Universitetet spelar en viktig roll för livslångt lärande

Vårt samhälle förändras snabbt. Digitalisering och globalisering ger oss nya möjligheter, men också nya utmaningar som t ex klimatförändringar. Att lära under hela livet gör att vi lättare kan förstå och hantera förändringar, och samtidigt känna oss trygga. Men för att kunna ställa om, och ibland också starta om, krävs förutsättningar och möjligheter till att lära sig nya saker. Just livslångt lärande är i år i fokus för Umeå universitet, och också på Kunskapsnoden 2021, som hölls den 21 januari.

– Universitet har ett brett utbud av program och kurser, och med tanke på pandemin och dess konsekvenser, liksom den omställning som i stort sker i samhället, så är behovet av att kunna byta spår eller omskola sig även senare i livet allt viktigare. Universitetet spelar här en central roll att kunna bidra med utbildningsmöjligheter, sa rektor Hans Adolfsson.

Spännande forskning inom livslångt lärande

På Kunskapsnoden, som modererades av Sverker Olofsson, deltog fyra av universitetets forskare – Jenny Eklöf, Ola Lindberg, Helena Lindgren och Lars Nyberg – och berättade om alltifrån hur distansundervisning har utvecklats de senaste årtiondena till lärande i en allt mer digital värld, hur artificiell intelligens kan hjälpa oss människor och om åldrande hjärnor kan fortsätta lära nytt.

För att hålla hjärnan i trim är det viktigt att stimulera och utmana hjärnan, och göra saker som du inte är så bra på

– Vi lär oss hela tiden, livet ut, men attityden, motivationen och viljan är viktig för att lära sig nya saker. För att hålla hjärnan i trim är det viktigt att stimulera och utmana hjärnan, och göra saker som du inte är så bra på – så våga prova någonting helt nytt, sa Lars Nyberg, Institutionen för strålningsvetenskaper.

Högre utbildning kan bidra med mycket

En stor del av samtalet kretsade kring synen på livslångt lärande och universitetens roll inom området.

– Det handlar om att försöka förstå sig på nya kunskaper som du får höra, och foga ihop det med det du har vetat sedan tidigare. Kunskapen utvecklas dynamiskt, och ibland måste du kanske revidera det som du trodde att du visste, för att ny kunskap kommer fram, sa Helena Lindgren, Institutionen för datavetenskap.

Jenny Eklöf var en av forskarna som deltog på Kunskapsnoden 2021.

BildAlekzandra Granath

– Jag tror att lärosätena och högre utbildning har en jätteviktig roll att spela, inte bara för den faktiska kunskapen utan för att vi har en typ av samtal som är kritiskt prövande där man ska ha väl underbyggda argument – den biten tror jag verkligen att vi kan bidra med, sa Jenny Eklöf, Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Ola Lindberg, Pedagogiska institutionen, betonade vikten av att universitetet anpassar sig till att samhället har rört på sig, och att det idag är möjligt för alla att på ett annat sätt lära sig saker utanför de formella institutionerna.

– Men att avgöra vilken information du kan förlita dig på kan vara ganska svårt. Därför är det viktigt att vi som lärosäten kan värdera och försvara kunskap med goda argument, och det tycker jag att vi är ganska bra på, sa han.

Näringslivet önskar utökat samarbete

I ett panelsamtal med externa gäster, bestående av Karin Bodin, koncern-VD på Polarbröd; Katarina Borstedt, HR-ansvarig på Northvolt och Tobias Baudin, ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet, diskuterades bland annat dagens syn på, och behov av, livslångt lärande och kompetensutveckling.

Det finns ett stort intresse bland våra medlemmar att vidareutbilda dig idag

– Det finns ett stort intresse bland våra medlemmar att vidareutbilda dig idag, och jag tror den tiden är förbi då du jobbar med samma innehåll i arbetet hela livet. Du måste utvecklas, både inom yrket men också genom att byta yrke, sa Tobias Baudin.

– För att samhället ska kunna ta sig framåt och befinna sig längst fram inom t ex teknikutveckling, är det jätteviktigt att du som individ har möjlighet att kompetensutveckla dig, bygga på och göra dig själv aktuell under hela livet. Här behöver universiteten ligga långt fram inom påbyggnadsutbildningar, sa Katarina Borstedt.

Hur samarbetet mellan universitet och näringsliv ska se ut, i en tid av snabb utveckling, var en fråga som diskuterades livligt.

Jag tycker att det finns mycket mer att göra inom gränssnittet mellan näringslivet och akademin

­ – Jag tycker att det finns mycket mer att göra inom gränssnittet mellan näringslivet och akademin, att i det här digitala språnget som vi just nu befinner oss i ta fram skräddarsydda och enklare lösningar utifrån behov, och ta tillvara på den kompetens som finns inom universitetet och se till att det kommer fler till gagn, sa Karin Bodin.

Tobias Baudin efterlyste också en större satsning på forskning om arbetslivet.

– Sverige har tappat mark när det gäller den typen av forskning, om hur vi till exempel ska klara av att jobba längre och hur arbetsmiljön kan förbättras, och här tycker jag att samarbetet mellan arbetsgivare, fack och universitet måste stärkas.

Positiva exempel med offentlig sektor

Hans Adolfsson tyckte det var väldigt intressant att höra om panelens olika behov och önskemål, och om viljan till ännu närmare samarbete, inom exempelvis uppdragsutbildning.

– Ett gott exempel på samarbete är den väldigt nära dialog vi har med offentlig sektor, där vi tillsammans diskuterar olika typer av lösningar och hur vi kan jobba vidare med olika utbildningar.

Från att ha bedrivit många, långa programutbildningar finns nu allt större möjlighet att erbjuda fler korta, fristående kurser

– Utvecklingen i samhället gör också att universitetet kommer att behöva ändra sitt utbildningsutbud – från att ha bedrivit många, långa programutbildningar finns nu allt större möjlighet att erbjuda fler korta, fristående kurser. Det öppnar ju också upp för att människor lättare ska kunna komplettera sin kompetens under hela livet, sa Hans Adolfsson.

Kunskapsnoden 2021 går fortfarande att se på:
live.umu.se