Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 12 mar, 2021

Sociala medier – bra eller dåligt för demokratin?

REPORTAGE Synen på sociala medier som en plattform för demokrati har förändrats de senaste åren. – Folk har blivit mer misstänksamma, optimismen har grumlats när destruktiva krafter börjat nå ut till många på ett alltmer synligt sätt via bland annat Twitter och Facebook, säger Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet.

Text: Nils Fredriksson

Simon Lindgrens forskning handlar om internet och sociala medier, med särskilt fokus på frågor om makt, motstånd, politik och organisering. Det är områden som varit brännande aktuella den senaste tiden, inte minst i och med stormningen av Capitolium i Washington och dess efterspel när Donald Trumps konton på Twitter, Facebook, och Parler stängdes.

Sociala medier har i större sammanhang främst förknippats med rörelser som kämpat för ökad demokrati och mot orättvisor. Arabiska våren, Black Lives Matter och Metoo är några exempel. Men de senaste åren har samma sociala plattformar varit viktiga för till exempel alt right-rörelsen, terrorister och antifeministiska organisationer.

Det är numera uppenbart för alltfler att nätet också kan användas av dem som vill minska demokratins inflytande

– Det har funnits en ganska stor optimism kring sociala medier, med fokus på deltagande och att de kan jämna ut skillnaderna mellan experter och allmänhet. Kanske har synen delvis varit lite naiv och eftersom nätets mest synliga delar har dominerats av goda krafter har det inte funnits några akuta anledningar att reglera. På grund av bland annat Trump och dataskandaler som Cambridge Analytica har det skett ett uppvaknande, det är numera uppenbart för alltfler att nätet också kan användas av dem som vill minska demokratins inflytande, säger Simon Lindgren.

Teknikföretagens makt

I takt med sociala mediers utbredning och att smarta telefoner blivit som en förlängning av våra kroppar har diskussionen tagit fart om det är rimligt att ett fåtal kommersiella teknikföretag har så stor makt, både ekonomiskt och politiskt. Att de kan övervaka, kartlägga och styra information som många gånger är inbäddade i sammanhang där vi är privata.

– Det har lanserats icke kommersiella open source-alternativ till teknikjättarnas plattformar, men de har haft för få användare för att få genomslagskraft. Inom forskningsvärlden har det också funnits förslag på ett slags public service-internet som ägs av folket, men det har stannat vid idéer som känns svåra att förverkliga, säger Simon Lindgren.

Han tycker dock inte att vi ska vara för oroliga för utvecklingen utan inse att folk fortfarande har stor makt att påverka vad som händer på sociala medier.

– Det är viktigt att vi är kunniga och medvetna om hur plattformarna fungerar, att saker som ägarförhållanden och hur företagens algoritmer styr våra flöden synliggörs. Men vi ska inte ha en teknikdeterministisk syn, det är inte sociala medier i sig som kommer att ta samhället i en viss riktning utan människorna som använder dem.

Tydligare riktlinjer

När Twitter till slut stängde av Trump var det många som applåderade, men att det är teknikföretagens policys snarare än länders lagar och regler som styr vad som får sägas i sociala medier är problematiskt menar Simon Lindgren. Han efterlyser större transparens och tydligare riktlinjer.

Det bästa vore om lagstiftningen kom i kapp så att beslut om yttrandefrihet inte hängde på företagens policys

– Varför stängde de ner först när skadan var skedd efter att tidigare ha möjliggjort uttalanden som inte var okej utifrån deras innehållspolicy? Det finns en godtycklighet här. Ett problem är att lagen inte hinner med i frågor om exempelvis näthat. Det bästa vore om lagstiftningen kom i kapp så att beslut om yttrandefrihet inte hängde på företagens policys. Som det är idag beror beslutens utfall på vilka som bestämmer på företagen. Det är inte demokratiskt, det är teknokratiskt.

Simon Lindgren tror på intensiva diskussioner framöver om teknikföretagens ansvar när det gäller yttrandefrihet kontra länders lagar och regler.

– Det är en svårlöst fråga, men idag finns en orimlig makt hos företagen. Det urholkar lagar och rättsmedvetande.

Fejkade konton allt vanligare

Ett fenomen som vuxit kraftigt de senaste åren på sociala medier är politiska botar – automatiserade konton som används för att uppnå politiska syften. Det kan till exempel handla om botar som ska driva upp antalet följare, spam som ska störa och urvattna politiska motståndares frågor eller raffinerade konton som är skapade för att fejka intrycket av gräsrotsrörelser.

Genom botar kan man skapa illusionen att det är många som är engagerade i en viss fråga

– Det är konton som ska framstå som riktiga personer och som postar lite lagom mänskliga åsikter för att stödja ett visst innehåll. Genom botar kan man skapa illusionen att det är många som är engagerade i en viss fråga. Under senaste amerikanska valet förekom till exempel botar som simulerade att det fanns en rörelse med svarta som stödde Trump, berättar Simon Lindgren.

En undersökning – där man bland annat tittade på hur gamla kontona var och hur de retweetade – visade att botar under det amerikanska valet utgjorde inte mindre än en tredjedel av alla aktiva Twitterkonton som deltog i den politiska debatten.

Balans mellan människor och maskiner

Motgiftet mot politiska botar, icke demokratiska krafter och andra mörka strömningar på sociala medier är enligt Simon Lindgren kritisk medvetenhet, demokratisk skolning och, som nämnts, lagstiftning.­

Vi får inte bli alarmister som glömmer att det är människor och inte tekniken som skapar samhället tillsammans och försvarar och upprätthåller demokratin

– Vi måste lära oss mer om hur sociala plattformar fungerar, bli bättre på källkritik och vara uppmärksamma på att vi kan bli manipulerade. Men vi får inte bli alarmister som glömmer att det är människor och inte tekniken som skapar samhället tillsammans och försvarar och upprätthåller demokratin. Det har funnits farhågor tidigare i historien om att ny teknik skulle komma och ställa allt på ända, men det har inte blivit så. Tekniken har till slut införlivats i samhället och det har uppstått en balans mellan människor och maskiner. Så tror jag att det blir nu också.

Simon Lindgren
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 19