Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 17 september 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kraftfull marin forskning behövs

REPORTAGE Efter tio års intensivt arbete har kunskapsnivån kring hav och klimat höjts avsevärt, men fortfarande finns många frågor som kräver svar. Det behövs kraftfull och kontinuerlig forskning kring dessa frågor, säger Agneta Andersson, vetenskaplig koordinator för forskningsprogrammet EcoChange.

Text: Kristina Viklund

Varför behövs EcoChange även i framtiden? Frågan ställs till professor Agneta Andersson, som är vetenskaplig koordinator för forskningsprogrammet.

”För havets och vår skull. Havsmiljön är utsatt för så många miljöhot, och problemen är ständigt pågående och föränderliga. Klimatförändringarna utgör ett reellt hot mot balansen i ekosystemet, och störningar får effekter genom hela födoväven, ända upp till oss människor. Därför behövs en kraftfull och kontinuerlig forskning.”

En stadig grund

Agneta har varit vetenskaplig koordinator för forskningsprogrammet EcoChange ända sedan starten för tio år sedan. Hon blickar tillbaka på en period som varit utvecklande för den marina forskningen om Östersjön.

”Forskningsprogrammet EcoChange har gett oss möjlighet att utveckla våra forskningsidéer kring frågor som gäller klimatförändringarnas effekter på ekosystemet i havet. Anslagen till EcoChange har gett oss en stadig grund att stå på när vi sedan sökt medel från andra håll. Det har berikat forskningsmiljön, och också gjort att vi utvecklat kontaktnät såväl nationellt som internationellt.”

Ringar på vattnet

En del av verksamheten som Agneta särskilt vill framhålla är den utbildning av forskare som gjorts inom EcoChange. Över trettio personer har hittills doktorerat inom programmet. Dessa personer har gått vidare till forskning eller inom miljöförvaltningen, och har på så sätt fört ut den erhållna kunskapen till samhället.

”Det är en stor glädje för oss i ledningen för EcoChange att se hur dessa personer får viktiga positioner i samhället. Det blir verkligen ringar på vattnet!”, säger Agneta, som själv varit handledare för ett stort antal doktorander.

Strategiskt forskningsområde

Det hela började för drygt tio år sedan, då regeringen utlyste stora summor pengar för att inrätta strategiska forskningsområden. Havsmiljön pekades ut som ett intressant område, och ledningen för Umeå universitet uppmanade Agneta att delta i arbetet med att skriva en ansökan. Tillsammans med dåvarande föreståndaren för Umeå marina forskningscentrum, professor Ulf Båmstedt, började hon definiera den inriktning mot hav och klimatförändringar som skulle komma att bli det framtida EcoChange.

Starkt samarbete

Vad var då framgångsreceptet för EcoChange? Vad gjorde att ansökan beviljades, trots enormt stor konkurrens? Agneta beskriver en mycket intensiv ansökningsperiod där många personer var inblandade och mycket tid lades ner. Resultatet blev en väl sammanhållen ansökan med en tydlig målformulering. En viktig faktor var också idéerna om samarbete med andra lärosäten.

”Redan på planeringsstadiet såg vi fördelarna med att hitta samarbetspartners som skulle kunna komplettera vår forskning både vetenskapligt och geografiskt. Linnéuniversitetet, med sin starka marina verksamhet vid Kalmarlaboratoriet, uppfyllde med råge dessa kriterier, och visade sig vara mycket positivt till att delta.”

Från biokemi till fisk

EcoChange har sedan starten handlat om att undersöka vilka effekter klimatförändringarna kommer att ha på Östersjöns ekosystem. Ett sextiotal forskare arbetar idag inom en rad olika områden, från den minsta molekylen till fisk. Redan från början var miljögifter i ekosystemet en viktig del av forskningen. Med tiden har interaktioner mellan de olika nivåerna i födoväven hamnat alltmer i fokus. Kemin kopplas samman med biologin, bakterier och plankton med fisk och den lilla havsviken sätts i ett globalt perspektiv.

”Vi studerar exempelvis kvalitetsförändringar i ekosystemet, hur klimatförändringarna kan påverka biologiska processer. Sammansättningen av fettsyror hos djurplankton som har betydelse för planktonätande fisk och tiaminbrist som periodvis uppstår i ekosystemet är några av de områden vi arbetar med. Små förändringar som kan få stora konsekvenser. Vi måste förstå vad som händer och hitta sätt att hantera problemen.”

Anpassning till nya förhållanden

Högre vattentemperaturer, utsötning och brunifiering av vattnet är effekter av klimatförändringarna som forskarna kände till redan innan forskningsprogrammet startade. Förändringarna går snabbt, och frågan är om ekosystemet kommer att kunna anpassa sig till de nya förhållandena.

”Svaret är både ja och nej. Det finns delar av ekosystemet och ekosystemfunktioner som inte kommer att kunna anpassa sig, och där vi vet redan nu att vi står inför en del svåra konsekvenser. Samtidigt visar vår forskning att det finns en anpassningsförmåga bland vissa organismer som gör att konsekvenserna kan mildras.”

Maximal samhällsnytta

Genom att sätta resultaten från Östersjöforskningen i ett globalt perspektiv kan mer generella slutsatser dras om vilka mekanismer som reglerar födoväven. Detta kan vara oerhört viktigt för hur resultaten kan användas i praktiken.

”Utmaningen är att ta reda på vad det finns för möjligheter att hantera de stora miljöproblemen i Östersjön, och vilka åtgärder som är de bästa och mest kostnadseffektiva. Vi arbetar fram viktiga beslutsunderlag, utvecklar förbättrade metoder för övervakning och hjälper som rådgivare till med frågor som rör klassificering av havsmiljön. Vår nära koppling till havsmiljöförvaltningen är avgörande för att vår forskningsverksamhet ska göra maximal nytta i samhället.”

Långsiktighet nyckel till framgång

EcoChange har pågått i tio år, och Agneta lyfter fram långsiktigheten som en viktig faktor.

”Vi har haft ynnesten att kunna arbeta mer långsiktigt än vad som annars är brukligt inom forskarvärlden. Därigenom har vi haft möjlighet att vidareutveckla forskningsområden, och att slutföra de olika projekt som påbörjats. Det har definitivt varit en av nycklarna till framgång.”

Artikeln bygger på en intervju med Agneta Andersson genomförd i mars 2020.