Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)

printicon
Publicerad: 12 aug, 2020

Gamla synder ger problem

REPORTAGE Dioxiner i strömming minskar inte i den takt som förväntats, trots att många källor till luftföroreningar minskat sina utsläpp. Tidigare klorfenolanvändning kan vara en del av förklaringen.

Text: Kristina Viklund

Dioxinkoncentrationerna i strömming från Östersjön har länge varit så höga att det inte är tillåtet att sälja fisken inom EU, vare sig som människoföda eller djurfoder. Hos människor misstänks dioxiner bland annat påverka fortplantningen och immunförsvaret, och verkar också kunna orsaka cancer. De binder till organiskt material och fett, och kan därför ansamlas i djur med hög fetthalt, som till exempel strömming. 

Det är ett känt och omtalat miljöproblem för Östersjön. När dioxinproblemet upptäcktes på 1970-talet sattes åtgärder in, och halterna i fisk har sjunkit sedan dess. På senare år ses dock en avtagande minskningstakt och sammansättningen av dioxiner i strömming har förändrats. Vilka källor är viktigast idag? Varför har sammansättningen ändrats och varför minskar inte halter i fisk snabbare?

Bildas vid förbränning

Dioxin är inte bara ett ämne, utan ett samlingsnamn för flera hundra olika ämnen. De olika dioxinerna, och sina närbesläktade dibensofuraner och bifenyler (PCB) har mycket snarlika grundstrukturer, som kan ha olika antal kloratomer bundna till sig. Hur kloratomerna är placerade i molekylerna avgör om de klassas som dioxin eller dioxinlika ämnen och inte minst deras giftighet. Olika källor har olika sammansättning och utifrån sammansättningen i dioxinblandningen kan man tala om var dioxinerna kommer från.

Dioxinerna bildas som föroreningar i olika processer vanligtvis under höga temperaturer, till exempel vid avfallsförbränning och metalltillverkning. Klorfenoler, som tidigare användes för att förhindra svampangrepp inom träindustrin, innehåller också höga halter av dioxiner. Det har varit förbjudet att använda klorfenoler i över trettio år i Sverige, men dioxinerna finns kvar i marken eller i närliggande bottensediment på ett stort antal platser där klorfenol tidigare använts.

Forskare spårar källorna

Under många år har EcoChangeforskare fokuserat på dioxiner och närbesläktade ämnen, och utvecklat metoder för att kunna spåra källorna till de dioxiner som hittas i havsmiljön. Man har också följt utvecklingen i miljön noga, och sett att koncentrationerna i den fysiska miljön minskat i takt med att utsläppen till luften minskat. Men de dioxinblandningar man hittar i den fysiska miljön är inte desamma som dem som man hittar i strömming, och den nedgång man ser i den fysiska miljön är inte alls lika tydlig när det gäller halterna i strömming i vissa delar av Östersjön.

Svårtolkade källor

Dioxinerna är svårnedbrytbara, vilket innebär att de inte förändras så mycket när de transporteras med luft, vatten och bundna till partiklar. Men även om ämnena är stabila så tas de olika formerna av dioxiner upp i olika grad och metaboliseras olika i fisken, vilket innebär att sammansättningen av dioxiner förändras när de hamnar i strömmingen. Detta gör det svårare att utreda var dioxinerna i fisken kommit från. Resultaten från strömming är därför svårare att tolka, men genom att koppla samman resultaten från halter och sammansättning i strömming med de sen tidigare kända mönstren för olika dioxinkällor har forskarna kunnat dra slutsatser kring källorna till dioxinerna i strömmingen.

Läckage allt viktigare

Utsläppen av dioxiner från olika former av förbränning minskar, men står fortfarande för en stor andel av dioxiner i strömming. Sverige står för ungefär en tredjedel av depositionen av dioxiner från luft, så åtgärder i andra länder är därför viktiga för att minska halterna. Dioxiner som härstammar från klorfenoler av olika slag tycks under senare år utgöra en allt större andel av dioxinerna i strömmingen. Läckage från sediment eller direkt från förorenade områden på land verkar vara ett allt viktigare bidrag till dioxinerna i fisken.

Till viss del kan detta vara ett resultat av att åtgärdsarbetet prioriterat luften framför läckage från historiskt belastade bottensediment och kustnära förorenade områden på land. Förändrade trender i halter kan ha en förklaring i att strömmingen växer långsammare nu jämfört med för tjugo år sedan. Om strömmingens tillväxt blir lägre kommer en fisk av en viss längd att vara äldre, och då hunnit lagra mer dioxiner i kroppen. Förändringar i sammansättning kan ha flera fysiska och ekologiska förklaringar kopplade till olika möjliga källor. Faktorer såsom ökad avrinning med ökat läckage från land, förändrade födoval hos marina organismer, nya arter, förändrade födovävar och andra ekologiska faktorer påverkar upptag och transport i näringskedjan, och kan resultera i en förändrad sammansättning i fisk. 

Artikeln är tidigare publicerad i årsrapporten EcoChange 2019. Texten baseras på följande vetenskapliga artikel:

Assefa, Anteneh; Tysklind, Mats; Bignert, Anders; et al.
2019. Sources of polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans to Baltic Sea herring. Chemosphere, Elsevier 2019, Vol. 218 : 493-500