NorthMom - projektet som har mammors hälsa i fokus

Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention.

BildMattias Pettersson

I januari 2025 startade Sophia Harlid upp NorthMom som tar avstamp hos mammorna i NorthPop-studien. Med finansiering från Cancerforskningsfonden i Norrland och Vetenskapsrådet är det nu möjligt för Sophia och hennes kollegor att i NorthMom projektet undersöka samband mellan miljön under graviditeten och bröstcancer. I studien vill man identifiera skadliga ämnen i vår miljö som kan ha speciellt stor påverkan på bröstcancerrisk. 

– Graviditeten är en extra känslig period när det gäller bröstcancerrisk, en distinkt period när bröstvävnaden utvecklas. Det har gjorts en del studier på unga kvinnor och vad man utsätts för under puberteten, och lite på graviditet men inte mycket, förklarar Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för diagnostik och intervention. 

Intresset för miljöexponeringar och samband med bröstcancer är något Sophia varit intresserad av länge. För några år sedan fick hon finansiering av Cancerfonden för att påbörja ett projekt för att titta på graviditetsexponeringar och risk för premenopausal bröstcancer. I det arbetet har Sophia genomfört nationella registerstudier tillsammans med sin doktorand Jessica Edlund. För att komma vidare ville Sophia ha mer detaljerad information om graviditetsmiljön, med sådan data som inte går att få genom registerstudier, för att kunna titta på exponeringen specifikt under graviditeteten. Tidigare studier inom biobanksforskning, bland annat via prover insamlade som en del av Västerbottens hälsoundersökningar och inom klinik, gav henne möjlighet att få tag på en del prover, men det var svårt att identifiera tillräckligt många kvinnor som både lämnar data och hade prover tagna under själva graviditeten. Eftersom hon är delaktig i NorthPop-studien visste hon att det fanns mycket information därifrån att arbeta vidare med. NorthMom var fött.

– Inom NorthPop samlar de in jättemycket information från de gravida. Det är en ganska stor kohort, med närmare 10 000 graviditeter, berättar Sophia. 

Eftersom bröstcancer har en lång utvecklingstid, och de flesta fall drabbar kvinnor över 60 år, skulle det bli svårt att identifiera bröstcancerfall i den kohorten då de flesta mammor i NorthPop är mellan 25–40 år. 

– ​Men det finns andra, så kallade surrogatutfall som man kan titta på, faktorer som vi vet är starkt kopplade till en ökad risk för bröstcancer, förklarar Sophia. 

En av de faktorerna är bröstens täthet. Många studier har visat en stark koppling mellan väldigt täta bröst och en ökad risk för bröstcancer. 

–​ Det beror både på att det är svårare att identifiera tumörerna vid en mammografiscreening när brösten är täta, och att man har mindre fettvävnad och mer bröstkörtelvävnad. Då är det större risk att man får tumörer, både för att det är svårare att hitta dem, och för att det är högre risk att man drabbas, förklarar Sophia. 

Exponering under graviditeten i fokus

Det man vet är att bröstvävnaden är under förändring under en graviditet och därför har större sannolikhet påverkas av yttre faktorer, vilket kan leda till en ökad risk för bröstcancer längre fram i livet. Nu vill forskarna ha svar på frågan varför risken ökar och vad mellansteget är. Efter en graviditet sker en tillbakabildning av vävnaden precis som när du går igenom klimakteriet. Bröstvävnaden omvandlas delvis till fettvävnad och brösten blir mindre täta och därmed minskar risken för cancer.

– Om olika miljöexponeringar har en negativ påverkan på bröstens tillbakabildningsprocess, kan det leda till att du inte fettkonverterar normalt utan behåller en högre täthet längre i livet. Där är tanken att vi ska kunna se om kvinnor som haft högre exponering av till exempel olika kemikalier under graviditeten har kvar tätare bröst längre, menar Sophia. 

Tidigare studier har tittat på exponering och täta bröst, men främst hos äldre kvinnor. I NorthMom fokuserar man nu på kvinnor som varit gravida i 30 års åldern och hunnit fylla 40 år. Tanken är bland annat att titta på deras mammografibilder och se om det finns en koppling mellan täthet och miljöexponeringen under graviditeten.

