Hoppa direkt till innehållet
printicon

En dag på Rektorsutbildningen

REPORTAGE Det har länge funnits utbildningar för skolledare på Umeå universitet. Sedan 2009 är Rektorsprogrammet en poänggivande utbildning på avancerad nivå.

Sex lärosäten har utbildningen på programmet, men för att täcka upp intresset i alla delar av Sverige, så har Umeå tagit på sig ansvaret både för norra Norrland och för södra Götaland.

— Vi är störst av de sex lärosäten som är med i programmet, konstaterar
Helene Ärlestig, utbildningschef på Centrum för skol- ledarutveckling. Med alla de 27 olika kursgrupper vi an- svarar för, på olika nivåer i utbildningen, är det nästan 800 kursdeltagare som är i gång i höst.

Kursen går över tre år och består av tolv träffar, två per termin med ett upplägg på vardera två–tre dagars internatutbildning. För personalen på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet innebär det många veckor på resande fot, särskilt med tanke på att även Skåne, Blekinge, Öland, södra Småland och södra Halland ingår i det område de ska täcka.

— Alla lärosäten fick inte möjlighet att ge Rektorsprogrammet, säger Peter Högstadius som arbetar på Cent- rum för skolledarutveckling. Därför tog vi hand om regioner även i södra Sverige.

Förutom Umeå universitet är det Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet och Uppsala universitet som får erbjuda Rektorsprogrammet.

Den som arbetar som rektor måste skaffa sig denna utbildning. Den är obligatorisk för rektorer som är anställda efter den 15 mars 2010 och som inte gått en äldre statlig rektorsutbildning. Utbildningen måste påbörjas inom ett år och vara avklarad senast fyra år efter att den nyanställda rektorn börjat arbeta. För att komma med på kursen måste man arbeta som rektor, vara förskole- chef eller biträdande rektor.

För personalen på Umeå universitet blir det många resor runt om i Sverige, från Norrbotten till Skåne. Aktum följde med till Piteå för en dag på jobbet i Rektorsprogrammet.

Peter Högstadius är processledare för en grupp och följer den från start till mål, medan ämnesexpert Björn Ahlström får sällskap av olika processledare varje gång han träffar en kursgrupp.

Högstadius har själv jobbat som rektor och arbetat med rektorsutbildning i två omgångar, 1990–2001 och sedan från 2012. Nu går han på "övertid", han behövs efter- som det är svårt att få personalen att räcka till. Björn Ahlström har jobbat med Rektorsprogrammet sedan 2011.

 — För min del blir det sex veckor det här läsåret, säger Björn Ahlström som i Piteå var med som sakkunnig ämnesexpert på utbildningsträff 9, det vill säga första kur- sen på det tredje året, för en av de grupper som just nu får sin rektorsutbildning.

Ämnet var "Mål- och resultatstyrning via ett systematiskt kvalitetsarbete" och deltagarna, som kom från Kiruna i norr till Lima i Dalarna i söder, fick lyssna på föreläsningar och jobba i grupper.

Kurserna arrangeras ofta i Umeå, men den här gången satte sig alltså Björn Ahlström och Peter Högstadius i bilen utanför jobbet på Statsvetenskapliga institutionen i Umeå, enheten för Centrum för skolledarutveckling, och for till Piteå. Kursen pågick sedan från tisdag till torsdag.

Totalt är det 25–30 personer på Umeå universitet som arbetar med Rektorsprogrammet. De representerar olika yrkesgrupper.

— Det är ju en tvärvetenskaplig centrum-bildning, men vi skulle behöva mer personal, säger Helene Ärlestig som hoppas att fler ska bli intresserade av att jobba med skolledningsfrågor. Utbildningen växer, men samtidigt är vi inne i en generationsväxling. Vi försöker hitta personal från andra institutioner — till exempel pedagogik och sociologi — som är intresserade av ledarskapsfrågor.

