"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Man med fiskekläder och vatten i bakgrunden
Publicerad: 2026-02-27

Fiskeintresset som växte till en chans att göra gott för miljön

PORTRÄTT Sven Normans forskning om fisk i fjällsjöar har gett ringar på vattnet. Samarbetet med länsstyrelserna har lett till ny, värdefull kunskap om fiskförvaltning. Idag är han regionchef på Sportfiskarna och arbetar med miljöfrågor. – Det är få förunnat att jobba med en verksamhet som verkligen förändrar världen till det bättre, säger den tidigare doktoranden från Företagsforskarskolan.

Bild: Anders Lundin
Man med fiskekläder och vatten i bakgrunden

Uppvuxen vid Råneälven var fiske en del av vardagen för Sven Norman. Med det kom också ett engagemang för miljön och ett intresse för ekologi. Han började fundera över sådant som varför det fanns stora abborrar i en sjö – men bara små abborrar i en annan. Nyfikenheten ledde till att han började läsa biologi vid Umeå universitet.

På utbildningen fick han vara ute och undersöka naturen, utföra ekologiska experiment och samla in data. En del av lärarna var doktorander som gav en bild av hur det var att vara forskare. Då bestämde sig Sven Norman för att han också ville hålla på med forskning.

– Jag tyckte det var så fantastiskt spännande att inse att man kan svara på de här frågorna som man får när man står ute och fiskar, säger han.

Hämtade prover från över 40 sjöar

Efter en master i ekologi och en tid som projektassistent dök den till slut upp: den perfekta doktorandtjänsten för en fisknörd, som Sven själv beskriver det. Handledare för doktorandprojektet var Pär Byström, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Samarbetsprojektet finansierades av Företagsforskarskolan tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.

Att ha länsstyrelserna med från början gjorde att vägen till nyttan blev mycket kortare

Uppdraget gick ut på att undersöka populationerna av röding och öring i svenska fjällsjöar. Hur påverkas de av olika yttre faktorer – som ljus, näring och temperatur – och av klimatförändringarna? Arbetet innebar en hel del tid ute i fält. Totalt tog Sven Norman och hans kollegor prover från över 40 sjöar från Jämtland upp till Abisko, vissa flera gånger per sommar. Målet var att söka svar på hur man bäst förvaltar fjällsjöarna på lång sikt – kunskap som både gagnar forskningen och länsstyrelserna.

– Att ha länsstyrelserna med från början gjorde att vägen till nyttan blev mycket kortare och att forskningen får en chans att påverka förvaltningen av fiskbestånd direkt. Det har varit värdefullt att diskutera med dem vad de faktiskt behöver, säger han.

Resultat som kan användas i förvaltningen

Avhandlingen som publicerades 2023 hjälpte till att förstå varför vissa sjöar är bättre på att producera stor fisk. Sven Norman visade bland annat att rödingarna och öringarna blir större i grunda fjällsjöar eftersom äldre och yngre fiskar inte konkurrerar om maten där på samma sätt. Det är resultat som kommer att kunna användas i framtida fiskeförvaltning.

– Vi har kunnat peka på att rödingen skulle behöva förvaltas på samma sätt som öringen och harren, där man gått in med storleksbegränsningar för vilken fisk man ska ta upp, säger han.

Idag jobbar Sven Norman på Sportfiskarna som chef för norra regionen. Det är en ideell organisation som arbetar med fiskevård, miljöfrågor och ungdomsverksamhet kopplat till sportfiske. Nätverket han byggde upp under tiden i Företagsforskarskolan har kommit till stor nytta i hans nuvarande roll.

– Att komma in i det här och redan känna nyckelspelarna på länsstyrelserna har varit väldigt värdefullt.

Han lyfter också de ledaregenskaper han fick med sig från forskarutbildningen.

– Man förbereds på att man någon gång ska leda sin egen forskargrupp, att bli en ledare, och det har jag tagit med mig nu när jag är chef för tolv medarbetare.

För Sven Norman handlar jobbet i grunden om att bidra till något större.

– Det bästa med mitt jobb är att få vara en god kraft. Vi har många gamla miljöproblem och går in i en grön omställning som måste ske med eftertanke. Att få göra vårt närområde till en bättre plats, det känns jättehäftigt.

Vill återvända till Företagsforskarskolan

Han uppskattar Företagsforskarskolan som koncept och den inspirerande miljö som skapas när doktorander inom olika ämnesområden delar erfarenheter med varandra.

– Det är ett stort problem för forskning att överbrygga avståndet till nyttan hos en organisation, en myndighet eller ett företag. Därför tycker jag att Företagsforskarskolan är ett väldigt bra koncept.

På sikt har han en förhoppning om att själv kunna återvända till forskarskolan, i en annan roll.

– Det har alltid funnits med mig under åren på Sportfiskarna att det skulle vara coolt att få delta som extern part i Företagsforskarskolan någon gång.

Snabba fakta

Ålder: 41
Kommer från: Råneå
Bor: Prästholm
Familj: Elis, 10 år, Sam, 6 år, samt nära vän och exfru Karin.
Utbildning: Doktor i akvatisk ekologi, master i ekologi och kandidat i biologi.
Det gör jag på fritiden: Tränar barnens fotbollslag.
Bästa naturupplevelsen: Färska björnspår tre meter från tältet vid morgonkissningen.