Fylligare bild av hjärtsvikt med AI väntande runt hörnet

Genom att kombinera olika tekniker för bilddiagnostik är det möjligt att ställa både bättre och säkrare diagnos vid hjärtsvikt. Det säger Per Lindqvist, professor i klinisk fysiologi vid Umeå universitet. I sin forskning är han specialiserad inom detta område.

"Det mest fascinerande är när ens kunskaper kan göra skillnad för en patient"

Per Lindqvist berättar om sin forskning på diagnostekniker för hjärtsvikt. (Video, 3:03 minuter.)

– Hjärtsvikt är ju en av de vanligaste orsakerna till sjukdomsinläggning. Därför är det viktigt att ha en snabb diagnos, konstaterar Per Lindqvist.

Som forskare använder han en mängd metoder: Ultraljud, hjärtskintigrafi, PET- och MR-teknik, men även olika biomarkörer samt invasiv tryckmätning.

– Min forskning har byggt mycket på att hitta metoder för att snabbt komma åt korrekt diagnos.

Svårare att bedöma hjärtsvikt när patienten inte är i vila

De flesta patienter med hjärtsvikt uppvisar symtom vid ansträngning men många tekniker bedömer endast hjärtfunktion i vila. Därför finns det ett behov av att utvärdera tekniker vid olika typer av hjärtsvikt, både i vila och under belastning.

Forskningen har bland annat visat att det är av stort värde att utsätta patienterna för belastning av hjärtat i samband med undersökning för att förbättra precisionen vid diagnos.

– Vilket i sin tur gör det möjligt att individanpassa behandlingen och uppnå bättre resultat, säger Per Lindqvist.

Skelleftesjukan och liknande hjärtsjukdomar

I sitt arbete arbetar han tvärvetenskapligt tillsammans med specialister från andra ämnesområden, som kardiologi, intensivvård, lungmedicin, thoraxkirurgi, infektionssjukdomar, reumatologi och medicin.

Per Lindqvist i undersökningsrummet på Norrlands universitetssjukhus.

BildMattias Pettersson

Utvärdering av olika tekniker har länge genomförts på patienter med hjärtsvikt, oberoende av orsak, men på senare tid har forskarna särskilt fokuserat på en viss patientgrupp.

– Just nu har vi en nisch som handlar om hjärtamyloidos. Många har kanske hört talas om skelleftesjukan, men hjärtamyloidos är ett vidare begrepp där skelleftesjukan bara är liten del.

Hjärtamyloidos är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtmuskeln blir tjockare och stelare och tappar i förmåga, detta på grund av att en viss typ av proteiner veckar sig på fel sätt och inlagras i muskelvävnaden.

Det här med artificiell intelligens är något som kommer att utvecklas

Hjärtamyloidos är sannolikt vanligare än vad man hittills har trott, idag finns det dock bra behandling för sjukdomen. Per Lindqvist säger att det viktiga är att hitta patienterna tidigt i förloppet för att kunna ge dem både en korrekt och preciserad diagnos.

– Det finns en lång tradition av forskning kring hjärtamyloidos här på Umeå universitet. Och bildgivande tekniker är någonting som Institutionen för klinisk fysiologi är experter på.

– Vi har bara fört den här traditioner vidare, säger Per Lindqvist.

Artificiell intelligens kan vara nästa steg

Han tror att möjligheterna att kombinera olika diagnostekniker kommer att växa, tack vare framstegen inom det digitala området:

– När det gäller den här typen av kunskap som jag representerar, imaging, så tror jag att det här med artificiell intelligens är något som kommer att utvecklas. Att blanda kliniska bedömningar, imaging och kanske olika biomarkörer för att sedan låta en dator pussla ihop informationen på ett sätt som gör att man mycket snabbare kan komma fram till en korrekt diagnos. Det tror jag är någonting som kommer i framtiden.

Men även om det är spännande med ny teknik, så är kopplingen mellan forskningen och det kliniska mötet med patienter det som ger Per Lindqvist allra mest energi i arbetet:

– Det mest fascinerande med forskning är när ens kunskaper som utvecklats över lång tid kan göra skillnad för en patient. När det inte bara blir en teoretisk modell, utan när kunskapen som forskats fram verkligen fungerar och kan hjälpa individen. Det är en häftig känsla.