Det är stor omsättning på rektorer och därför brist på sådana. I våras var det, för första gången, fler ansökningar nationellt till Rektorsprogrammet än vad Skolverket kunde fördela. Skolverket har varje termin 550–700 sökande att fördela till de sex universiteten.

— Det är inte enbart kommunala skolor som kan söka till utbildningen, även friskolor och vuxenutbildningar gör att det blir fler som vill vara med, säger Björn Ahlström. Just i den här kursgruppen som träffades i Piteå är majoriteten grundskolerektorer. An- nars kan det handla om skolledare från förskolenivån till vuxenutbildning.

Huvudmännen anmäler sina sökande till Skolverket som sedan fördelar deltagarna till de universitet som skickat in intresseansökan och som blivit godkända av Skolverket. Intresseförfrågan skickas ut till lärosätena vart sjätte år. Deltagaren förväntas använda 20 procent av sin arbetstid för att genomföra utbildningen. Staten betalar högskolornas kostnader för utbildningen medan huvud- mannen betalar deltagarens lön under utbildningstiden. Huvudmannen betalar också resorna till internat- och seminariedagarna samt kostnaderna för internatvistelser och kurslitteratur.

— Jag tycker att den här utbildningen är bra och ville fullfölja den, även om jag flyttat från regionen, säger Karin Flygar som jobbat i Tärnaby i tio år och varit skolledare i tre år, men i december i fjol flyttade hem till Lima. Det är bra att få lära sig mer om juridiken, inte enbart skollagen. Bra också att föreläsningar varvas med arbete i grupper.

Annelie Lindgren Skjemstad arbetar i byskolorna i Näsåker och Resele i Sollefteå kommun och tycker att det fungerar bra med kursdeltagare från olika orter, skolor och stadier.

— Vi åker bland annat och hälsar på någon i gruppen i dennes skola. Där tittar vi särskilt på något som den andra personen har be- stämt. Det blir ett intressant utbyte.

Tanken är att alla ska "gå i mål" på utbildningen och få sitt examensbevis när de tolv träffarna är avklarade. Därför görs regel- bunden avstämning där kursdeltagarna ska examineras.

Nu är personalen på Rektorsprogrammet inte ute och leder kurser runt om i Sverige varje vecka. Två gånger per termin har de "inneveckor" på universitetet, då de tillsammans ägnar sig både åt praktisk planering och åt att diskutera innehållet i utbildning- en. Syftet är att nå likvärdighet i utbildning- en och en hög lägstanivå.

— Vi lär oss också av de här kurserna, säger Peter Högstadius. Vi gör sammanställningar efter varje träff och återkopplar efter ett år med en stor enkät. Vi har lärande sam- tal, utan prestige. Det är en förutsättning för att få bra kvalité.

— Varenda träff lär jag mig något nytt, in-stämmer Björn Ahlström. Ingen kan bättre än kursdeltagarna berätta om hur det ser ut. De är vårt nyckelhål till verksamheten i skolorna!

Fakta

Rektorsprogrammet är en befattningsutbildning på akademisk nivå, som ger nya kunskaper, skapar nätverk och sätter i gång utvecklingsprocesser. Studierna omfattar 30 högskolepoäng och behandlar tre områden: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning och skolledarskap.

Undervisning sker till största del i form av internat på kursgårdar, eget arbete på hemmaplan och inläsning av litteratur. Skolledaren behöver avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till utbildningen under 3 år. Skolledaren går utbildningen som en del av arbetet.

Målet med utbildningen är att deltagarna får sådana kunskaper att de kan
• ansvara för att elever och barn får en likvärdig och rättssäker utbildning,
• skapa förutsättningar för måluppfyllelse på såväl individ- som verksamhetsnivå, och
• ansvara för att verksamheten som helhet utvecklas.

Källa: Skolverket

Text: Inger Nilsson
Foto: Mattias Pettersson

Denna artikel publicerades i tidningen Aktum nr 2 2018.