Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 13 okt, 2021

Hur kulturarvet påverkar lagar

PORTRÄTT Möt Anita Vaivade från Lettland, som bjudits in som gästforskare.

Text: Claes Björnberg

Anita Vaivade studerar hur ett levande kulturarv påverkar olika beslut. Hon har bjudits in som gästforskare av etnologi, men själv har hon en annan akademisk plattform.
 
Anita Vaivade har aldrig studerat etnologi som huvudämne. I stället är inriktningen kultursociologi, kulturpolitik och juridik, och frågan om hur kulturarv och folklore hanteras i lagar och politik, såväl historiskt som i nutid.
– Arbetet är knutet till Unesco och Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet som antogs 2003. Nordiska länder ingick inte, när vi under flera år hade ett internationellt forskningsprojekt som handlade om lagar om levande kulturarv i olika länder och som publicerades förra året. Men framöver ska jag studera politik och lagar om levande kulturarv i Sverige, Finland och Norge, säger Anita.

"Kollegialt utbyte"
Flera resor till Sverige på 1990-talet ledde till att Anita Vaivade läste svenska på gymnasiet.
– Vistelser i Sverige var en kulturell attraktion, säger hon.
Anita har även besökt Umeå tidigare. Precis som i år bjöd Alf Arvidsson, professor i etnologi, in henne 2017. Och det gav mersmak.
– Det var en väldigt trevlig upplevelse, med ett kollegialt utbyte i god atmosfär.

Etablera samarbete 
Anita ser fruktbara möjligheter med sina besök genom att Umeå universitet är del av en större forskarmiljö.
– Jag vill etablera samarbete med forskare här och på andra nordiska universitet, och undersöka vilka kontakter som kan tas vidare med andra organisationer. En särskild vinkel gäller Institutionen för kultur- och medievetenskaper där svensk politik om levande kulturarv har undersökts, och Várdduo – Centrum för samisk forskning, och studier av lagar och politik som adresserar samerna.

Kolleger i Paris 
Erbjudandet att komma till Umeå universitet gällde hela terminen, men i första hand stannar Anita till slutet av oktober. Hon åker till Paris i november för att träffa kolleger, som hon har samarbetat med under en längre tid.
– Samarbetet rörde hur totalt tjugosex länder i olika regioner i världen hanterar det levande kulturarvet i sin lagstiftning och hur olika legala instrument har utvecklats. Nu fortsätter vi att samarbeta och undersöker forskarens roll i administrativt beslutsfattande om levande kulturarv, och det gäller också etnologer.
– Jag hoppas att jag kan komma tillbaka till Umeå senare i år, säger Anita Vaivade.
 
Om Anitas forskningsområde:
Vissa stater hade erkänt det levande kulturarvet i sina nationella lagar redan före antagandet av UNESCO 2003-konventionen, med Japan 1950 och Republiken Korea 1962 som tidiga exempel. Av länderna som antagit separata nationella lagar om skydd av det levande kulturarvet kan nämnas Spanien 2015 och Lettland 2016. Andra länder har integrerat det levande kulturarvet i befintliga eller nyligen utarbetade lagar om kulturarvsskydd, till exempel Burkina Faso 2007 och Eritrea 2015.
I vissa fall i politik om levande kulturarv ägnas särskild uppmärksamhet åt hotade språk, eller språk som talas i nationer med liten befolkning, till exempel i Estland. Särskild uppmärksamhet ägnas ibland åt ortnamn och respektive traditioner för att ge och använda ortnamn. På Island 2015 blev ortnamnstraditionen det första levande kulturarvselementet som fick statligt erkännande. För att öka medvetenheten har vissa länder beslutat om nationella helgdagar med anknytning till levande kulturarv, till exempel i Lettland 2014 (Nationwide LatvianSong and Dance Celebration).
 
Korta fakta
Namn: Anita Vaivade
Bor: Ādaži, nära huvudstaden Rīga
Jobbar som: Forskare och ordförande för UNESCO Chair för politik och lag om immateriellt kulturarv, Lettlands kulturakademi
Gillar: långlopp på skridsko, speciellt Vikingarännet (när det organiserades)
Boktips: Voyage vers le Nord av den tjeckiske författaren Karel Čapek
Tittar på: Under dessa höstdagar – lettiska och svenska nyhetssändningar
Lyssnar på: The Real Group, som har en lettisk folkvisa på deras senaste album