min forskning också i och med att jag nu handleder doktorander själv.

Johan bär med sig många olika minnen från tiden på Företagsforskarskolan. Det han oftast tänker tillbaka på är alla disputationer, där de fick se resultatet av de år de pluggat tillsammans. En höjdpunkt att få uppleva, menar Johan. Men det finns ytterligare ett minne som poppar upp.

– Alldeles i början hade vi en kurs i presentationsteknik. När en av doktoranderna i vår grupp skulle presentera sitt mastersarbete slängdes hen upp massor av ekvationer, och efter ett par slides, när det dök upp en Hamiltonfunktion, tittade vi andra på varandra eftersom vi inte fattade någonting, och efter ett tag började alla skratta. Ett klassiskt exempel på att inte anpassa sin presentation till sin målgrupp. Fyra år senare såg det betydligt bättre ut.

Vad skulle du säga är det bästa med Företagsforskarskolan?

– Det bästa med Företagsforskarskolan är blandningen av discipliner som vi forskade inom. Det var intressant att se hur man bedriver forskning inom de olika fälten. Vi hade några i min årskull som arbetade med sådant jag inte hade en aning om, som till exempel kemi.

Snabba fakta:

Bor: i Landvetter utanför Göteborg
Kommer från: Västerås
Familj: Sambo, två barn och katt
Hobbys: Snickra på huset och brygga öl
Favoritbok: Sagan om ringen
Det bästa med Chalmers: Chalmers har en lång tradition av och en ganska stor grupp som jobbar med trafiksäkerhet. Närheten till bilindustrin är ett stort plus.