När ekonomin är kärv får ekologisk mat stå tillbaka

Hanna Lindström, biträdande universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, forskar bland annat om efterfrågan på och produktion av ekologiska livsmedel.

Man kan se att konsumenter, både privatpersoner och offentlig sektor, har minskat sitt fokus på ekologiskt, och istället efterfrågar livsmedel som är närodlade och svenskodlade.

– Det vi sett under det senaste året är att priser på de flesta livsmedel gått upp exceptionellt mycket, och att prisökningen på ekologiska livsmedel faktiskt har varit något mindre jämfört med konventionella livsmedel. Det skulle dels kunna bero på att kostnadsökningarna först hängde ihop med höga priser på konstgödsel, där Ryssland och Ukraina är viktiga producenter. Detta drabbade konventionella jordbruk i högre utsträckning. Dels skulle det kunna bero på att det ekologiska livsmedelssegmentet hade större marginaler från början och att grossister och dagligvaruhandel därför kunnat hålla igen prisökningarna där. Att konsumenter är i regel mer priskänsliga när det kommer till ekologiska livsmedel kan också ha medfört en mer försiktig prisuppgång på dessa varor.

Hanna Lindström berättar att trots att prisökningen på ekologiska livsmedel har varit något mindre än för de konventionellt producerade, så har försäljningsvolymen av ekologiska livsmedel minskat avsevärt mer än för konventionella livsmedel. 

Hanna Lindström, biträdande universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

BildHans Karlsson

– Min och andras forskning har kunnat visa att konsumenter generellt är mer priskänsliga när det gäller ekologiska livsmedel. Det innebär att en prisökning på en ekologisk vara kommer medföra en större minskning i efterfrågad kvantitet jämfört med en prisökning på en konventionell vara. När vi behöver dra ner på matkostnaderna börjar vi kanske med att byta vår ekologiska mjölk, som vi uppfattar som en lyxigare vara, till konventionell mjölk. Den minskade efterfrågan på ekologiskt gör sannolikt i sin tur att butiker drar ner på utbudet av ekologiska produkter, vilket förstärker nedgången i efterfrågan.

Svag krona gör att matpriserna ökar mer i Sverige jämfört med många andra länder

En av anledningarna till att svenska matpriser har ökat så mycket jämfört med många andra länder är den svaga kronan.

– En svag krona gör att importerade varor blir relativt dyrare, eftersom vi måste lägga fler kronor för att kunna köpa samma mängd som tidigare. Ju mer ett land importerar, desto mer utsatta eller exponerade är de vid en försvagning av valutan. Sverige importerar en relativt stor andel av våra livsmedel, runt 55 procent, vilket är betydligt mer än till exempel Danmark eller Finland där självförsörjningen på livsmedel är högre. Ett land som Finland skyddas även av att det är ett Euroland, då utvecklingen för eurons valutakurs inte varit lika negativ som för svenska kronan, säger Hanna Lindström.

Jordbrukare ställer om till konventionell livsmedelsproduktion

År 2017 satte Sveriges regering två mål för den ekologiska produktionen. Dels ska 30 procent av svensk jordbruksmark brukas ekologiskt år 2030, dels ska 60 procent av all mat som serveras i offentliga kök bestå av ekologiska livsmedel. I sin forskning kan Hanna Lindström dock se att många svenska jordbrukare nu väljer att ställa om från ekologisk till konventionell produktion.

Flera mejerier uppmanar nu sina medlemmar att ställa om till konventionell mjölkproduktion.

– När det gäller ekologisk mjölkproduktion, som jag har studerat specifikt, fungerar det så att mejerier i Sverige drivs som kooperativ. Mejerierna är ålagda att köpa den mjölk som deras medlemmar producerar. När efterfrågan på ekologisk mjölk nu minskar får mejerierna inte avsättning för den ekologiska mjölk de köper in, och flera mejerier uppmanar därför sina medlemmar att ställa om till konventionell mjölkproduktion.

– Minskningen av antalet ekologiska jordbrukshektar i Sverige har dock pågått under de senaste åren, och hänger inte enbart ihop med den nuvarande ekonomiska krisen. Man kan se att konsumenter, både privatpersoner och offentlig sektor, har minskat sitt fokus på ekologiskt, och istället efterfrågar livsmedel som är närodlade och svenskodlade. Att ekologiskt tappat marknadsandelar under de senaste åren skulle kunna indikera att den ekologiska livsmedelsmarknaden är mättad, fortsätter Hanna Lindström.

Svårt för det offentliga att upprätthålla efterfrågan på ekologisk mat

Hanna Lindström berättar att det inte är helt enkelt att förlita sig på offentliga verksamheter för att upprätthålla efterfrågan på och produktion av ekologisk mat när privata hushålls efterfrågan minskar.

– Man skulle ju kunna tänka sig att kommuner och andra offentliga aktörer genom att servera ekologisk mat i skolor, äldreboenden osv, kunde upprätthålla efterfrågan av ekologiska livsmedel. Offentlig sektor står dock för en väldigt liten del av den totala efterfrågan på livsmedel i Sverige, ca 4 procent, och kan därför sannolikt inte väga upp för tappet på den privata marknaden. Dessutom får inte offentlig sektor ställa krav på att de livsmedel man köper in ska vara producerade i ett visst land, då detta skulle strida mot likabehandlingsprincipen inom EU:s upphandlingsdirektiv. Så även om offentlig sektor efterfrågar ekologiska livsmedel är det inte säkert att det bidrar till ökad efterfrågan av ekologiska livsmedel producerade i just Sverige.

Offentlig sektor står för en väldigt liten del av den totala efterfrågan på livsmedel i Sverige, ca 4 procent, och kan därför sannolikt inte väga upp för efterfrågetappet på den privata marknaden.

De höga matpriserna har blivit kännbara för många svenska hushåll, och i Sverige har Konkurrensverket gett forskare inom nationalekonomi uppdraget att studera livsmedelsmarknaden och dess funktionssätt. Man vill till exempel lära sig mer om hur prisförändringar överförs mellan olika led i värdekedjan, från producent till konsument, via grossist och dagligvaruhandel.

– Även om marknaden för livsmedel är relativt koncentrerad i Sverige finns det inga uppenbara tecken på att företag inom livsmedelsindustrin höjt sina priser omotiverat mycket, enligt en rapport från Konjunkturinstitutet i december 2022. I en nyligt utkommen rapport från Agrifood Economics Centre i Lund visar de också att prisutvecklingen i Sverige har varit densamma som i Finland under större delen av perioden januari 2021 - november 2022, och att prisökningen för livsmedel har varit högre i Tyskland än i Sverige under hela perioden, säger Hanna Lindström.