Miljöexponeringens påverkan

NorthPop startade 2016 och det finns därför data från mammor som var med i studien redan då.

– Under det första året så kommer vi skicka ut inbjudningar till ca 1200 personer. Det inkluderar då alla kvinnor i NorthPop som fyllde 40 senast sista december 2024. Nästa år uppdaterar vi med kvinnor som fyllde 40 år 2025, berättar Sophia.

I NorthPop-studien finns redan data kring luftföroreningar under graviditeten kopplat till deras bostadsadress, något som nu aktualiseras och blir användbart i NorthMom. 

– Väldigt mycket exponeringsdata finns redan som vi kan få från NorthPop-studien, bland annat blodprover för att titta på kemikalier, säger Sophia. 

Det NorthMom nu bland annat vill undersöka är bröstens täthet och amningslängd. Gällande kopplingen till amningslängd är man intresserad av om miljöfaktorers påverkan på bröstets utveckling under graviditeten kan leda till att brösten inte kan producera mjölk optimalt och därmed skapar svårigheter att amma, vilket gör att kvinnan slutar amma tidigare. 

– Det är ju komplexa samband, inget är så enkelt som att man utsätts för det och då händer det, förklarar Sophia som ändå hoppas på att de ska kunna hitta indikationer som visar på både skillnader och samband i ett större perspektiv. 

I NorthMom samlar man in ett nytt blodprov från kvinnorna, tar längd, vikt och de får också genomgå en DXA undersökning (helkroppsscanning). Beroende på om studien får tillräckligt många deltagare så vill Sophia även identifiera biomarkörer, te x proteiner, metaboliter eller andra faktorer i blodet som kan säga något om exponeringsbördan. 

– Vi får inte samma respons även om vi utsätts för lika mycket kemikalier. Det finns ju vissa som är känsligare beroende på olika faktorer, och andra som är mer motståndskraftiga, menar Sophia. 

Genom att identifiera biomarkörerna som förändras beroende på vad man exponerats för skulle man kanske kunna, via blodprov, hitta de som löper högre risk att utveckla bröstcancer.

– Om man skulle hitta markörer för det, kanske man inte behöver mäta själva exponeringen under graviditeten utan titta på blodproverna i till exempel NSHDS och identifiera kvinnor som hade en hög risk och som troligen berodde på tidigare exponering, förklarar Sophia. 

Trots att fokus ligger på miljöexponering, så menar Sophia att det är det små risker det handlar om. Som kvinna är det inget man ska ha dåligt samvete för, eller att man själv ska kunna minska sina nivåer. För studien handlar det om att hitta vilka exponeringar som är farligast, för att också kunna lyfta det på en samhällelig nivå. Som gravid har man redan många riktlinjer att förhålla sig till, och studiens syfte är inte att bidra med fler riktlinjer för gravida, utan snarare lyfta det till en högre instans. Med en vetenskaplig förståelse för detta, och att man som gravid är mer känslig för exponeringen, kan studien förhoppningsvis bidra till att man på en samhällsnivå får ner exponeringen av miljöfarliga kemikalier och faktorer generellt. 

– Får man fram konkreta data på vilken effekt miljöexponering har, så kan beslutsfattarna använda det när det byggs nya städer och bostadsområden så att de i planeringen ser till att reducera exponering från till exempel trafik. Man kan förhoppningsvis även visa vilka kemikalier som är farliga och arbeta med att förbjuda dessa. Allt som man vetenskapligt kan bevisa är skadligt för hälsan hjälper till för att införa förbud mot skadliga kemikalier och ämnen. Så om vi från samhällets nivå kan reducera ner exponeringen så kommer alla att bli hjälpta av det, säger Sophia. 

Om bröstcancerscreeningen i framtiden förändras och blir mer individuell skulle miljöexponering kunna vara en del av den anpassningen, för att skilja ut kvinnorna med högre risk. Det man utsätts för miljömässigt är en liten del av ett större sammanhang, med många fler faktorer som spelar in. Det NorthMom studien kan bidra med är mer vetenskapliga data för att hitta fler riskfaktorer under en graviditet som ger en ökad risk för bröstcancer. 

Flödesschema