Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 02 jul, 2020

Dyrt att förbise bakterieandning

REPORTAGE I lågproduktiva områden, såsom Bottniska viken, leder inte en minskning i näringsämnen nödvändigtvis till en förbättrad syresituation. Bakterierna, som är de största syrekonsumenterna i haven, fortsätter att förbruka lika mycket syre trots mindre näring. Och pengarna för dyra näringsreducerande åtgärder riskerar att kastas i sjön.

Text: Kristina Viklund

Bakterierna är de största syrekonsumenterna i haven. Genom sin andning förbrukar de över hälften av havets syre. De har därför en huvudroll när det gäller problemen med syrebrist i olika havsområden världen över. Trots det har bakteriernas andning varit förbisedd när man diskuterat åtgärder mot syrefria bottnar. Istället har näringssituationen stått i centrum för diskussionerna, och dyra åtgärder satts in för att minska mängden näring som tillförs haven i områden där syrehalterna varit låga.

Bortkastade åtgärder?

Näringsämnen är centrala när det gäller högproduktiva områden med övergödningsproblematik. Genom att minska mängden kväve och fosfor där kan man få en förbättrad syresituation, även om det kan ta tid att få önskad effekt av åtgärden. Men i lågproduktiva områden, såsom Bottniska viken, riskerar denna typ av åtgärd vara bortkastad. Det kan ta åratal innan effekten av åtgärden går att mäta, och därmed lång tid innan det är klart om insatserna gjort nytta eller om man bokstavligt kastat pengarna i sjön.

Andning upprätthåller livsfunktioner

Förklaringen ligger i bakteriernas olika typer av andning, och framförallt deras underhållsandning. Underhållsandningen definieras som den andning som pågår trots att tillväxten i bakteriesamhället är låg. Denna andning upprätthåller livsviktiga funktioner hos bakterierna, precis som hos oss människor som måste andas genom hela livet. Över hälften av bakteriernas andning utgörs av underhållsandning.

Oförändrad syrekonsumtion

Underhållsandningen verkar vara relativt oberoende av näringssituationen, och påverkas inte nämnvärt av att vi begränsar utsläppen av kväve och fosfor. I lågproduktiva områden är bakterietillväxten också låg, och bakterierna växlar över till en högre grad av underhållsandning. Därigenom minskar bakteriernas tillväxt, medan syrekonsumtionen ligger kvar på ungefär samma nivå. Bakteriernas andning verkar till och med kunna öka när näringsnivåerna når svältnivåer, kanske som ett sätt att öka ansträngningen för att hitta föda.

Vad använder de svältande bakterierna använder det konsumerade syret till? Det är en av många frågor kring bakterieandning som återstår att besvara, och mer forskning kring dessa frågor behövs. Klart är dock att bakteriernas underhållsandning är en faktor att ta hänsyn till när beslut om åtgärder ska tas, speciellt i lågproduktiva områden såsom Bottniska viken. Annars finns en risk att åtgärderna inte kommer att ha den effekt på syresituationen man eftersträvar.

 

Artikeln är tidigare publicerad i årsrapporten EcoChange 2019. Texten baseras på förljande vetenskapliga artikel:

Vikström, K., Wikner, J. 2019. Importance of Bacterial Maintenance Respiration in a Subarctic Estuary: a Proof of Concept from the Field