Bild: Mostphotos/Simon Bergström
REPORTAGE Svenska elever är bland de bästa i världen på demokrati- och samhällsfrågor. Men att kunna agera på ett demokratiskt sätt är en helt annan sak.
Enligt den internationella undersökningen ICCS 2016, vars resultat publicerades hösten 2017, har svenska åttondeklassare mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och placerar sig, tillsammans med Danmark, Taiwan och Finland, i undersökningens topp.
Eva Lindgren.
BildMattias Pettersson– Att svenska elever har kunskap om vad demokrati är för något är både glädjande och jätteviktigt. Men barn och ungdomar behöver redskap och mycket övning för att kunna delta aktivt själva och bli skarpa demokratiska medborgare. Här är språket mycket viktigt, säger Eva Lindgren, universitetslektor på Institutionen för språkstudier och forskningsledare för Litum, Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning.
I den svenska skolan talas det mycket om demokrati. Eleverna arbetar ofta med demokratifrågor, men får träna mindre på att använda språket för att påverka. Visst kan eleverna få formulera insändare och debattinlägg, men fokus är ofta på att lära sig läsa och skriva, anser Eva Lindgren.
– Skolvärlden bör bli mer medveten om vad skrivande kan betyda, till exempel genom sociopolitiskt skrivande där eleverna får argumentera och uttrycka sina åsikter.
Genom att jobba mer konkret med språket för att stärka individens förmågor kan skolans utbildning utvecklas för att förbereda unga att delta i demokratiska processer.
Carina Hermansson.
BildMattias Pettersson– Att kunna argumentera, debattera, anpassa sitt språk efter mottagaren, men även lyssna, bolla med tankar och sätta sig in i andras perspektiv – det är demokratiska förmågor, säger Carina Hermansson, universitetslektor på Institutionen för språkstudier och biträdande forskningsledare på Litum.
Vi lever i ett textbaserat samhälle där oerhört mycket information och kommunikation förmedlas genom det skrivna språket. När vi tar del av vad andra har skrivit finns alltid en avsändarröst och ett syfte bakom.
– Det är viktigt att förhålla sig normkritiskt till innehållet och känna en trygghet i det. Det arbetet kan börja så tidigt som möjligt, redan i förskolan. När man tittar tillsammans i en bilderbok kan pedagogen plocka upp barnens egna tankar kring sin omvärld, saker som upplevs som orättvisa och så vidare, och ge dem redskap för hur de kan agera, säger Carina Hermansson.
ICCS står för International Civic and Citizenship Education Study. I den senaste studien deltog Sverige med omkring 3 500 elever från 155 utvalda skolor tillsammans med elever från 20 andra länder. Varje land deltog med ett slumpmässigt urval av skolor och varje skola deltog i sin tur med en eller två klasser i årskurs 8. Inom ramen för ICCS får eleverna genomföra ett kunskapstest om demokrati- och samhällsfrågor.
Text: Ingrid Söderbergh
Foto: Mostphotos/Simon Bergström
Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2018.