REPORTAGE Att skriva tar tid och skjuts ofta upp. Att det både blir av och är lättare i grupp visar bibliotekets skrivgrupper enligt metoden WAG (writing accountability groups). Under våren har några träffats regelbundet via Zoom för gemensam skrivtid.
En timme på måndag förmiddag under 10 veckor leder Annika Bindler, skrivpedagog vid Umeå universitetsbibliotek, en grupp som alla vill utveckla sitt skrivande. Hon har erfarenhet av skrivgrupper för doktorander och ville testa konceptet för fler och valet föll på forskare och postdocs. Innan träffarna satte i gång fick alla veta förutsättningarna i ett introduktionsmöte med Annika. Alla ska gå med på att delta i minst 7 av 10 träffar och Annika berättar att timmen följer en bestämd mall:
Annika Bindler, skrivpedagog vid Umeå universitetsbibliotek.
BildHans Karlsson– Min roll i gruppen är att vara en facilitator. Jag ser till att ställa frågorna, hålla tiden och att timmen flyter på. Vi inleder med att alla kort får säga hur arbetet gått sen sist och vad som ska ske under den närmsta timmen. I slutet får alla säga hur det har gått att skriva och om det blev som de planerade och berätta hur de har planerat in skrivandet resten av veckan till nästa gång.
En av deltagarna är Marina Morlock från Tyskland som under fyra år är postdoc vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG). Hon har ett resestipendium och har möjlighet att jobba både i Tyskland och Sverige.
– Under perioder är det många resor men jag har sett till att alltid ha tid för träffen på måndag morgon. Efter måndagsträffen känns det som att första steget för veckans skrivande är taget. Jag skulle inte använda den här måndagstimmen på samma sätt om jag inte hade varit med i gruppen, konstaterar Marina.
– Det är nyttigt att jag får berätta om mitt mål med skrivandet under veckan som kommer och sedan berätta vad som blev av. Jag är förvånad över hur enkelt det har varit att skriva med hjälp av ett åtagande man har gått med på. Skrivandet är ju en lång process från första ordet till en publicering av ett manuskript och jag uppskattar verkligen regelbundenheten och att det inleder veckan.
Carla Jonsson, är professor i pedagogiskt arbete och forskar om flerspråkighet i undervisning. Hon skriver mycket och tycker det är intressant att prata om skrivprocessen med andra, något som man vanligtvis inte gör.
– Det är viktigt att få sätta ord på vad skrivande är och handlar om. När vi talar om skrivande med andra personer upptäcker vi ibland också nya saker om vårt eget skrivande. Vi mår bra av att höra om andras erfarenheter och att dela sådant som går bra i skrivandet, men också motgångar och utmaningar, menar hon.
Carla tycker att en av utmaningarna med att skriva är att ta sig den där sammanhängande tiden för skrivande. Att vara med i skrivgruppen är inte tidskrävande tycker hon, utan menar att man får ut mycket på en timme. Skrivträffarna har gjort att hon nöter in en rutin och inte tummar på sin egen intecknade tid. Helst hade hon setts fysiskt i en lokal på campus men hon har också hittat en fördel med att träffarna sker digitalt:
– Jag har fått till vana att boka in timmen innan och även efter att gruppen ses. Eftersom jag inte behöver förflytta mig mellan lokaler blir skrivandet sömlöst och jag kan effektivt ägna mig åt att skriva fram till lunch om jag inte har andra åtaganden, berättar Carla.
Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete.
BildLinus TalltjärnCarla har också upptäckt att hon skriver mer i sitt arbete än hon tidigare trott. Det är inte bara artiklar och ansökningar som utgör skrivandet. Även en powerpoint är en slags skrivuppgift, och texten i presentationen kan i ett senare skede utgöra en synopsis för en artikel till exempel.
Hon tycker att ansvarsbiten är viktig i upplägget och att träffarna leds av någon som har kunskap om skrivprocessen:
– Annika är inspirerande och kommer med små guldkorn, som referenser till bra böcker om skrivandet eller tipsar om hur vi kan jobba med en loggbok till exempel. Förutom att hon har stor kunskap så skapar hon ett tillåtande klimat i gruppen och peppar oss framåt och hjälper oss att se vad vi har åstadkommit. Jag har blivit mycket inspirerad och vill fortsätta att utveckla mitt skrivande.
Maria Stridsman, forskare och lärare vid Institutionen för språkstudier, deltar i gruppen för att utveckla sitt akademiska skrivande och skapa mer struktur i sin skrivprocess.
– Under våren har jag främst arbetat med att formulera ett utkast till en forskningsansökan för en postdoc-tjänst. Gruppen ger mig ett sammanhang som hjälper mig att arbeta mer fokuserat och målinriktat i en arbetssituation där jag egentligen inte har mycket tid över för skrivande. En av de största utmaningarna är att planera och avsätta sammanhängande tid för fokuserat skrivande, särskilt i en arbetsvardag där flera undervisningsuppdrag konkurrerar om uppmärksamheten, berättar hon.
Som tidigare doktorand och arbete med en monografi och numera enskild forskare i ett postdoc-projekt, kan det vara ensamt:
– Jag saknar ofta ett nära nätverk av kollegor eller en mentor att diskutera idéer med, samarbeta med, eller få kvalificerad respons från. Skrivprocessen kan upplevas som både isolerad och utdragen med risk för att skrivandet hamnar i skymundan för mer akuta arbetsuppgifter.
Maria berättar att skrivgruppen har gett motivation och struktur och att det varit särskilt värdefullt att ingå i ett socialt sammanhang där skrivandet diskuteras, dokumenteras och får ta plats:
- De verktyg som introducerats, som till exempel skrivloggar, tydliga målformuleringar och reflektionsfrågor, har hjälpt mig att bli mer medveten om min skrivprocess att identifiera mönster i mitt skrivarbete. Jag hade gärna deltagit i ännu fler tillfällen. Det har verkligen gjort skillnad.