Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 29 maj 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 15 apr, 2020

Vår inställning till arbetslivets längd och pensionsålder

PORTRÄTT Mikael Stattins forskning berör i huvudsak arbetslivets längd och hur olika faktorer påverkar människors inställning till pensionsåldern. Detta är i grunden en ganska komplex fråga som påverkas av många olika faktorer.

Frågan om arbetslivets längd och pensionsålder

Den åldrande befolkningen är en av välfärdssamhällets viktigaste utmaningar och en central aspekt av detta är just frågan om arbetslivets längd och pensionsålder. Förutsättningarna att förlänga arbetslivet är inte jämnt fördelad i befolkningen. För vissa är det inga problem alls att förvärvsarbeta upp till 70-årsåldern medan andra behöver lämna arbetslivet betydligt tidigare, till exempel av hälsoskäl.

De nya pensionsreglerna gynnar ett långt arbetsliv medan välfärdsstatliga försörjningsalternativ för personer som inte kan arbeta länge har monterats ned. Det innebär en ökad risk för ekonomisk ojämlikhet och en re-kommodifiering (ökad individuell risk) av äldre arbetskraft varför det är en viktig forskningsuppgift att studera hur reformer av socialförsäkringssystem och pensionssystem påverkar generell välfärd och möjligheter till arbete bland olika grupper av äldre människor.

Studier på organisationsnivå

Forskning om arbetslivets längd har länge dominerats av makroorienterade studier medan studier på organisations- eller arbetsplatsnivå har varit underrepresenterade. Mikaels studier, som riktas in på organisationers och arbetsplatser roll för äldre anställdas möjligheter att jobba länge, är i det sammanhanget ett viktigt tillskott till forskningen.

Forskningen rör för närvarande hur olika omständigheter i arbetslivet och på arbetsplatser påverkar anställdas möjligheter till ett långt arbetsliv. Konkret kan detta beröra hur arbetsvillkor påverkar anställdas pensionspreferenser, arbetsgivares strategier visavi äldre arbetskraft etc. Dessa frågor har berörts i flera olika forskningsprojekt i nära samarbete med olika typer av organisationer.

SHARE - en undersökning om hälsa, åldrande och pensionering i Europa

Tillsammans med Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi och biträdande föreståndare vid CEDAR, är Mikael också Sverigeansvarig för det komparativa projektet SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe), ett longitudinellt forskningsprojekt där data om äldres levnadsförhållanden i 28 olika länder samlas in vartannat år.

Det fortsatta arbetet

Att på ett fördjupat sätt arbeta med frågor och aktuella problem som har betydelse för arbetsliv och samhälle, ser Mikael som angeläget och stimulerande.

- Jag vill gärna fortsätta utveckla studierna av äldres möjligheter på arbetsmarknaden med fokus på organisationsperspektivet. Men också studera hur de förändringar som nu präglar arbetsmarknaden påverkar olika grupper av anställdas arbetsförhållanden, välbefinnande och hälsa. Att dessutom i högre grad integrera sådana studier i undervisningssammanhang ser jag som en angelägen uppgift, säger Mikael.

Biografi

Mikael Stattin har alltid varit intresserad av arbetslivsfrågor. Han startade sin akademiska bana i början av 1990-talet.

Efter grundutbildningen vid Personal- och arbetslivsprogrammet erbjöds han att jobba i forskningsprojekt kring arbetsrelaterad ohälsa.

1998 disputerade han med en avhandling som handlade om förtida utträde ur arbetskraften via förtidspensionering. Framför allt studerades relationen mellan rekryteringen till förtidspension och arbetsmarknadsposition och arbetsmarknadsförändring. Mikael har också spenderat några perioder i Australien som gästforskare.

2010 blev Mikael docent och 23:e mars i år beslutade rektor om Mikaels professur i sociologi.

Läs mer eller kontakta Mikael Stattin.