"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2021-04-16

Vill få forskare att förstå att de duger

PORTRÄTT Samhällsvetenskapliga fakultetens prodekan Greg Neely vill verka för ett mer hållbart och mindre pressat arbetsklimat för forskare.

Text: Elin Andersson
Bild: Mattias Pettersson

Greg Neely är professor i psykologi och prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Som professor har han bland annat studerat hur individer påverkas av sin fysiska miljö och hur man hanterar problemområden som trötthet och distraktion. Han har tittat på arbetsmiljöer som karakteriseras av mycket ljud och/eller vibration som till exempel hos yrkesförare, i industriarbete och på förskolor. Som prodekan har Greg Neely ansvar för forskningsfrågor.

Vi är inte rätt kalibrerade när vi ska bedöma vem som är en ”bra” forskare, vi har en bild av att ”alla andra” drar in mer medel, har fler publikationer osv, men det stämmer inte.

– Jag är prodekan på 75% av min arbetstid. Uppdraget som prodekan är inte lika formaliserat som dekanens, så mina uppgifter har formats i samråd med dekan Ruth Mannelqvist. En viktig del av mitt uppdrag är att jag representerar hela fakulteten i flera olika sammanhang. Jag sitter till exempel i universitetets forskningsstrategiska råd (FOSTRA) och i det universitetsövergripande IT-rådet. Jag är också ordförande för fakultetens forskningskommitté, som bereder frågor rörande forskning och utbildning på forskarnivå inför beslut i fakultetsnämnden. Att klara av att representera hela fakulteten i olika sammanhang är en av mina viktigaste utmaningar som prodekan. Det kräver god detaljkunskap om vår verksamhet för att kunna tänka utifrån alla enheters behov.

Vem är en ”bra” forskare?

Att vara forskare innebär att man ofta måste klara mycket höga krav på prestation, man blir ständigt bedömd och jämförd med andra. Som prodekan vill Greg Neely skapa en bättre arbetsmiljö för forskare genom att ge en realistisk bild av när man faktiskt duger i sin forskargärning.

– Jag vill arbeta för är att tona ner tävlingsmomentet som skapas av den nuvarande resursfördelningsmodellen. Istället för att fokusera på rankning och granskningar vore det mycket mer givande att titta på vad som är bra och utvecklande forskning. Just nu tror jag inte att vi är rätt kalibrerade när vi ska bedöma vem som är en ”bra” forskare, vi har en bild av att ”alla andra” drar in mer medel, har fler publikationer osv, men det stämmer inte. Dessutom är dessa typ av indikatorer bara en del av en diskussion om kvalitet. För att börja komma till rätta med problemet vill jag skifta fokus och istället diskutera hur vi kan stödja bra forskning, hur våra forskningsresultat kan komma till störst nytta och hur kan vi skapa en kreativ miljö för forskning. Jag vill också synliggöra vilken infrastruktur vi redan har tillgång till som möjliggör intressant forskning utan enorma anslag. Det är en fin linje mellan kollegial granskning och att trycka ner kollegor, detta är en kultur vi måste hantera. Jag vill att vår fakultet ska ha en levande diskussion om vad som faktiskt är bra forskning. Vad man kan förvänta sig av en forskare? När är man bra nog? På så sätt kan vi skapa ett bättre arbetsklimat för alla. I en studie som publicerades vid Karolinska institutet för ett par år sedan kunde man se att en god arbetsmiljö hade ett tydligt samband mellan både framtida publicering och externa bidrag – en god arbetsmiljö är alltså en win-win för både universitetet och den individuella forskaren!

Kommande universitetsgemensam forskningsprofil

Den 17 december 2020 publicerade regeringen den nya forskningspropositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige”. I propositionen beskrivs kommande satsningar på forskning och utveckling. Greg Neely är på det stora hela positiv till hur politikerna resonerar.

Man kan se att en god arbetsmiljö har ett tydligt samband mellan både framtida publicering och externa bidrag – en god arbetsmiljö är alltså en win-win för både universitetet och den individuella forskaren!

– Jag tycker att den nya forskningspropositionen visar på en politik som går i rätt riktning. Det går mer pengar till breda forskningsområden och det är vi positiva till. Forskningsråden har också fått pengar för att finansiera forskning inom områden som kan passa oss på samhällsvetenskaplig fakultet, t.ex. demokratiseringsfrågor, digitalisering och forskning om ett hållbart arbetsliv. I propositionen öppnas för att svenska universitet ska kunna ha forskningsprofilområden som man kan söka pengar specifikt för, om det blir aktuellt blir det mycket intressant att delta i diskussioner om vilket universitetsgemensamt område Umeå universitet i så fall skulle ha.

För att på bästa sätt klara av uppgiften som representant för hela fakulteten i universitetsövergripande sammanhang försöker Greg Neely ta del av den verksamhet som pågår på institutioner och enheter.

– För att få en bättre förståelse för våra olika kulturer och arbetssätt inom fakulteten försöker jag t.ex. vara med på så många disputationer jag kan. Det är otroligt givande att upptäcka mångfalden på vår fakultet och på hela universitetet! Jag har blivit positivt överraskad när jag har upptäckt att ”så gör de på den här enheten, så kan man ju också lösa den här uppgiften!”. Bara det att se hur olika institutioner arrangerar sina disputationer är så intressant. Tidigare tänkte jag att jag ju har varit på så många disputationer att jag hade koll på hur det går till. Men de allra flesta disputationer där jag har deltagit har varit inom psykologi, det kan gå väldigt annorlunda till inom andra ämnen. Detta att få lära sig så mycket om hur akademin fungerar är en av de mest intressanta sakerna med att vara prodekan.