Kunskapstörstande havs- och vattenförvaltning

Kunskap är en färskvara, som ständigt måste omprövas och användas i sitt rät­ta sammanhang. Det blir ännu viktiga­re när klimatet förändras och vi måste omvärdera bedömningar och avväga olika intressen på nya sätt. Inom havs­ och vattenförvaltningen står vi inför många utmaningar som vi måste han­tera. Ett ändrat klimat, synergieffekter av olika miljöproblem och bristen på data om havsmiljön är kanske de mest uppenbara.

Problemen är komplicerade, och resultaten inte självklara. Det behövs forskningssynteser nedbrutna på en fin geografisk skala, eftersom förut­ sättningarna är så olika i de olika havs­ områdena. När ekosystemen skiljer sig år kommer även miljöproblemen och effekten av åtgärder att göra det. Vi är i ständigt behov av framtidsutblickar, olika scenarier, kunskap om respons på ekosystemnivå, belysning av synergi­effekter, fördjupad kännedom om effekten av olika åtgärder och av annat okänt vi inte ens kan fråga om idag.

Svår ekvation

Det talas mycket om ekosystembaserad förvaltning, det vill säga att förvalta ha­ven på ett sätt som bevarar den biologiska mångfalden och nyttjar biologiska naturresurser på ett hållbart sätt. Vi vill nyttja ekosystemen för så kallad blå till­växt i form av turism, proteinproduktion och utvinning av råvaror. Vi belastar haven med gödande ämnen, plaster och miljögifter. Vi vill skydda allt större områden från så mycket som möjligt av belastning­en och miljöproblemen. Trycket på kusterna ökar, och ekvationen blir allt svårare att få ihop.

Interkalibrering i Bottenhavet mellan Umeå marina forskningscentrum (KBV 181) och Finlands miljöcentral (R/V Aranda). Jämförbarheten mellan olika prover är viktig för att kunna dra säkra slutsatser om miljötillståndet.

BildFinlands miljöcentral SYKE

Det som krävs är samarbete på alla nivåer. Men kanske ännu viktigare – det krävs kunskap. Med mer kunskap om hur ekosystemen och enskilda arter påverkas av ändrat klimat och multipel påverkan närmar vi oss en förvaltning som kan ta hänsyn till hela ekosystemet och ge bästa möjliga förutsättningar för långsiktigt god förvaltning och en blå tillväxt.

Åtgärder behöver utvärderas

När förvaltningen behöver mer kunskap om komplexa och föränderliga orsakssamband är forskningsprogram som EcoChange särskilt viktiga. I arbetet med Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet ska vi kunna identifiera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att kunna nå god status i våra vattenmiljöer. Men för att lyckas med det måste den svenska miljöövervakningen i vatten utvecklas. Vi behöver känna till den naturliga variationen, kunna visa på trender och utvärdera genomförda åtgärder.

 Tät kontakt är avgörande

Att koppla samman forskningsvärlden med de myndigheter som har verktygen och makten att fatta beslut är väsentligt. Resultaten från EcoChange ger underlag för utvärdering av vilka åt­ gärder som är mest effektiva och insikt om vilken miljöövervakning som behövs. I en föränderlig värld ser vi behov av ännu tätare kontakt och etablerade forum där havs­- och vattenförvaltningen kan få möjlighet att löpande spela in sina fortsatta behov av forskningsinsatser. 

Irene Bohman är vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten för Södra Östersjön, Länsstyrelsen Kalmar län, och medlem av referensgruppen för EcoChange.