Mål: ökad kunskap om klimatet och dess hälsorisker

Det finns många och tunga skäl för att reagera – och agera. Klimatförändringarna med en höjd medeltemperatur på jorden kan bland annat leda till hjärt-kärlsjukdom, luftvägssjukdom, infektionssjukdomar och psykisk ohälsa. Andra möjliga konsekvenser är att det blir vanligare med fästingburna sjukdomar och etablering av nya sjukdomsbärande vektorer och ett ändrat spridningsmönster för infektionssjukdomar som redan finns.

Sådana effekter skulle för några år sedan ha setts som osannolika.

– Dengue-feber, som hittills mest varit etablerad på södra halvklotet, kan med rådande klimattrend etablera sig i södra Europa inom några decennier och leda till utbrott i norra Europa, säger Maria Nilsson.

”Höll för näsan och hoppade i”

Hon utbildade sig till socionom i Umeå. Efter en utflykt på tio år till Stockholm började hon arbeta med folkhälsa inom Västerbottens läns landsting. Så småningom disputerade hon i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet. 

I samband med disputationen frågade enhetens ledning om Maria Nilsson kunde ta på sig att samordna uppbyggnaden av en forskningsverksamhet med inriktning på Klimat och hälsa.

– Det var absolut inget självklart val, det var ett nytt område för mig men ”jag höll för näsan och hoppade i”.

Ansvar för andra

En tydlig drivkraft för Maria Nilsson är ett etiskt förhållningssätt till forskningen. Det handlar om nödvändigheten att öka kunskapen och att göra den tillgänglig för många. Detta för att så många som möjligt ska kunna göra grundade vägval för både kort- och långsiktiga klimatvinster, och om samarbete från lokal till global nivå.

 vi måste självklart tänka på kommande generationer

– Vi i den rikare delen av världen bär det stora ansvaret för klimatförändringarna och har ett ansvar att gå före i omställningsarbetet och bidra till låginkomstländers skydd och utveckling. Det står också klart att de som drabbas värst av hälsoeffekterna är de som redan är drabbade, till exempel av kronisk sjukdom. Risken är också större för äldre, gravida och små barn, och vi måste självklart tänka på kommande generationer. Det finns många etiska dimensioner, säger Maria Nilsson.

Flera tunga uppdrag

Med åren har hon fått många betydelsefulla uppdrag. Sedan starten 2016 av det globala projektet "Lancet Countdown 2030 on Health and Climate Change" är hon medförfattare till en årlig rapport fram till 2030, som publiceras inför de globala klimatmötena, och sitter i projektets styrelse. En viktig utveckling av arbetet är uppbyggnad av regionala centra, som i dag omfattar forskare från alla världsdelar, och Maria är ordförande för Lancet Countdown i Europa. Maria är bland annat också ledamot av Kungliga Vetenskapsakademiens hälsokommitté och chefredaktör för vetenskapstidskriften Global Health Action.

UmU=samarbetsanda

Mer positivt med koppling till Marias forskningsämne är det arbetsklimat som råder vid Umeå universitet. Här är Maria Nilsson uppriktig och spontan:

– Jag tycker verkligen om att jobba på Umeå universitet; här finns en god samarbetsanda. När man tar kontakt med kolleger, så visar de intresse och vill ofta gärna att man jobbar ihop. Det enda jag har att önska från universitetet är en tydligare hållbarhetsprofil.

– Jag trivs också med att leva och verka i staden Umeå. Det är tryggt och dessutom nära till naturen och mycket annat gott.