Var finns arbetskraft till den norrländska tillväxten?

Den stora massan flyttar inte för ett nytt jobb, därför måste tillväxtkommuner fråga sig – vad har vi för kompetens här?

Emelie Hane-Weijman forskar om arbetsmarknadens struktur. Hon undersöker hur bransch och kompetens kan matchas så att rätt person hamnar på rätt arbetsplats.

– Arbetet är centralt i dagens samhälle. Dels för det självklara i att det ger en inkomst, men det ger också identitet, status och en känsla av värde för individen. Det finns en idé om att hur väl man lyckas i sitt arbetsliv enbart är upp till individen. I min forskning vill jag visa på alla de strukturer som i själva verket styr och formar våra arbetsmarknadsupplevelser. För vår möjlighet till karriär är kopplad till flera faktorer, som till exempel kön, ålder, etnicitet, kroppslig funktion och även till geografi och plats.

Det är lätt att tänka att nyinflyttade medborgare ska lösa det behov av ny arbetskraft som tillväxtföretagen i norr behöver. Emelie Hane-Weijman menar dock att det inte är så enkelt.

– Det finns ganska mycket forskning om människors mobilitet – var, när och varför man väljer att flytta. Den visar tydligt att vi kan flytta till en ny region vid vissa specifika tillfällen i livet – för studier och för första jobbet till exempel. Utöver det är vi ovilliga att flytta till en annan region när vi väl har rotat oss. Det finns de som kan tänka sig att flytta för jobb, men de tillhör en för liten grupp för att kunna bygga upp en ny arbetsmarknad. Den stora massan flyttar inte för ett nytt jobb, därför måste tillväxtkommuner fråga sig – vad har vi för kompetens här?

Jag vill understryka att det verkligen är oproduktivt att tvinga folk att ta arbeten de inte har någon erfarenhet av, på platser som de inte känner till.

Hitta rätt jobb istället för att hitta jobb snabbt

Emelie Hane-Weijman tycker att en av de sämsta sakerna man kan göra under en omställningsperiod på arbetsmarknaden är att stressa för att snabbt få människor i arbete till vilket pris som helst.

– Jag vill understryka att det verkligen är oproduktivt att tvinga folk att ta arbeten de inte har någon erfarenhet av, på platser som de inte känner till. Det vi har sett återkommande i våra studier är att människor generellt inte är arbetslösa länge, det är inte vårt stora problem i Sverige. Om man exempelvis ser på platser där det har skett stora uppsägningar, så har 80 % av de som förlorat jobbet en ny anställning inom ett år. För att få en långsiktighet och hållbarhet i arbetsmarknaden tycker jag istället att man ska fokusera på att folk ska få rätt jobb.

För att matcha rätt person med rätt arbete säger Emelie Hane-Weijman att man måste se till den regionala arbetsmarknaden. Vilken kompetens finns där redan? Hur ser branschstrukturen ut idag?

– Man måste tänka på att det blir olika typer av effekter av industrisatsningar. Nya jobb på ett ställe i en bransch eller i en region kan betyda att andra företag inom samma bransch konkurreras ut och försvinner. Om det inte blir ett nytillskott av arbetskraft, så kan det istället bli att den kompetens som redan finns i regionen bara flyttar runt. För att planera för en långsiktigt hållbar arbetsmarknad måste man skapa sig en förståelse för vilka företag som håller på att etablera sig, vilka jobb som kan skapas och vilken roll de nya företagen spelar i förhållande till den övriga branschstrukturen.

– Jag tror vi måste försöka undvika att bygga på en bild av Norrland som en plats långt borta, en plats varifrån man utvinner och hämtar råvaror och där det mest finns tillverkningsindustri och tunga industrijobb. Istället fråga oss vilka möjligheter kommer det att finnas för människor att fortsätta utvecklas här, säger Emelie Hane-Weijman.

BildJohnér Bildbyrå AB, Fredrik Ludvigsson

– För att fånga upp regional arbetskraft behöver företagen ha en långsiktig strategi för rekrytering och kompetensutveckling. Var finns personer med en närliggande kompetens och som skulle kunna bli ännu mer attraktiva på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling? Finns det yrkesroller idag som har en relevant kompetens men vars arbeten riskerar att automatiseras på sikt? Ta tillvara på dem! Man måste utgå från närområdet om utvecklingen på arbetsmarknaden ska vara hållbar, grunda sin rekrytering i regionen och närliggande områden, säger Emelie Hane-Weijman.

Behovet av visioner

I entusiasmen över möjligheten till nya arbetstillfällen finns risken att regioner dras med i en ogenomtänkt utveckling.

– Det måste finnas en vision i industrisatsningarna – vad vill man att de ska leda till? Vilken typ av jobb, vilket samhälle? Jag tror inte att en enda industrietablering i sig kan rädda ett samhälle, om det ska bli hållbart måste det finnas en bild av vad industrin ska bidra med, en större vision. Det kan såklart vara svårt för en region eller kommun att ställa krav på ett stort företag som vill etablera sig. Men jag tror vi måste försöka undvika att bygga på en bild av Norrland som en plats långt borta, en plats varifrån man utvinner och hämtar råvaror och där det mest finns tillverkningsindustri och tunga industrijobb. Istället fråga oss vilka möjligheter kommer det att finnas för människor att fortsätta utvecklas här?

Vi kommer att kunna se inom vilka branscher och yrken som regioner idag är specialiserade, och vart det finns nya ekonomiska aktiviteter som kan utvecklas.

Webbverktyg som kartlägger arbetsmarknaden

Just nu arbetar Emelie Hane-Weijman tillsammans med sina kollegor med ett verktyg för strategi och matchning på arbetsmarknaden.

– I webbverktyget kommer det att finnas två rum, ett yrkesrum och ett branschrum. I yrkesrummet kommer man att kunna se hur yrken relaterar till varandra – vilka yrken som finns vars kompetenser ligger nära varandra och där man ganska enkelt skulle kunna byta yrke med lite kompetensutveckling. I branschrummet kommer man kunna se hur olika branscher relaterar till varandra, alltså om man använder samma eller liknande kompetenser. Genom att kombinera dessa virtuella rum så kan vi se vad regioner idag är specialiserade inom (både bransch och yrken) och vart det skulle kunna finnas produktiva nya ekonomiska aktiviteter att försöka utveckla som ligger nära de aktiviteter och kompetenser som finns i regionen idag. Om man till exempel vet att det finns ett yrke som riskerar att automatiseras, då kan man enkelt se vilka närliggande arbeten som finns för den yrkesgrupp som riskerar att bli av med jobbet. Möjliga användare av detta verktyg är flera, till exempel kommuner, regioner och Tillväxtverket, och det kommer att publiceras inom kort.

För sin forskargärning tilldelades Emelie Hane-Weijman Skytteanska samfundets pris till yngre välförtjänt forskare vid samhällsvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, år 2022.

– Jag blev såklart jätteglad, det är fantastiskt roligt att få ett kvitto på att det man gör uppskattas. Jag har haft stor tur som aldrig har varit utan ett professionellt nätverk. Jag har haft handledare som har stöttat mig, har fått möjlighet att träffa många människor och därmed bygga upp ett nätverk både inom och utanför akademin. Det är så viktigt att ha sammanhang där man får presentera och diskutera utkast i ett säkert rum. Ett ställe dit man får ta ofärdiga idéer och se hur man kan ta dem vidare. Jag har haft det och det har hjälpt mig mycket i min utveckling som forskare.